Handeln med exotiska icke-domesticerade djur skördar varje år flera liv. En lista på vilka djur som är tillåtna för privatpersoner att hålla är ett sätt att komma tillrätta med lidandet – och få bukt med den illegala handeln. Möt Margot Décory från Nederländerna, där de infört just en sådan positiv lista.
Uggla och tvättbjörn. Två exempel på djur, som är helt olämpliga att ha som sällskapsdjur. Ändå förekommer det.
– Så snart en ny film kommit eller nya Youtubeklipp visar gulliga djur uppstår en önskan hos en del människor att ha dessa djur hemma. Tyvärr köper vissa djuret, utan att tänka på vad djuret behöver: Vad det äter eller hur länge det lever. En lista över exakt vilka djur som passar och därför är tillåtna att hålla som sällskaps- och husdjur skulle underlätta för myndigheter, djurägare och framför allt hindra att djur tvingas leva under så grymma förhållande att de lider.
Det säger Margot Décory från AAP, Animal Advocacy and Protection. Hon var nyligen i Sverige för att informera svenska myndigheter, teologer och veterinärer om en positiv lista. Tidningen Djurskyddet fick en intervju under hennes fullbokade besök.
AAP är ett privatfinansierat räddningscenter för exotiska icke-domesticerade djur. Exempel på sådana djur är surikater, ormar och fladdermöss. Räddningscentret startade på 1960-talet och tar idag emot fler än 500 djur, däribland även gorillor, tigrar och leoparder.
– Många av dem är i mycket dåligt skick när de kommer, både fysiskt och psykiskt. Djuren kommer från olika länder. Det skiljer sig från land till land hur stort problemet är, men Tyskland, Frankrike och Storbritannien är absolut värst. Genom att se hur illa dessa icke-domesticerade exotiska djur har farit av att leva under förhållanden som inte alls var anpassade efter dem växte övertygelsen att vi måste göra något. Där började vårt samarbete med myndigheter och andra insatta, säger Margot Décory, när vi möter henne på Djurskyddet Sveriges kansli där hon tillsammans med Djurskyddet Sveriges sakkunniga Emma Brunberg går igenom schemat för Sverigebesöket.
Möte med zoolog Owe Sandström på Fjärilshuset i Haga är en punkt och strax efter vår intervju kommer de att besöka Nationellt center för djurvälfärd, SCAW och presentera idén bakom en positiv lista där. En idé som egentligen är mycket enkel. Margot Décory förklarar:
– Istället för att lista alla de djur som inte är tillåtna att hålla som sällskapsdjur, vilket skulle kunna bli fler än tusen, kom den nederländska regeringen 1992 på ett helt nytt koncept: En enda lista med arter som är lämpliga att hålla som sällskapsdjur, en positiv lista.
Konceptet utvecklades under flera år i samarbete med uppfödare, djuraffärer, djurskyddsorganisationer och myndigheter för att 2015 antas som ett lagförslag av det nederländska parlamentet och ett år senare presenterades ett utkast av lagen. Dessförinnan hade även Belgien använt konceptet och införde en positiv lista för däggdjur, berättar Décory. 2008 slog EG-domstolen fast att den inte bryter mot EU:s frihandelsregler så länge den är baserad på objektiva och icke-diskriminerande kriterier.
– I Europa finns ett växande intresse för denna lista. Behovet är stort, eftersom tidigare listor som utgått från vilka djur som inte får säljas inte har kunnat reglera handeln. Jag är så glad att Djurskyddet Sverige valt att sprida kunskap om den här varianten av lagstiftning. Målet är att informera alla EU-medlemsländer om den. En positiv lista är ett sätt att förenkla lagstiftningen genom att det blir mindre administrativt arbete för myndigheterna samtidigt som det blir ett större skydd för djuren, medborgarna och miljön.
Vilken är den vanligaste frågan du får om en positiv lista?
– Är det inte bättre att göra en lista på djur som är förbjudna att hålla?!
Vad svarar du då?
– Nej, negativa listor, som lyfter fram vilka djur som inte får hållas släpar alltid efter. De är svåra att hålla uppdaterade och blir en enorm byråkratisk börda. Myndigheterna skulle behöva lägga ner mycket tid på att hålla den uppdaterad, och med tanke på att det typiska för handeln med icke-domesticerade exotiska sällskapsdjur är att den ständigt ändras, är det bättre med en lista över de djur som faktiskt är tillåtna att ha, en positiv lista.
Emma Brunberg, sakkunnig Djurskyddet Sverige, och Margot Décory, AAP.
”Icke-domesticerade exotiska arter har komplexa behov som inte alltid är kända och nästan omöjliga att uppfylla för privata ägare. När de hålls som husdjur hotas deras välfärd; de tvingas ofta lida och dö i förtid. Därför är de flesta exotiska arter inte lämpliga att hållas som husdjur”, har Margot Décory skrivit i en artikel publicerad på ”World Animal.net” och nu när vi ses på Djurskyddet Sveriges kansli understryker hon att Positiva Listan skulle vara en lösning på flera problem.
– En lista över exakt vilka djur som är tillåtna att hålla skulle underlätta för myndigheter, för djurägare och framför allt hindra att djur hålls på sätt som är olämpliga för deras fysiska behov, och hindrar dem från att utöva sina naturliga beteenden, säger hon.
För utöver det främsta skälet: att de exotiska icke-domesticerade djuren lider av att inte få sina behov tillgodosedda finns det även en risk för människor som kommer i kontakt med djuren att få sjukdomar överförda från djuren, så kallade zoonoser. Ett tredje skäl som förespråkare lyfter fram är att om djuren rymmer kan de orsaka stora skador i miljön. Upp emot 13,5 miljarder euro kostar det EU årligen att hantera skadorna som invasiva arter, alltså arter som intar en miljö där de ursprungligen inte hör hemma, orsakat.
Idag finns 123 däggdjursarter på den nederländska den positiva listan. Urvalet har gjorts utifrån en vetenskaplig riskbedömning. Den som har ett djur som inte är med på listan får hålla det fram till att djuret dör, men avel och handel är förbjuden. Den som handlar med arter som inte är med på Positiva Listan riskerar böter på upp till 10 000 euro.
– Djurskyddet Sveriges styrelse har valt att arbeta för att försöka få en positiv lista att bli en del av svensk lagstiftning. Problemet med välfärden för exotiska husdjur togs upp redan i djurskyddslagsutredningen 2011 och en positiv lista är det mest konkreta och ärliga sättet att komma tillrätta med problemet. Den svenska lagstiftningen gällande exotiska sällskapsdjur är både bristfällig och krånglig att förstå för gemene man. Alla vi hittills mött under Margots besök har varit mycket positivt inställda. Jag tror att Sverige är redo för det här nu, säger Emma Brunberg, sakkunnig hos Djurskyddet Sverige.
Text: Katarina Hörlin
Foto: iStockphoto
Här är positiva listan
Läs hela den positiva listan från Nederländerna här: Dutch Positive List
Vanligare att vilja ha ovanliga sällskapsdjur
På senare tid vill allt fler ha allt ovanligare sällskapsdjur, även i Sverige. Främst har intresset för afrikanska pygméigelkottar och flygpungekorrar ökat, skriver Jordbruksverket. Läs mer om den svenska lagstiftningen här:
Ovanliga sällskapsdjur
Räddningscentret AAP
AAP, Animal Advocacy and Protection, är ett privatfinansierat räddningscenter för exotiska icke-domesticerade djur. Det startades på 1960-talet och tar emot fler än 500 djur idag, däribland gorillor, tigrar och leoparder.
Besök deras hemsida här
