Dagsböter för brott mot djurskyddslagen. Det blev följden för paret som parat katter av raserna perser/scottish fold trots att avel på scottish fold inte är tillåtet enligt djurskyddslagstiftningen.
– Domen visar att det kan löna sig att anmäla, säger Emma Brunberg, sakkunnig hos Djurskyddet Sverige.
Kattrasen scottish fold känns igen på dess framåtvikta öron. Öronen ser ut så på grund av en mutation som gör brosket defekt. Mutationen är ärftlig och vållar flera andra broskrelaterade hälsoproblem, som deformerade leder, svansar och artros. Alla dessa defekter är smärtsamma och orsakar lidande. Enligt svensk djurskyddslagstiftning är det förbjudet att utföra avel som kan innebära lidande för föräldradjuret eller avkomman. Därför är det inte tillåtet att använda scottish fold i avel.
Trots förbudet fortsätter scottish fold att födas upp. Med jämna mellanrum dyker det upp annonser om försäljning av kattungar. I mars fälldes ett par av Malmö tingsrätt för att ha låtit sina två katter av raserna perser/scottish fold para sig och få ungar. Kattungarna har sedan sålts via nätet. Domen gäller den andra parningen som skedde sommaren 2022.
Rätten bedömer att det varit uppenbart att parets kunskap om vilka skyldigheter man har som kattägare när det kommer till parning varit begränsad. Inget tyder heller på att paret känt till att det var förbjudet att para de aktuella katterna, skriver rätten, men konstaterar att ”som djurägare finns det dock en skyldighet att hålla sig informerad om vad som gäller”. Genom sitt agerande har de båda varit oaktsamma och därför döms de för brott mot djurskyddslagen.
– Djurskyddslagen är tydlig med att den som håller djur är skyldig att ha tillräcklig kompetens för att tillgodose djurets behov. Detta är viktigt inte minst vad gäller avel, som är komplext och verkligen kräver kunskap. Jag är glad att rätten konstaterade att okunskap inte är en ursäkt, även om det i grunden säkert inte fanns någon önskan om att föda upp sjuka djur. Det är ett viktigt ställningstagande, säger Emma Brunberg.
Fallet upptäcktes efter att Länsstyrelsen i Skåne fått en anmälan om att paret födde upp katter av rasen scottish fold. Ungarna hade fått kroksvans, en konsekvens av mutationen. Länsstyrelsen startade en utredning, där paret berättade att de tagit två kullar på sina katter. De uppmanades att kastrera katterna, något den ena personen först gick med på, men den andra vägrade då ”katterna mådde bra och de aldrig haft något problem med dem”. Länsstyrelsen informerade igen om att de inte fick avla på sina katter och gav dem ett föreläggande att katterna skulle kastreras. Paret skickade efter detta in intyg på att katterna hade kastrerats. I december 2022 gjorde länsstyrelsen en åtalsanmälan mot paret för misstänkt djurplågeri och brott mot djurskyddslagen.
– Vi på Djurskyddet Sverige har länge konstaterat att vi har en relativt tydlig lagstiftning gällande avel på katt och hund, det största problemet är att den varken kontrolleras eller efterföljs. Så länge det inte sker regelbundna djurskyddskontroller av uppfödare av sällskapsdjur, så kommer avelsarbete endast kontrolleras efter anmälningar. Domen visar att lagstiftningen går att använda och att det kan löna sig att anmäla. Inga fler djur ska behöva lida för att vi människor tycker att utseende är viktigare än djurens välfärd, säger Emma Brunberg.
Domen föll i mars i år. Båda personerna dömdes för brott mot djurskyddslagen till 30 dagsböter.
Text Katarina Hörlin Foto Deniz Demirci, Unsplash
Så säger lagen om avel
Det är förbjudet att utföra avel med sådan inriktning att den kan medföra lidande för föräldradjuret eller avkomman (2 kap. 11 § djurskyddslagen)
Då får katter inte användas i avel
Om de har sjukdomar, letala anlag, defekter eller andra egenskaper som kan nedärvas och som kan medföra ett lidande för deras avkommor, eller kan hindra avkommorna att bete sig naturligt.
Om de är eller är med stor sannolikhet bärare av recessivt anlag för sjukdom, letala anlag, defekter eller andra egenskaper som kan medföra lidande eller negativt påverka avkommornas naturliga beteende, såvida inte parning sker med individ som är konstaterat fri från motsvarande anlag.
Om parningskombinationen utifrån tillgänglig information ökar risken för sjukdom eller funktionshinder hos avkomman. Med funktionshinder avses ett tillstånd som försvårar naturliga beteenden eller funktioner hos djur (6 kap. 3 § 1-3 stycket L 102).
Om parningskombinationen kan antas resultera i ökad risk för förlossningssvårigheter.
Källa: SJVFS 2020:8 6 kap.