ALMEDALEN. Vad gör politikerna för djuren? Det frågade Djurskyddet Sverige, Djurens Rätt och World Animal Protection Sverige fem riksdagspartier under sitt gemensamma seminarium i Almedalen i dag.
Fem av de åtta riksdagspartierna var på plats i panelen. Moderaterna representerades av Marléne Lund Kopparklint, Sverigedemokraterna av Beatrice Timgren, Miljöpartiet av Rebecka Le Moine, Liberalerna av Elin Nilsson och Centerpartiet av Anders Karlsson.
Just nu pågår en regeringsutredning om svensk konkurrenskraft och ett starkt djurskydd. Åsa Hagelstedt, generalsekreterare för Djurskyddet Sverige, frågade: Vad hoppas ditt parti att den ska leda till?
– Förbättringar. Regelförenklingar, fler djursjukvårdare och djurskötare, hoppades M.
– Att det svenska djurskyddet lyfts fram som en konkurrensfördel, hoppades L.
– Få till en miniminivå, det djurskydd som gäller för svenska bönder ska gälla för alla i EU, hoppades MP.
– Vara självförsörjande och då krävs en ökad lönsamhet vilket leder till än bättre djurskydd, hoppades C.
– Djurskyddet ska höjas i EU med svensk djurskyddslagstiftning som miniminivå i EU, hoppades SD.
Beteskravet för mjölkkor har av LRF lyfts som en konkurrensnackdel. Alla svenska mjölkkor äldre än sex månader har en lagstadgad rätt till att beta på sommaren. Vill ni behålla beteskravet?
– Ja, svarade samtliga partier.
Vill ni även utöka beteskravet till att gälla alla nötkreatur?
– Ja, svarade fyra partier, medan Centerpartiet sa nej, med motiveringen att det är ogörligt för stora besättningar på 1 000 nötkreatur att hålla alla djuren ute, samt att kalvar under sex månader ”växer dåligt om de är ute på bete” och ett beteskrav för kalvar hade till och med lett till ett försämrat djurskydd, enligt Anders Karlsson, C. 
Tilapia är en av de vanligaste fiskarna som föds upp för matprodution.
Fiskar har känslor och kan känna smärta. Det finns fler än 30 000 arter. Varje art har sina behov. I tider när matfiskproduktion lyfts fram som en framtidssektor höjs kraven på att uppfödare och lagstiftarna exakt vet vad varje ny art som är tänkt att födas upp behöver. Är det problematiskt att matfiskproduktionen utökas samtidigt som djurskyddet för fisk inte hängt med?
– Det är viktigt att fiskforskningen fortsätter för att få artspecifika föreskrifter. Bedövningsmetoderna behöver utvecklas, precis som för grisar, sa Beatrice Timgren, SD.
– Fiskodling är viktig och djurskyddet är lika viktigt där som för andra djur. Det kan också vara en miljöframgång att få bra fram fiskodlingar, samtidigt kan man tycka att det är lite onödigt när vi har ett västerhav med mycket fisk, sa Anders Karlsson, C.
– Försiktighetsprincipen ska gälla. Vi vet ju så mycket mer nu än när vi på ett fasansfullt sätt industrialiserade djur förra gången: nämligen att fiskar är individer, de leker, de har känslor, de kommunicerar och att då sätta i system ett lidande där vi i dag inte ens har godkänt bedövningstillvägagångssätt – det tycker jag är fel på alla punkter. Är det för att vi ska öka självförsörjningsgraden finns det så många andra sätt att göra det på, sa Rebecka Le Moine, MP.
– Det är intressant att se nya branscher växa fram men vi behöver se på det med moderna djurskyddsglasögon. Man behöver se på fiskodling på samma sätt som grisproduktionen, som gått från dålig till ganska bra. Vi behöver sätta oss ner och se om detta är ett okej sätt att producera fisk på. För mig är inte svaret självklart ja, sa Elin Nilsson, L.
– Jag vill slänga in Östersjökortet. Kan fiskodlingar bidra till att Östersjön får återhämta sig då är det bra. Men vi måste också se till att forskningen går framåt och hitta metoder som är bra för fiskarna i fiskodlingen, sa Marléne Lund Kopparklint, M. 
Minkuppfödningen fortsätter i Sverige. Sebastian Wiklund, Djurens Rätt, tog upp det faktum att Sverige är ett av allt färre länder som inte satt ett datum för utfasning av sin minkuppfödning. Med fler än 1,5 validerade namnunderskrifter för kraven FFE, Fur Free Europe, lyft: stoppa all pälsdjursuppfödning i Europa och hindra alla import av päls från djur i pälsdjuruppfödningen, närmar sig ett europeiskt förbud. Är ni för ett förbud på EU-nivå?
– Ja, svarade M, SD, L och MP.
– Nej, svarade C och Anders Karlsson motiverade ställningstagandet med att minkuppfödningen har en lång tradition, den svenska marknaden är visserligen liten jämfört med exempelvis den finska, men ”det finns en efterfrågan och enorma kapital är uppbyggda i den här produktionen”.
– Jag tycker inte att det är marknaden som ska avgöra om vi ska ha den här verksamheten, utan moralen. Att hänvisa till marknaden är att ge upp vår roll som politiker. Politik är ju att vilja. Vad känns rätt i hjärtat? Det måste vi översätta till politik och lagstiftning. Tittar man på hur minkproduktionen ser ut kan jag inte förstå hur man vill hålla en sådan näring under vingarna. Avveckla i Sverige, i EU och i hela världen, sa Rebecka de Moine, MP.
Även L vill fasa ut den svenska minknäringen. M vill se ett förbud i EU och om beslut om förbud fattas där ska ersättning ges till de svenska minkuppfödarna för deras utfasning. Tyvärr var KD inte närvarande, så det gick inte att säga om linjen att stötta ett EU-förbud av minknäringen var den officiella från regeringen.
– Det är för tidigt att säga, sa SD, L och M unisont.
Partipanelen i Almedalen: Anders Karlsson, C, Beatrice Timgren, SD, Marléne Lund Kopparklint, M, Elin Nilsson, L och Rebecka Le Moine, MP. Foto Jessica Blohmé.
Hur ser då partierna på framtidens djurskydd? Inför valet 2022 svarade samtliga partier att de hade som ambition att förbättra djurskyddet. Roger Pettersson, generalsekreterare World Animal Protection Sverige, frågade: Är den nuvarande politiska ambitionen att nivån på djurskyddet ska bibehållas tillräcklig eller vill ni att det ska förbättras?
Alla partier utom Centerpartiet svarade att nivån skulle förbättras.
– Vi har ett högt djurskydd i Sverige. Hur den som sköter djuren mår är en viktig del. När det händer något för den som sköter djuren och det blir tufft blir också djurskyddet lidande. Det kommer man inte åt lagstiftningsmässigt. Vi har en hög ambitionsnivå och det är jag stolt över, sa Anders Karlsson, C.
Panelen uppmanades att välja en djurskyddsfråga som behövde förbättras.
– Avveckla minknäringen! sa Elin Nilsson, L.
– Öka tillgången på veterinärer! sa Marléne Lund Kopparklint, M.
– Ställ om till långsamväxande kycklingraser. Bort med turbokycklingarna! sa Rebecka Le Moine, MP.
– Bättre efterlevnad av de regelverk vi har, sa Anders Karlsson, C.
– Bättre bedövningsmetoder för grisar och höns! Öka straffen för djurplågeri, sa Beatrice Timgren, SD.
Alla partierna i panelen ansåg att en obligatorisk ursprungsmärkning av kött på restauranger ska införas. Miljöpartiet var de enda som ansåg att en Djurskyddsmyndighet skulle införas. Övriga var emot. Motiveringarna till motståndet var att Sverige varken behöver fler myndigheter eller mer byråkrati.
Text Katarina Hörlin Foto Jessica Blohmé, Luis Vidal, Unsplash (fisken), iStock och Elsa Frizell.
