Djuren – förlorare i upphandlingen

För att undvika obehaglig smak på köttet kastreras idag alla hangrisar. De flesta med kniv utan bedövning.

Dela artikeln:


Storgrossisten Servera sätter käppar i hjulet för ett gott djurskydd. Den slutsatsen drog besökarna vid två seminarier om djurskydd och upphandling som hölls i Almedalen.

När storgrossisten Servera förlorar upphandlingar på grund av att kommunerna kräver god djuromsorg begär de överprövning i förvaltningsrätten. Det kändaste fallet är Sigtuna kommun som enligt en dom inte får kräva ett gott djurskydd vid upphandlingar.

– Servera har 22 pågående överprövningar. De har satt det här i system. Det är en trovärdighetsfråga för dem, sade Gunnela Ståhle, ordförande i Vi Konsumenter, vid seminariet Djuren – förlorare i upphandlingen, som arrangerades av Vi Konsumenter och Djurskyddet Sverige.

Det här gör att kommunerna känner osäkerhet och att många inte tycker det är någon idé att ställa djurskyddskrav vid upphandlingar, något som Miljöstyrningsrådet – regeringens expertorgan – ändå anser vara möjligt.
– Många kommuner vill ställa, och många konsumenter vill att det ställs, djurskyddskrav, säger Monica Sihlén, projektledare i Miljöstyrningsrådet.

För privatkonsumenter finns möjlighet att välja produkter som framställts med god djuromsorg. Men den som hamnar på sjukhus, i äldreomsorgen eller går i skolan finns inte den möjligheten. De får hålla till godo med den mat som kommunen eller landstinget lyckats upphandla.
– Det är frustrerande att inte kunna handla upp mat som stämmer med den lagstiftning som gäller för övriga samhället, säger Carola Gunnarsson, debattör för Centerpartiet, vid seminariet Mesta djurskydd på skoltalriken – politikernas ansvar.

Hon fick medhåll av de övriga medverkande politikern, bland andra Sten Bergheden, Moderaterna.
– Hälften av all mat vi äter är importerad, det innebär att vi också får i oss antibiotika med maten. Snart kommer den svenska matproduktionen att upphöra, säger han.
– En av orsakerna till att förvaltningsrätten underkänt djurskyddskravet är bristen på uppföljning av kravet, eftersom de krav som ställs måste kunna gå att kontrollera. Något som de stora företagen utnyttjar, fortsätter Sten Bergheden.

Han tror dock inte på en obligatorisk ursprungsmärkning, något som Sara Karlsson, debattör för Socialdemokraterna, föreslår. Kostnaden skulle enligt honom läggas på bönderna.

Hur djurskyddskraven ska kunna följas upp är något som Wijkmanutredningen om offentlig upphandling, som leds av Anders Wijkman, bland annat tittar på.

Birgitta Wiberg

Jobbar som vikarierande redaktör på Tidningen Djurskyddet.

Det här inlägget publicerades i Konsument, Lantbrukets djur/häst/. Bokmärk permalänken.