Evidensia: Kraftig förenkling att peka ut ett eller två företag för prisökningen inom veterinärvården

TEMA: DJURSJUKVÅRDENS PRIS. Anicuras och Evidensias intåg på svensk veterinärmarknad ser många som starten för de skenande priserna. Så ser AniCura och Evidensia själva på utvecklingen.

De senaste åren har debatten om de skenande djursjukvårdskostnaderna rasat i Sverige. Enligt en undersökning från försäkringsbolaget Agria är 9 av 10 djurägare oroliga för just veterinärkostnaderna, och 1 av 3 undviker att söka veterinärvård på grund av de höga priserna.

Håller ni på Evidensia med om att de stegrande kostnaderna är ett problem för djurägare?
    − Jag kan inte kommentera just Agrias studie. Men det är självklart att ökningen har skett och det är ett stort problem att det finns djurägare som känner att de undviker att söka veterinärvård. Visst har det alltid varit ett problem, men det har ställts på sin spets nu. Precis som för människan vill man att det ska vara vårdbehovet som gör att man söker, inte priset, säger Marlene Areskog, Country Medical Director och chefsveterinär hos Evidensia.

Håller ni på Anicura med om att de stegrande kostnaderna är ett problem för djurägare?
”Alla priser i samhället har under de senaste åren stigit och många har mindre kvar i plånboken i slutet av månaden. Det vi ser är att djurägare avvaktar längre innan de åker in till djursjukhuset eller kliniken med sitt sjuka djur. Det kan vara ett försök till att hålla nere kostnaderna och ett försök att vänta ut om djuret skulle bli bättre hemma, något som i stället kan leda till att vi får ta emot djuret i ett sämre tillstånd. Vi förstår att avancerad djursjukvård kostar pengar, det är därför alltid viktigt att vi håller en tydlig dialog med djurägaren om vad undersökningar, operationer och behandlingar kostar. Finns det möjlighet till olika alternativ ska det alltid ges möjlighet till diskussion” svarar Rebecca Lindh, Head of Marketing and Communications, AniCura Sweden, som svarat via mejl.

Vilka förklaringar ser ni till de stora prisökningarna?
”Alla verksamheter måste ha en hållbar ekonomi för att gå runt, för att kunna utveckla verksamheten, vården och medarbetarna, men det är inte svaret på varför veterinärvårdskostnaderna har ökat. Djurägare har idag ett stort intresse för sitt djurs allmänna välbefinnande och kräver bättre och mer kvalitativ vård av sina husdjur. Detta har drivit och utvecklat både förebyggande och specialiserad djurhälsovård därmed kostnader för djurägarna. En annan faktor som också påverkar kostnadsutvecklingen är att husdjuren lever längre, vilket ofta leder till fler veterinärbesök och ett ökat vårdbehov. Den tredje faktorn kopplat till prisökningar är som för övriga branscher kopplat till kostnadsökningar relaterat till läkemedel och utrustning med mera. Bättre diagnostik och nya behandlingsmetoder kräver ibland fler prover, högre utbildning och specialisering samt mer personal och avancerad utrustning vilket leder till högre priser än enklare och äldre metoder. I dag spenderar dessutom veterinärer mer tid per patient, vilket vi anser påverkar vårdkvalitén positivt i bemärkelse att kommunikationen är en viktig del i förståelse och faktiskt vårdutfall”, skriver Rebecca Lindh, AniCura.

En studie från SLU, läs mer om den här: Höjda veterinärpriser på kort tid, visar att priset för en livmoderoperation på hund har ökat 27 % dagtid och 15 % jourtid mellan hösten 2022 och vintern 2023/2024. Att vården blivit bättre räcker inte som förklaring, enligt forskarna. De lyfter fram att marknaden där flera av de ”stora veterinärbolagen har krav på sig att göra ordentligt med vinst” har drivit på en prisökning. Evidensia är en av de största aktörerna inom svensk djursjukvård.

− I den här studien har man jämfört olika länder och ökningen har varit stor hos många av dem. Det är en global fråga, menar vi. Men att peka ut ett eller två företag är en kraftig förenkling. Det finns flera anledningar till att priserna gått upp. Vi har gjort stora satsningar, bland annat anammat den medicinska utvecklingen. Nya vetenskapliga studier påverkar behandlingar, till exempel var det enkelt och billigt att behandla ormbett förr medan det numera rekommenderas inläggning. Vi har också anpassat oss kvickt till nya lagar. 2013 fick vi nya föreskrifter från Jordbruksverket om infektionsförebyggande arbete och de följdes av regleringar av vem som får göra vad inom djursjukvården, ny strålskyddslag och ökade krav på internutbildning av personal. Allt är positivt men det gav en stor kostnadsökning att uppfylla kraven, säger Marlene Areskog.

Alla kliniker har fått samma krav – hur kan det påverka just Evidensias kostnader så mycket?
− Vi är stora och blir ofta granskade av myndigheter och måste göra allt korrekt. Att våra kostnader ökat beror på en cocktail av olika anledningar, till exempel har vi lagt flera miljoner på att ha rätt ventilation för att kunna utföra antibiotikafri kirurgi. Det är en osynlig kostnad. Det som kan vara svårt att förstå för djurägaren är att all ökad administration också innebär frånvaro från klinisk verksamhet, att man inte kan ta emot lika många patienter som förr. Våra veterinärer har också fått bättre arbetsvillkor med begränsade arbetstider. Fler tar hand om djuren nu och vården är mer patientsäker. Som grädde på moset har vi också haft en kraftig inflation. Även vi har, som alla branscher, haft kraftigt ökade kostnader för el, lokaler och inköpspriser.

Priset för en medelskada hos hund har ökat med 48 % i snitt hos Evidensia och med 36 % hos Anicura 2018–2023, enligt Agria.
− Det kan stämma, säger Marlene Areskog och anledningarna är de som anges i svaret ovan på förra frågan.

Vi har talat med djurägare som är övertygade om att veterinärer vid olika stora svenska djursjukhus föreslår undersökningar och provtagningar som egentligen inte behövs för att hjälpa djuret med just de besvär som djuret kommit in till veterinären för, utan för att kunna debitera djurägaren mer för olika kostsamma utredningar/provtagningar och på så sätt dra in mer pengar till företaget. Denna uppfattning hörs även ofta i debatten. En djurägare till ett sjukt djur som tagit sig till en klinik/djursjukhus är i en utsatt situation. Man säger ju ja till allt veterinären föreslår, just eftersom man inte själv är veterinär och kan avgöra vad som är nödvändigt. Finns det krav på merförsäljning från Evidensia och att veterinärerna ska dra in mer pengar till bolaget?
−  Nej, det finns det inte. Det är tråkigt att de missuppfattningarna sprids. Varje veterinär avgör själv vad patienten behöver. De har djupt rotat i sin yrkesroll att välja det bästa för patienten.

Hur ser ni på att denna uppfattning finns hos många djurägare?
− Det är jättetråkigt för veterinärernas skull, att de blir sedda som om de inte hade eget inflytande. Vi vill att alla djurägare ska känna sig trygga – det är behovet som avgör behandlingen. Våra stora djursjukhus är ofta remissinstanser till andra mindre kliniker, vilket ger möjlighet och ofta behov av mer avancerade utredningar och behandlingar. Det påverkar priserna att ha tillgång till specialistsjukvård, säger Marlene Areskog.


Rebecca Lindh, AniCura.

AniCuras Rebecca Lindh skriver att det gör henne genuint ledsen att höra att denna uppfattning finns hos djurägare.
”Våra veterinärer och sköterskor sätter alltid djurets hälsa i första hand. Alla undersökningar, prover och vård görs för djurets bästa – inget annat. Att vi skulle föreslå undersökningar eller provtagningar som inte behövs är rent av felaktigt. Om någon är osäker på varför en viss behandling sattes in eller varför ett specifikt prov togs på patienten så hänvisar vi dem gärna till att kontakta oss så att vi kan förklara bakgrunden”, skriver hon.

Vad gör ni för att motverka denna uppfattning?
”Vi anser dock inte att detta är uppfattningen hos många – de flesta djurägare har en bra dialog med sin veterinär. Alla som jobbar på våra kliniker och djursjukhus älskar djur och går till jobbet varje dag för att hjälpa de som behöver oss. Vi försöker alltid prata kostnader och alternativ med djurägare för att få dem att förstå hela processen så att de kan ta ett aktivt val för sitt djurs bästa. Det är viktigt att vi fortsätter upplysa djurägare om att alla prover eller behandlingar inte alltid ger oss det svar vi söker. Det betyder dock inte att det var onödigt utan då har vi uteslutit en sak och kan gå vidare i utredningen av djuret”, skriver Rebecca Lindh.

Det finns stor efterfrågan på pristariffer för olika behandlingar av sjuka djur, inte bara förebyggande insatser som vaccinering, så att djurägaren i förväg kan sätta sig in i olika klinikers prisbild. Hur ser ni på att införa det?
− Hela veterinärvårdssektorn är ganska ung som företagsform. Det här med prisharmonisering och att kunna säga att vi pratar om samma saker har varit svårt. Vissa priser innehåller eftervård och vissa inte alls men jämförs med varandra. Vi håller på att se över arbetet med hur vi kan öka förutsägbarheten i priser för behandling av vissa typer av sjukvårdande ingrepp, säger Marlene Areskog, Evidensia.

”Vi specificerar många priser på vår hemsida där det är möjligt. Anledningen till att vi inte kan skriva ut alla priser är för att det varierar från fall till fall. Det kan bero på patientens allmäntillstånd, komplikationer och om det är akut. Det går alltid bra att ringa till våra kliniker och få ett prisförslag.”, svarar Rebecca Lindh, AniCura.

Djurägare, vars djur genomgått röntgen, ultraljud och andra undersökningar där kostnaderna kan landa på 26 000–40 000 kronor där försäkringen gäller och djurägaren ”bara” behöver betala självrisken, undrar om dessa höga kostnader kompenserar för det minus för undersökningar (tänder och vaccinationer) som inte täcks av försäkringen?
”Vår prissättning för olika behandlingar och tjänster grundar sig i de dagliga utgifterna och det påslag som de behöver ha för att underhålla och utveckla en högkvalitativ djursjukvård”, skriver Lindh.

− Vi har inte satt några priser med utgångspunkt i huruvida det täcks av försäkring eller ej. Både tandvård och CT-röntgen är ganska dyrt, trots att flera försäkringsbolag inte täcker någon av de kostnaderna. Men självklart finns det behandlingar som med tiden visat sig inte bära sina egna kostnader. Det kan bero på att behandlingen blivit mer komplex, och att det visat sig först i efterhand att priset är för lågt. Vi kollar kontinuerligt på våra priser för att få täckning för behandlingarna, säger Areskog.

Evidensia har också kritiserats av djurägare och mindre aktörer på marknaden för att era priser på vaccinationer inte ens täcker inköpet av läkemedlet och genom att dumpa priserna ta kunder från de mindre aktörerna som behöver dessa intäkter.
− Det är egentligen en kampanj för att så många som möjligt ska vaccinera sina djur så att vi får en förbättrad allmän djurhälsa i landet.

Innan kampanjen, var priserna liknande som för andra i branschen?    
− Ja, det skulle jag säga, svarar Marlene Areskog.

Kampanjen avslutas en tid efter intervjun (som gjordes i november 2024 reds anm.). Återgår de till samma priser?
− Något lägre än tidigare, på grund av vår önskan att fler ska vaccinera förebyggande för bättre djurhälsa.

Kan du förstå kritiken?
− Vi värnar om alla kollegor och samarbeten i branschen och har förståelse för deras position i frågan, säger Marlene Areskog.

En annan fråga som väckts bland djurägare är hur undersökningar som i grunden är lika kan skilja mycket i pris. Exempel: En dräktighetsundersökning av en tik kostar på ett stort djursjukhus i Stockholmsområdet 2 700 kronor. Samma klinik tar för “Ultraljudsundersökning buk” (rutinkontroll för att titta efter metastaser inför operation av hudtumör) cirka 6 750 kronor (exklusive eventuell provtagning, analys av prover och sedering, utan priset rör endast själva ultraljudet).

Hur motiveras att undersökning av buken är 150 % dyrare jämfört med den profylaktiska dräktighetsundersökningen? Det krävs ungefär samma tidsåtgång, samma specialistkompetens och samma utrustning.  

− Det stämmer inte att undersökningen kräver samma tidsåtgång och kompetens. När det gäller ett dräktighetsultraljud så har veterinären en ja/nej-fråga som ska besvaras: Finns det några foster? Det är en rutinundersökning som görs på en plats i buken och som är bland det första en veterinär lär sig när den vidareutbildar sig och börjar med ultraljud. Till skillnad från en metastaskoll där veterinären behöver gå igenom alla bukens organ för att hitta eventuella avvikelser och bedöma om de är relevanta eller inte. Där kan veterinären också behöva ta kollegor till hjälp för att få en second opinion, säger Marlene Areskog, Evidensia.

Vilka lösningar ser ni för att hejda utvecklingen med allt högre kostnader och för att djurägare inte ska behöva oroa sig för att kanske inte klara veterinärpriserna?
− Vi gör det vi kan för att erbjuda en mer kostnadseffektiv vård. Det kommer hela tiden ny cool teknik och jag hoppas att den ska göra vården mer kostnadseffektiv, att det avlastar oss och att det blir billigare analyser. Det är jätteviktigt att man börjar prata mer om vad det kostar att ha djur. För det är dyrt. Gör allt förebyggande som går för att hålla ditt djur friskt. Veterinärer behöver bli bättre på att kommunicera det som vi ser och vet om vad man kan se upp med hos olika raser. Prognosen är att den allmänna inflationen och ränteläget kommer att lugna ned sig och förhoppningsvis sker inga fler större kostsamma regleringar av veterinärvården än på ett tag. Då bör priserna stabilisera sig, säger Marlene Areskog, Evidensia.

AniCuras Rebecca Lindh svarar:
”Vi har ett ansvar att dela med oss av vår kunskap och att lära våra djurägare hur de på bästa sätt tar hand om sina djur för att förebygga ett hälsosamt liv. Till exempel kan vi bli bättre på att prata med djurägarna om vad de kan göra för att djuren ska få ett så långt och hälsosamt liv som möjligt, som att välja en ”frisk” ras, ha en bra och heltäckande försäkring och borsta tänderna på djuret samt att ta det till veterinären med jämna mellanrum för att tidigt upptäcka om något är fel. Vi jobbar aktivt med att uppdatera vår hemsida med fakta och råd om olika sjukdomar, hälsotillstånd och tips för djurägare. Vi kan bli ännu bättre på att alltid ge djurägare olika alternativ på vård, när det är möjligt. Vi kan bli bättre på att dra nytta av vår storlek för att hålla nere kostnader av inköp av förbrukningsmaterial, utrustning och maskiner till verksamheten” skriver Rebecca Lindh.

Det är svårt för utomstående att få en egentlig insyn i Anicuras bolag. Vi ser att ni sedan 2023 har fusionerat en del bolag till AniCura Sweden AB medan ni tidigare valt att redovisa bolagen i dotterbolag där ni inte har upprättat någon egen koncernredovisning. Varför har ni valt att göra så?
”Varje klinik/djursjukhus har tidigare varit ett eget bolag. Nu har vi slagit ihop alla till ett gemensamt bolag: AniCura Sweden AB. Allt administrativt arbete som tidigare behövdes göras 33 gånger (då vi hade 33 olika bolag) behöver nu göras en gång då vi endast har ett bolag att hantera, AniCura Sweden AB, vilket har blivit smidigare att hantera internt.” skriver Rebecca Lindh.

Text Anna Carlehed
Foto Evidensia, AniCura & iStock

Detta är den femte artikeln i Tidningen Djurskyddets granskning av djursjukvårdskostnaderna. Fler kommer att publiceras på webbtidningen i februari/mars. Läs tidigare artiklar här: