Svenska politiker i debatt om EU:s djurskydd

_MG_9248_webbMånga trotsade regnet för att lyssna på politikernas åsikter om europeiska djurskyddsfrågor.

Dela artikeln:


Djurtransporter, grisknorrar och en gemensam europeisk djurskyddslag – det var huvudfrågorna i dagens debatt som anordnades av Djurskyddet Sverige, Djurens Rätt och WSPA Sverige.

Paneldebatten tog plats i Kungsträdgården i Stockholm, och bestod av representanter från partier som haft platser i EU-parlamentet under den gångna mandatperioden.

Debatten, som modererades av Roger Pettersson från WSPA och Cecilia Mille från Djurens Rätt, började med ett klart ställningstagande i djurtransportfrågan – S, V, C, KD, M och MP ville alla införa en europeisk maxgräns på åtta timmars djurtransport till slakt, precis som i Sverige. Marit Paulsen från Folkpartiet var ensam om att säga nej till maxgränsen.

– Transporttider handlar om omständigheter – om vilka djur, vilka årstider, vilka bilar, sade hon.

Marit Paulsen, som tidigare röstat emot en 8-timmarsgräns i EU-parlamentet, menade att en tidsgräns bara var en ”bra slogan” och att det var mer komplicerat än så – åtta timmar är till exempel för länge för till exempel kycklingar, påpekade hon, och påpekade att djurtransporter inte borde existera alls – slakt borde istället ske lokalt för att sedan transportera köttet.

Övriga partier var dock eniga om att ett regelverk behövs.

– Man måste se åtta timmar som ett tak, sen skulle det egentligen vara mycket lägre än åtta timmar, sa Mikael Gustavsson, V.

Partierna var hyfsat överens i frågan om att det behövs någon form av gemensam europeisk djurskyddslagstiftning. Frågan kom istället att handla om hur effektfull en sådan lag skulle vara, och om det var någon vits med den då flera länder ändå bröt mot gemensamma beslut.

Centerpartiets Hanna Björklund tyckte inte att det var någon idé med en gemensam europeisk djurskyddslag innan det finns klara mekanismer för att se till att lagen efterföljdes. Hon hänvisade till förbudet mot gamla hönsburar och förbudet mot svanskupering på grisar, som trots att det är förbjudet i EU fortfarande existerar på flera håll.

Hon menade dessutom att en gemensam lag riskerade att ”dra ner” de länder som lagt sig på en högre nivå. Miljöpartiets Bodil Ceballos höll med.

– Problemet är att när vi har en miniminivå så tenderar det att sänka skyddsreglerna i de länderna som har en bättre nivå innan, så det gäller att om vi får till en djurskyddslagstiftning, en minimilagstiftning, så måste den vara på en tillräckligt bra nivå, sade hon.

Debatten gled över till att handla om hur hårda EU bör vara på att vidta åtgärder mot de länder som inte följer de lagar som finns, till exempel förbudet mot svanskupering på grisar. KDs Ebba Busch-Thor krävde hårdare tag och bötesfällning av länder som brutit mot gemensamma beslut. Hon kritiserade Marit Paulsen för att inte ha gjort tilräckligt de senaste fem åren i frågan.

Åsa Coenrads, M, efterfrågade sanktioner mot medlemsstater som bryter regler och menade att de medlemsländer som kallt räknade med bötesbelopp och fortsatte med att bryta regler borde bli utsparkade ur unionen.

– Om man inte efterlever det man har beslutat om så är ju lagstiftningen totalt meningslös, sade hon.

Mikael Gustavsson, V, varnade för att ”rörligheten på EUs inre marknad” fortfarande ibland stod över djurhälsan, något han var starkt kritisk mot.

– Ibland är det fortfarande så att djur ses som varor, när det egentligen är kännande varelser.

Jutte Gytestad, S, tog upp utvecklingen inom Sverige och försöket att fixera suggor som pågår på flera svenska gårdar i en pilotstudie med tillstånd från Jordbruksverket.

– Jag tycker att det är en väldigt oroande utveckling när trenden är att det försämras för de svenska djuren och inte förbättras för de övriga djuren inom EU, sade hon.

Hanna Björklund, C, och Marit Paulsen, FP, hade en lite mjukare framtoning och framhöll förhandling före hårda krav, även om Marit Paulsen ville se vissa länder inför domstolen. Hon vädjade istället till människor att köpa svenskt kött.

– Det handlar inte bara om att bråka, det handlar om att förhandla, att argumentera, att bygga upp ett faktaunderlag så att vi får en majoritet, sade Marit Paulsen.

Ebba Busch-Thor, KD, höll inte med om att lösningen låg i att köpa svenskt kött.

– Pengarna går ju inte till grisbönderna, pengarna går ju till ICA-handlaren som i extrema fall lägger på 100 kronor mer på det svenska grisköttet kontra det danska grisköttet, sade hon.

Även frågan om livsmedelsmärkning lyftes i debatten. Flera partier var positiva till märkning, liksom märkning av processat kött som till exempel köttfärs. Bodil Ceballos, MP, påpekade att allianspartierna röstat emot livsmedelsmärkning på kött i EU-parlamentet 2010, medan de rödgröna röstat för. Mikael Gustavsson, V, var positiv till märkning av livsmedel, men påpekade att det krävs politiska styrmedel för att motverka att ekonomiska klyftor avgjorde vilken sorts mat man köpte.

– Jag som är höginkomsttagande europaparlamentariker kan ju köpa den maten, men om man inte har de pengarna så tvingas man köpa det kött som finns, då kan man inte göra det valet, sade han.

Här kan du inom några dagar se en videoupptagning från debatten. I slutet av debatten sammanfattar de olika partierna sina viktigaste ståndpunkter.

Micke Hanås

Vikarierande redaktör för Tidningen Djurskyddet.
Det här inlägget publicerades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.