Tiden rusar, julen står för dörren och här är äntligen Tidningen Djurskyddets traditionella tidlösa jultips för alla er som vill få en djurvänlig jul.
Julen kan vara en härlig tid. Som vanligt tipsar vi om viktiga konkreta saker att tänka på om du har turen att få fira med katter och hundar, samt samlar fem råd till alla människor som även under julen i praktisk handling vill välja djurvänliga alternativ. Innan vi börjar listan måste vi ge rådet att läsa den fjärde och femte versen i Viktor Rydbergs klassiker Tomten, där tomtens relation till djuren beskrivs. Vi önskar en God Jul och fina helger!
FEM FÖRSLAG TILL JULFIRANDE HUNDAR
– Göm choklad och se upp för lök. Hundar ska inte få i sig choklad, eftersom ämnet teobromin kan förgifta dem. Även lök är giftigt för hundar. Så var försiktig om du bjuder hunden på mat från julbordet, lök ingår ofta i flera av julens rätter, som i köttbullar.
– Rafsa bort russin! Låt inte hundar få äta russin, ett för blotta ögat osynligt mögel som finns redan i vindruvan som senare blir russin kan vara farligt för deras njurar. I värsta fall kan det leda till njursvikt.
– Var vaksam med levande ljus! Tänk på att en svans lätt kan bli svedd om den kommer för nära marschaller eller stearinljus. Placera på svanssäkra ställen.
– Var varsam med att bjuda på skinka, korvar och köttbullar: Salt och fet mat är skadligt för hundar. Deras bukspottskörtel kan i värsta fall inflammeras.
– Motionera hellre än mata. Vill du ge din hund en verkligt viktig julklapp som räcker länge? Ge den motion. Cirka 40 procent av hundarna och 25 procent av katterna i landet är överviktiga, enligt länsstyrelsen. Den bästa present du kan ge ditt djur är att se till att behovet av aktivitet fylls.
Om kölden är hård: ta en kortare runda. Ett riktmärke är att så länge hunden rör sig, rullar sig och springer i snön har den det bra. Skulle den börja halta, darra eller skaka måste du genast ta in den. Kontrollera så att trampdynorna är okej, smörj gärna in med vax och salvor. Är du orolig för att hunden blivit för kall: kontakta veterinär.
FYRA KATTKNEP OCH ETT VOLONTÄRTIPS I JULETID
– Ta bort paketsnören innan katten äter upp dem. Varje år opereras 400 katter som fått i sig främmande föremål.
– Ställ undan de giftiga blommorna. Amaryllis, hyacinter och julrosor – blommor har en central roll under julen, men för katten kan ett bett på mistel, järnek eller vissa sorters liljor vara förödande. Njurskador kan uppstå och i vissa fall har det hänt att katten avlidit, enligt Agria.
– Var vaksam på levande ljus – de kan även sätta eld kattsvansar. Se även upp med ömtåliga julgranskulor i glas. Oemotståndliga för katten att leka med men glasskärvor är farligt för mjuka tassar!
– Låt katten möta gästerna i lugn och ro. Tvinga inte fram den om den håller sig i bakgrunden. För några år sedan gick veterinärklinikerna och djursjukhusen AniCura ut med en varning för att utsätta katter för julstress.
– Runt högtiderna kommer det ofta in katter till oss som är stresspåverkade. Ett vanligt bekymmer är problem med urinvägarna som kan vara ett symptom på stress. Ser man att katten springer till lådan ofta, men att det kommer väldigt lite eller inget urin, så ska man kontakta veterinär, sa Sandra Göransson, chefsveterinär AniCura Sverige, i artikeln ”Så minskar du julstressen för din katt”, som publicerats på företagets hemsida.
-Tänk på de hemlösa katterna. Om du har tid och möjlighet att ge dig själv och behövande katter en riktigt viktig gåva: Anmäl dig som volontär till ett katthem. Eller tänk över om du under nästa år skulle ha tid, lust och möjlighet att ge en övergiven katt ett nytt för evigt hem?
FEM TIPS TILL DIG SOM VILL FIRA DJURVÄNLIGARE
1. TA REDA PÅ HUR DJUREN HAFT DET
Vill du ha kött på julbordet? Titta i Världsnaturfondens, WWF:s, Köttguiden 2019. Här finns många tips på hur äta mindre men bättre kött. Ladda ner guiden gratis: Köttguiden 2019
Försäljningen av julskinka har sjunkit. För tio år sedan såldes cirka 7 000 ton julskinka i Sverige, i år beräknas cirka 5 500 ton säljas, skrev tidningen Land Lantbruk i artikeln ”Julskinkan minskar – både i storlek och i volym”, den 8 december. Enligt Sveriges Grisföretagare kommer 3,5 procent av skinkorna som säljs från ”eko-grisar” varav cirka 35 000 hålls under KRAV-villkor, vilket SvD tog upp i artikeln ”Överskott på ekogrisar – priserna sänks” i fjol. KRAV kräver bland annat att grisen kan vara utomhus året runt, böka och svalka sig i gyttjepölar.
Så om du tänker äta skinka och vill stötta gårdar som låtit grisarna ha haft ett liv där de fått utöva sina naturliga beteende, böka, beta gräs, bygga bo av halm och vara utomhus: Välj då att endast köpa från ställen där detta kan garanteras.
Kanske finns någon bonde i närheten av där du bor som säljer närproducerad julskinka på gården? Be att få se hur grisarna har det. Två sajter som samlar adresser till gårdar som hållit sina grisar så att de fått vara ute och böka är Trynet på jorden och Gårdsnära. Det finns säkert flera andra, sök dig fram och se sammanställningarna som en utgångspunkt: Hör alltid av dig själv till gården och ställ de frågor du vill ha svar på innan du bestämmer dig!
Här är sajterna:
Trynet på jorden
Gårdsnära
2. PROVA VÄLSMAKANDE VEGOVARIANTER
Variera julbordet med vegetariskt och veganskt.
Sugen på att avstå kött? Göra din egen rotselleriskinka? Julkorv utan kött? Det funkar fint och kan bli utsökt. Sök egna recept eller följ de här: Vegansk julskinka och Hemgjord vegetarisk korv
För varje år blir de vegetariska alternativen alltfler. Listan på goda alternativ är lång. Fina recept finns även såväl i specialtidningar som hos de stora livsmedelskedjorna. Här är några säkra kort: Vegansk sill gjord på aubergine, sillsallad utan sill, vegetarisk Janssons frestelse och grönkålssallader.
3. STÄLL ULLKRAV
I våras när den australiensiska veterinären Lynn Simpson var i Sverige uppmanade hon svenska konsumenter att vara medvetna:
– Köp inte ull som kommit från får som fraktas via sjötransporter från Australien till Mellanöstern. I Australien görs det förfärliga som kallas mulesing, huden från baken på merinofår skärs bort, mycket plågsamt. I Australien äter vi inte äldre får så får som utsatts för detta kan senare ha exporteras till Mellanöstern och Turkiet för slakt via sjötransporter, sa hon och fortsatte:
– När ni i Sverige köper ull kan ni göra medvetna val genom att kräva märkning av den ull ni köper, så att ni inte riskerar att köpa merinoull där får utsatts för detta trauma och kanske också ha exporterats levande på dessa transporter till sjöss för slakt i andra länder, sa Lynn Simpson.
Just fårskinnstofflor, ullmössor och mjuka halsdukar är populära julklappar. Var alltid vaksam när du köper djurbaserade produkter och glöm inte bort att vara om du väljer att köpa något ullbaserat. Fråga producenten om var produkterna kommer ifrån. Hur produceras de? Hur tillvaratas djurens välfärd? Kan producenten inte svara: avstå köp.
4. TÄNK PÅ FISKARS DJURSKYDD
Lax.
För många har lax blivit en klassiker på julbordet. En stor del av laxen som säljs i Sverige importeras från Norge och i förfjol köptes lax för mer än 30 miljarder kronor från Norge. Men. Den norska laxen som föds upp i odlingar kan, liksom andra länders lax i odlingar, vara utsatt för stora djurskyddsproblem. Veterinärer och andra experter har länge varnat för detta.
Lusangrepp, svamp och andra sjukdomar drabbar laxarna. Branschen har själv uppgett, enligt Natursidan.se, att det dog 53 miljoner laxar i norska odlingskassar under 2017. Förra hösten dömdes en svensk filmare till dagsböter för att ha varit för nära odlingarna när han skulle dokumentera hur fiskarna såg ut. Risken finns även att angrepp av exempelvis lus också drabbar vilda laxar när de som hålls i odlingar rymmer.
Dödligheten för den norska laxen är cirka 20 procent. Dessutom används så kallade putsarfiskar för att få bort laxlusen och dessa har en extremt dålig välfärd. Putsarfiskarna blir väldigt sjuka och närmar sig 100 procentig dödlighet.
5. GÅSLEVERN PÅ DIN CANAPÉ KAN HA
UTSATT GÅSEN FÖR GRYM HANTERING
Grågäss långt i från tvångsmatnings-
industrins burar.
Redan för sex år sedan varnade Pontus Ljunghill i Tidningen Djurskyddets julråd för bristande djurskydd bakom den utländska gåsleverproduktionen i bland annat Frankrike. Inför julen 2013 skrev han: ”Gåslever är knappast något som finns på var mans julbord, men det förekommer. Och på nyårsafton är det en relativt populär rätt i olika kretsar.
Produktionen av ank- och gåslever är i till exempel Frankrike mycket plågsam. Den innebär bland annat att fåglarna tvångsmatas genom att stora mängder foder pumpas in i dem på några få sekunder. På så sätt sväller fåglarnas levrar upp till ibland tio gånger sin normala storlek – det kan leda till att det blir svårt att gå och andas.
I Sverige är det inte tillåtet med den här typen av produktion, men ank- och gåslever importeras hit och säljs i butiker och restauranger”, skrev Pontus Ljunghill.
I veckan landade den franska djurskyddsorganisationen L214:s filmer i vår e-post. Grymheterna pågår ännu. Under parollen ”Foie gras: La cruauté de la naissance à la mort”, på svenska: ”Gåslever: Grymhet från födelse till död”, visas hur en prisbelönt fransk gåsleverproducent inte bara låter de utsållade hon-ungarna långsamt kvävas och svältas ihjäl när de kastas över varandra i en stor binge, utan också hur hanfåglar står i burar och tvångsmatas under tio dagar, för att deras levrar ska växa. De får svårt att andas av all föda som via en slang trycks ner i deras halsar dag efter dag. Det är mycket plågsamma bilder, inte minst de sekvenser som visar hur fåglar med skakande näbbarna kippar efter andan. Diarréer är en annan konsekvens av tvångsmatningen och L214 visar även hur bedövningen slutar verka under avlivningen: fåglar återfår medvetandet medan de hänger upp och ner i väntan på att slaktas.
Text Katarina Hörlin & Pontus Ljunghill (Citat om gåslever från 2013)
Foto Anders Johansson (Katt i fönster), Emma Brunberg (Gris som bökat) & iStockphoto
