Nu är det uttryckligen förbjudet att överge djur. Alla djurägare måste ha kompetens nog att tillgodose sina djurs behov. Två tydliga regelskärpningar när den nya djurskyddslagen träder i kraft idag.
Samtidigt är många mycket negativa till att uppfödningen av minkar i bur får fortsätta.
– Ofräscht att tillåta pälsdjursuppfödning i en alldeles fräsch djurskyddslag, säger Louise Hernander, etolog, som är en av alla de Tidningen Djurskyddet talat med.
Den nya djurskyddslagen innehåller en ny tydligare definition av vad naturligt beteende är. Alla djur som hålls av människor ska nu ”hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att deras välfärd främjas, att de kan utföra sådana beteenden som de är starkt motiverade för och som är viktiga för deras välbefinnande (naturligt beteende) och att beteendestörningar förebyggs.”
I samband med att den nya djurskyddslagen införs ändras också delar av sekretesslagstiftningen så att det i vissa fall blir tillåtet för hemtjänstpersonal och annan personal inom hälso- och sjukvården, samt socialtjänsten att larma om en katt eller annat djur finns hos en person de hjälper och de befarar att djuret far illa. Lagen, lex Maja, är uppkallade efter den katt som då hennes ägare tagits in på sjukhus svalt ihjäl i hemmet.
Kritiken mot den nya djurskyddslagen har främst gällt viktiga djurskyddsområden där beslut inte fattats, utan resultat från utredningar inväntas. Ett sådant område gällde om minkarna i pälsdjursindustrins burar kunde utöva ett naturligt beteende. Ett annat var obligatorisk ID-märkning och registrering av katter, där en utredning ska göras. Djurskyddet Sverige är starkt kritisk.
– Problemet med hemlösa katter kommer inte att kunna lösas förrän vi har en obligatorisk ID-märkning av katter, sa Djurskyddet Sveriges generalsekretare Åsa Hagelstedt i ett tidigare uttalande.
Djurskyddet Sverige ser flera positiva delar i den nya djurskyddslagen. Inte minst förtydligandet i paragrafen om att djur ska ha rätt att utföra sina naturliga beteenden, ett uttryckligt förbud mot att överge djur och förtydligandet att hemlösa djur ska omfattas av djurskyddslagen.
– Att dessa förslag nu blir verklighet är mycket positivt. Den nya djurskyddslagen är ett stort steg framåt, det är bara inte tillräckligt, sa Åsa Hagelstedt.
För två år sedan frågade Tidningen Djurskyddet experter inom olika områden vad de önskade se i en ny lag. Önskemålen hittar ni här: Detta vill vi se i en ny djurskyddslag
Inför att den nya lagen nu träder i kraft har vi återvänt och frågat: Blev det som ni önskade? Saknar ni något?
Louise Hernander är etolog och aktiv i Hästvälfärdsgruppen:
– Som helhet tycker jag att formuleringarna i den nya lagen är bra. Även den förra lagen hade formuleringar som, om de efterlevdes, skulle ha gett djur rätt att inte utsättas för lidande, exempelvis i samband med tävling. Tyvärr är efterlevnaden och tolkningarna av lagen betydligt mer tillåtande än vad de ordagrant innebär. Varje år dör hästar på tävlingsbanor till följd av ansträngning och olyckor. Dessutom kommer åtskilliga hästar till start utan att vara friska, och det leder inte till några konsekvenser. Man får till och med behålla prispengarna även om hästen får startförbud för att den är halt när den kommer i mål. Dessa problem kommer man tyvärr inte till rätta med även om man skärper djurskyddslagen för tävlingsdjuren eftersom det är sportens reglementen som styr över djurskyddet i praktiken. Här saknar jag ett ännu tydligare ställningstagande för tävlingsdjurens välfärd. Det borde inte vara tillåtet att ge prispengar till sjuka djur.
– Positivt är förstås lex Maja, förbud mot att överge djur och förbud mot elefanter på cirkus. Jag saknar ett förbud mot uppfödning av pälsdjur: Det känns som att det är ofräscht att tillåta pälsdjursuppfödning i en alldeles fräsch djurskyddslag, säger hon och fortsätter:
– Sen är jag lite förvirrad över formuleringen i 5 § ”Ett djur får bindas endast om det görs på ett sätt som inte är plågsamt för djuret samt under förutsättning att djuret får behövlig rörelsefrihet”. För mig blir det omöjligt att hålla hästar uppbundna i spilta och kor uppbundna på halva året om de ska kunna få ”behövlig rörelsefrihet”. Här begriper jag inte hur lagstiftaren har kunnat få det till att fastbundna djur har tillräcklig rörelsefrihet? Jag hade givetvis gärna sett att det tjugo år in på 2000-talet skulle bli förbjudet att knyta fast djur i en vägg eller i ett stålrör i flera månader. Det känns inte som en värdig djurhållning, svarar Louise Hernander.
Johan Lindsjö, leg veterinär, under specialistutbildning inom djurvälfärd, etik och lagstiftning:
– Bra att det tydliggörs att djur ska hållas och skötas så att de kan utföra sådana beteenden som de är starkt motiverade för och att beteendestörningar ska förebyggas. Men det är upp till bevis att detta verkligen genomförs i praktiken för alla djurslag, så är det ju inte idag.
Det införs ett krav på att den som håller djur eller på annat sätt tar hand om djur ska ha tillräcklig kompetens, vilket jag välkomnar. Jag hade gärna sett att utredningens förslag att den som yrkesmässigt eller i större omfattning håller eller hanterar djur ska ha lämplig utbildning införts, men så blev det inte. Det är därför viktigt att regering och myndigheter nu verkligen ser över och meddelar om ”krav på särskild kompetens eller utbildning vid viss djurhållning eller annan verksamhet med djur” (2 kap 3 §). Förtydligandet att djur av tamdjursart, inklusive katter, inte får överges är viktigt och jag hoppas att utredningen om ID-märkning av katt kommer fram till att detta ska införas. Likaså vill jag se den utlovade utredningen om grytanlagsprov komma igång inom kort och önskar att den även innefattar djurskyddsaspekter avseende träning av hundar på vilda djur i hägn, exempelvis vildsvin, björn, älg, hare, svarar Johan Lindsjö.
Agneta Sandberg, djurskyddsspecialist hos Svensk Travsport och Antti Rautalinko, veterinär Svensk Travsport:
– Den nya djurskyddslagen innehåller vissa förändringar, till exempel krav på kompetens hos djurhållare och skyldighet att främja djurs välfärd. På sikt kan dessa förändringar leda till en förbättrad hästhållning, men exakt hur de kommer att tillämpas vet vi inte än.
Blev något bättre än ni trott eller saknar ni något?
– Vi är nöjda med uppdateringen av paragrafen som rör påverkan på prestation och förbud mot dopning. Påverkar har blivit kan påverka, och därmed kan man lättare komma åt själva syftet med åtgärden vilket förstärker djurskyddet. Samma gäller för förbud mot att aga, skada eller överstränga djur, där man förbjuder användning av utrustning som kan orsaka djuret lidande eller skada. Dessa är också redan på väg in i uppdateringen av berörda föreskrifter, svarar Agneta Sandberg och Antti Rautalinko.
Roger Pettersson, generalsekreterare World Animal Protection Sverige:
– Lagen blev i stort sett som jag hade hoppats, utifrån de förutsättningar som gavs när vi satte igång och arbetade med utredningsbetänkandet. Regeringen har stärkt lagen genom att i propositionen ange en striktare inställning till stereotypier. Nu hoppas jag på att det får genomslag i Jordbruksverkets föreskrifter, svarar Roger Pettersson.
Madeleine Hjelm, sammankallande för arbetsgruppen för djurvälfärd Svenska Djurparksföreningen, SDF:
–SDF tycker att det är positivt att lagen utöver att säkerställa ett gott djurskydd nu även syftar till att främja en god djurvälfärd. Att man nu tar steget och går längre än att enbart fokusera på att förhindra lidande och sjukdom hos djuren som vi människor har i vår vård, är en positiv utveckling.
Inom SDF:s medlemsparker arbetas det aktivt med förebyggande åtgärder för att främja en god djurhållning, hög djurvälfärd för djuren i vår omsorg och förbyggande åtgärder för skadlig stress. Våra förhoppningar inför den nya djurskyddslagen var därför att det fortsatt skulle ställas höga krav på djurhållningar, oavsett hållningens syfte, med grund i vetenskap och beprövad erfarenhet samt att det tydligt skulle framgå att djurhållning ska ge djuren en god djurvälfärd och att djuren ska ges möjlighet att må bra både fysiskt och psykiskt. Vilket nu är tydligare än tidigare version av lagen. Att det nu tydligt framgår att djur ska hållas och skötas i en miljö som främjar deras välfärd, där de kan utföra sådana beteenden som de är starkt motiverade för och att arbete med djur utförs på så sätt att skadlig stress/beteendestörningar förebyggs, är förtydliganden som vi välkomnar, vilket är i linje med det arbete som utförs och utvecklas hos våra medlemmar, svarar Madeleine Hjelm.
Ulrica Ahlrot, ordförande Sveriges Akademiska Etologer:
– Vi är mycket glada över att den nya djurskyddslagen har blivit tydligare i fråga om vikten av naturliga beteenden och även fått med en definition av vad de innebär. Andra förbättringar som vi ser är tydligare krav på kompetens och avel med friska djur, bättre skydd mot beteendestörningar och att det i klarspråk står att det är förbjudet att överge djur. Även om det varit förbjudet redan tidigare så är det nu inget som går att misstolka och det är ett steg framåt när det gäller problem med till exempel oönskade katter,
Däremot är vi besvikna över att katternas situation fortfarande inte tas på tillräckligt stort allvar. Vi hade velat få med krav på ID-märkning av katt. Vi hade hoppats på att det i kombination med krav på reproduktionskontroll av frigående katter (finns i det nya förslaget på föreskrifter om hållning av hund och katt) skulle betyda mycket för att minska lidandet hos oönskade katter. Vi saknar också fortfarande ett tydligare erkännande av djurs psykologiska välfärd vid till exempel jaktträning på grävling. Men överlag så är den nya djurskyddslagen tydligare och lättare att följa vilket är ett steg framåt för djurs välfärd, svarar Ulrica Ahlrot.
Text Katarina Hörlin
Foto Frida Ekman
Läs mer om nya djurskyddslagen och djurskyddsförordningen!
Om den nya djurskyddslagen finns följande att läsa på regeringens hemsida: Ny djurskyddslag
Läs lagen här: SFS 2018:1192
Fördjupad bakgrund till den nya lagen, ur Tidningen Djurskyddet:
Fullt fokus på nya djurskyddslagen under fullsatt konferens
Regeringen presenterar förslag till en ny djurskyddslag
Den nya djurskyddsförordningen SFS 2019:66 träder också i kraft den 1 april. Ta del av Tidningen Djurskyddets bakgrundsartiklar här:
Anmärkningsvärda eftergifter i ny djurskyddsförordning
