Regeringen har tillsatt en utredning som ska föreslå en ny jaktlag och jaktförordning. Syftet är att jaktlagstiftningen ska moderniseras, skriver regeringen. En del i utredningen gäller hur jakt på allmänt vatten och i Sveriges ekonomiska zon kan förenklas.
Den av regeringen utsedde utredaren är Mats Wiberg, rättschef och chef för ledningsstöd på Statens fastighetsverk, och han ska redovisa sitt uppdrag senast den 31 augusti 2025. I ett pressuttalande ger landsbygdsminister Peter Kullgren bakgrunden till uppdraget:
– Nuvarande jaktlagstiftning från 1987 är svårtillgänglig och systematiken är till viss del otydlig. Regeringen har därför beslutat att en särskild utredare ska göra en översyn av lagstiftningen och jag ser fram emot förslag som kan underlätta för ansvarsfulla jägare att bedriva jakt, säger han.
Utöver att ta fram förslag på ny jaktlagstiftning ”med tydlig systematik och moderna bestämmelser för långsiktigt hållbar jakt och viltvård” och ”ett förbättrat genomförande av EU-rättsliga regler på jaktområdet och säkerställa att genomförandet inte avser andra arter än dem som omfattas av EU-reglerna” som regeringen sammanfattar det, så ska utredaren även analysera om ytterligare lagstiftning behövs mot jaktsabotage. Landsbygdsministern understryker att det är viktigt att jakt kan genomföras utan störningar.
– Därför vill regeringen inhämta faktaunderlag om förekomsten av jaktsabotage och se om befintlig lagstiftning behöver ändras för att motverka att jägare får jakten saboterad, säger han i pressuttalandet.
Djurskyddet Sveriges sakkunniga Anna Lundvall anser att det är hög tid att ompröva svensk jaktlagstiftning.
– Jaktlagen behöver ses över. Den är omodern. Det tillåts jakt och jaktsätt som inte hör hemma i ett modernt samhälle och med den kunskap vi nu har om djur. Vi hoppas att utredaren tar en objektiv ställning i detta och ser till vetenskapen och att han lyssnar på natur- och djurskyddsorganisationer såväl som på jägarna, säger Anna Lundvall.
Från jägarhåll välkomnas utredningen. Jägarnas riksförbunds riksviltvårdskonsulent Jens Gustafsson säger till tidningen Jakt&Jägare att det blir spännande att få veta vad man lägger i begreppet ”modern”.
– Vi välkomnar ny lagstiftning och förutsätter att den är just modern. Den bör ta hänsyn till ekosystemens snabba förändring och ska faktiskt möjliggöra för jägare och markägare att bedriva jakt utan onödiga regler och tvingande bestämmelser, säger Jens Gustafsson till tidningen.
Text Katarina Hörlin
Foto Zdenek Machacek, Unsplash och iStock
Detta ska utredas
Det är fem stora områden som utredaren ska ta sig an. Såhär beskrivs de i kommittédirektivet:
Det första området gäller att utarbeta förslag till en ny jaktlag och en ny jaktförordning med ”tydlig och enkel systematik och moderna och lättillämpade bestämmelser om jakt och viltvård” som det står i direktivet samt ”förbättra genomförandet av EU-rättsliga regler på jaktområdet och säkerställa att genomförandet inte avser andra arter än dem som omfattas av EU-reglerna” och göra detta på ett sätt som minskar regelbördan.
Utredaren ska analysera om det är ändamålsenligt att föra in bestämmelser från författningar som anknyter till jaktlagen och jaktförordningen, såsom förordningen (2009:1263) om förvaltning av björn, varg, järv, lo och kungsörn samt förordningen (2009:1474) om viltförvaltningsdelegationer, i jaktlagstiftningen i syfte att öka tydligheten och skapa en enhetlig jaktlagstiftning som är lätt att överblicka och tillämpa.
Det andra området handlar om hur en flerartsförvaltning av klövvilt kan finansieras. Bakgrunden är att flera länsstyrelser inte har täckning för sina kostnader, samtidigt som de inte anser att de kan höja fällavgiften.
Det tredje området avser att få till en förenklad jakt på allmänt vatten och i svensk ekonomisk zon. Jakt på allmänt vatten där fastighetsägare inte har jakträtt, liksom på holmar, klippor och skär som inte hör till något hemman, får enligt 12 § andra stycket jaktlagen endast bedrivas efter tillstånd. Utredaren ska utifrån Naturvårdsverkets redovisningar och inkomna remissvar föreslå hur möjligheterna till jakt på allmänt vatten och i Sveriges ekonomiska zon kan förenklas och handläggningen av ärenden om sådan jakt effektiviseras.
Det fjärde området rör överklagbarheten. Både 54 § jaktlagen och 58 § jaktförordningen begränsar möjligheterna att överklaga beslut. Domstolarna har under senare år i ett antal fall funnit att beslut om jakt och därmed sammanhörande frågor trots vad som anges i jaktlagstiftningen får överklagas till domstol. Utredaren ska föreslå hur en reglering av möjligheten till överklagande av beslut om jakt och därmed sammanhängande frågor kan utformas så att den bättre stämmer överens med rätten till domstolsprövning av civila rättigheter.
Det femte området innefattar den straffrättsliga regleringen. I 43–45 §§ jaktlagen finns bestämmelser om straff för olika överträdelser av jaktlagen och föreskrifter. I jaktlagen finns också bestämmelser om försök och förberedelse till jaktbrott, jakthäleri och förverkande. Flera av dessa straffbestämmelser är så kallade blankettstraffbud, det vill säga straffbestämmelser där brottsbeskrivningen fylls ut genom en hänvisning till andra bestämmelser i ett regelverk, förklaras det i direktivet, som påpekar att:
”Högsta domstolen har uttalat att regeringsformen inte tillåter att en myndighet fyller ut blankettstraffbud som har fängelse i straffskalan så att den gärning som straffbeläggs anges helt eller i det väsentliga i myndighetens föreskrifter (NJA 2005 s. 33)”.
Utredaren ska därför analysera rättsläget och undersöka i vilken mån jaktlagen innehåller blankettstraffbud som kan antas stå i strid med regeringsformen, samt bland annat ta ställning till om ansvaret för brott mot fredningsbestämmelsen i 3 § jaktlagen bör justeras och om sanktionerna för överträdelser av jaktlagstiftningen är ändamålsenliga och proportionerliga i alla delar eller om de bör justeras. Utredaren ska dessutom hämta in ”faktaunderlag om jaktsabotage och överväga om befintlig lagstiftning är tillräcklig för att tillgodose intresset av att jakt ska kunna genomföras utan störningar”.
Källa: Kommittédirektivet, som kan laddas ner och läsas i sin helhet här En moderniserad jaktlagstiftning Direktiv 2024:11
