Vilka konsekvenser Macchiarini-historien får för djurförsöken i Sverige är för tidigt att säga. Men även här ökar insikten om att det krävs en bättre granskning av djurförsök. Djurliv ska inte slösas bort i undermålig forskning. Det är dags att på allvar satsa på att ersätta fler djurförsök med nya djurfria metoder. Det skriver Karin Gabrielson Morton, sakkunnig på Forska Utan Djurförsök.
För 20 år sedan var jag i Bryssel på en konferens om att minska djurförsök, arrangerad av EU-kommissionen. En kontroversiell punkt i EU-kommissionens miljömål från 1992 hade nämligen slagit fast att djurförsöken skulle minskas med 50 procent till år 2000. Men när konferensen hölls, 1997, fanns inget som tydde på att målet skulle nås.
Djurskyddsorganisationer protesterade över bristen på initiativ för att nå målet. Kommissionens lösning var en konferens där berörda parter fick uttala sig. Jag var inbjuden för att representera djurskyddsintressen med ett anförande. Även industrin (främst läkemedelsindustrin), akademin och myndigheter från olika EU-länder var inbjudna att tala. Kort kan man sammanfatta det hela med att vi inte var överens. Motståndet mot att halvera djurförsöken var massivt. Det skulle inte vara möjligt och forskningen skulle bakbindas, sades det.
Men mötet var ändå en början. Det ledde till ökad kommunikation mellan de olika parterna, och så småningom till samarbete och något som allt mer – nu så här 20 år senare – börjar likna en samsyn på att djurförsök faktiskt SKA avvecklas.
EU:s nya djurförsöksdirektiv som infördes 2013 säger faktiskt att det yttersta målet är att alla djurförsök ska ersättas, så snart det är vetenskapligt möjligt. Och när EU-kommissionen höll en ny konferens om hur djurförsök kan fasas ut, i december 2016, var tongångarna helt annorlunda. Inom en mängd olika lagstiftningar och regelverk, till exempel för att testa kemikalier, läkemedel och mycket annat, finns en tydlig trend att fasa ut djurförsöken till förmån för nya, mer relevanta testmetoder baserade på avancerade cellmodeller och matematisk modellering i dator. De stora vetenskapliga framstegen gör att få idag ifrågasätter målet att ersätta djurförsök – åtminstone inte så länge det inte är skarpt läge och krav på verklig förändring.
Inom medicinsk forskning utgör djurförsök fortfarande en gyllne standard som är svår att bryta. Fast… hur bra är djurförsöken egentligen? Här visade konferensen på det kanske största trendbrottet som skett de senaste åren: nu diskuteras djurförsökens tillkortakommanden! Djurmodeller är inte alltid relevanta i forskning om mänskliga sjukdomar. Många djurförsök är undermåligt planerade och forskarna påverkas även av förutfattade meningar och förhoppningar när de tolkar resultaten. Även kraven på forskare att ständigt publicera för att få nya anslag, ställer till problem.
Detta har vi ju även sett här i Sverige. Jag tänker på skandalen när det visade sig att stjärnkirurgen Macchiarini publicerat artiklar som gav en felaktig, positiv bild av sina forskningsresultat. Avslöjandet om döda och döende patienter som transplanterats med konstgjorda luftstrupar ledde först till kritik mot att Macchiarini inte testat behandlingen i djurförsök. Problemet visade sig vara mer djupgående än så. Det handlade om vilseledande forskningsartiklar och forskning som inte höll måttet. Hjälper fler djurförsök då? Knappast! Större antal undermåliga djurförsök kanske till och med hade resulterat i att fler läkare anammat metoden och därmed riskerat ytterligare patienters liv!
Hur många noterade förresten att när Macchiarini till slut fälldes för forskningsfusk, så var det för en artikel om försök på råttor? Karolinska institutet hade redan själva slagit fast att Macchiarini visat prov på slarv, okunskap eller oaktsamhet och bristande kvalitet i både forskningsprocessen och det sätt på vilket forskningen och dess resultat presenterats. I Centrala etikprövningsnämndens utredning nämns även vilseledande information till den regionala djurförsöksetiska nämnden, grava avvikelser från det djuretiska tillståndet och att vissa djur minskade så kraftigt i vikt att försöken borde ha avbrutits.
Vilka konsekvenser Macchiarini-historien får för djurförsöken i Sverige är för tidigt att säga. Men även i Sverige ökar insikten om att det krävs en bättre granskning av djurförsök. Här måste även forskningsfinansiärer ta ett större ansvar för att se till att djurliv inte slösas bort i undermålig forskning. Och det är dags att på allvar satsa på att ersätta fler djurförsök med nya djurfria metoder.
Efter att ha dragits i långbänk i regeringskansliet under två regeringar kom beskedet till slut under hösten 2016: det utlovade 3R-centret ska finansieras med 15 miljoner öronmärkta kronor per år. Äntligen! En första, mycket viktig pusselbit är på plats för att göra verklighet av målet att ersätta djurförsöken. Men det krävs mer! Och vi kan lära oss en hel del av Holland. För direkt efter EU-kommissionens konferens i Bryssel i december höll den holländska nationella kommittén för djurförsöksfrågor, NCad, ännu ett möte på samma tema. Kommittén hade nämligen i uppdrag från ansvarig minister att ta fram en avvecklingsplan för alla djurförsök i landet, och ville diskutera detta med kollegor från andra länder.
Enligt NCad kan regulatoriska djurförsök, bland annat tester av läkemedel och kemikalier, avvecklas senast 2025. En tidsplan för avveckling av djurförsök inom till exempel medicinsk forskning är svårare att ta fram och varierar mellan olika forskningsområden. Men än mer intressant i NCads rapport, som överlämnades till holländska regeringen före jul, är deras analys av processen som krävs för att avveckla djurförsök. Ett stort antal rapporter har redan skrivits om hur fler djurförsök skulle kunna ersättas, men förslagen har inte följts upp och resurserna har uteblivit.
Att avveckla och ersätta djurförsök är en mycket komplex process som kräver ändringar i allt från lagstiftning och regelverk till forskningsinfrastruktur och nytänkande vid utbildning av nya forskare. Radikala förändringar krävs när det gäller hur forskarvärlden och politiker tänker, agerar och organiserar arbetet med att ersätta djurförsök. Den viljan och det engagemanget saknas, menar NCad. Dessutom krävs att fler länder följer efter. Annars är ju risken att djurförsöken helt enkelt bara flyttar till andra länder med mindre strikt lagstiftning.
2017 blir alltså året då det svenska 3R-centret drar igång sin verksamhet. Kanske kan Sverige åter bli ett föregångsland och tillsammans med Holland vara pådrivande för att genomföra en avveckling av djurförsöken inom hela EU. Det är dags nu, eller hur?
