Detta vill vi se i en ny djurskyddslag


Dela artikeln:


Nästa år är den svenska djurskyddslagen 30 år gammal. Vi frågade flera väl insatta personer som arbetar konkret med djurskydd inom olika områden: Vad anser du behöver förbättras i en ny djurskyddslag?

GLÖM INTE MÖSSEN
thumbnail_Carina Franzén 4
Carina Franzén, kanslichef, Forska utan djurförsök:

– Vi förväntar oss inga större förändringar på djurförsöksområdet i nya djurskyddslagen. Dels har djurskyddslagsutredningens förslag som rörde djurförsök redan behandlats i samband med införandet av EU:s djurförsöksdirektiv år 2013, dels tillåts inte EU-länderna att införa hårdare regler än vad EU-direktivet stadgar. Men delar av direk­tivet borde förtydligas i den svenska lagstift­ningen! I EU-direktivet står att det yttersta målet är att se till att alla djurförsöken ersätts. Detta borde tydligt framgå även i den svenska lagstiftningen och följas upp med avvecklings-planer på alla nivåer, från myndigheter och forskningsfinansiärer till de enskilda laborato­rier där djurförsök utförs.
Särskilt bör planer tas fram för att få bort de mest plågsamma försöken. Av djurförsöksstatistiken för 2014 framgår att 7 procent av djuren utsattes för ”avsevärd svårhetsgrad”, en benämning som innefattar både fysiskt och psykiskt lidande och att det framför allt är möss som utsätts för de värsta försöken. Det finns alltså skäl att särskilt se över djurskyddet för möss i försök! Vi efterlyser även en översyn av den djur­försöksetiska prövningen och förbättringar av djurhållningen.

DJUR HAR ETT EGENVÄRDE
roger_pettersson_world_animal_protection_sverige
Roger Pettersson, generalsekreterare World Animal Protection Sverige:

– Sverige behöver en modern djurskyddslag, som slår fast att djur har egenvärde och som kan säkerställa att de djur som hålls i fångenskap ges möjlighet att bete sig naturligt och hålls friska. Därför måste begreppet ”naturligt beteende” tydliggöras. Elefanter och sjölejon hör inte hemma på cirkusar. Den nya lagen måste innehålla ett förbud mot det (ansvariga myndigheter har krävt det från 1987 och framåt). Djur ska inte få hållas uppbundna. Tydlighet måste införas då det gäller avel. Aveln ska till exempel inte få vara så snedvriden att djuren inte ens kan föda fram sina egna avkommor.
Mer flexibilitet – ja, gärna. Men inte på bekostnad av djuren eller möjligheterna att kontrollera efterlevnaden.
Sist men inte minst: Det behövs ett vetenskapligt råd, som kan samla forskning och verka för att föreskrifter vilar på de senaste rönen och erfarenheterna.

SPÖDRIVNING SVÅR FRÅGA
sv-travsport
Antti Rautalinko, veterinär, och Agneta Sandberg, djurskyddsspecialist vid Svensk Travsport:

– Inom Svensk Travsport ser vi att hästar är väl skyddade i dagens lag­stiftning vad gäller själva djurhållningen, men i framtiden kommer debatten att bli allt större kring hur vi tävlar och tränar dem. En ständigt aktuell fråga som väcks i utredningen av den nya djurskydds-lagen är spöfrågan. Förslaget är att spö ska förbjudas som pådrivande medel, och endast tillåtas för att hindra olyckor.
Hur ställer ni er till det?
– Vi ser ju spödrivning som ett sätt att ge signaler åt hästen att röra sig framåt. Redan idag är det förbjudet i vårt reglemente att be­straffa hästen med spöet så det vi diskuterar är spödrivning som sätt att ge hästen signaler att gå framåt. Det är en svår fråga: tar vi bort spöet vad händer då i stället? Börjar kuskarna driva med tömmarna? Det är det sista vi vill eftersom det kan skada hästens mun. Vi håller noga kontroll på spödrivningen och för statistik över alla som fått anmärkningar. Samtidigt går det inte att säga om fler kuskar använder spöet felaktigt, eftersom regelverket och synen på vad som är felaktig drivning blir hårdare för varje år. Vi ser med spänning fram emot vad den nya djurskyddslagen kommer att säga om spödrivning.

KRÄV KOMPETENSKRAV
Johan Lindsjö FotoAleksija Neimanis
Johan Lindsjö, leg veterinär, med erfarenhet av djur­välfärdsprojekt i Sverige och internationellt. Han arbetar som smådjurs­veterinär och specialistut­bildar sig inom djurvälfärd, etik och lagstiftning:

– Det är svårt att välja ut ett specifikt om­råde som är extra viktigt att genomföra i den nya djurskyddslagen. Utredningen innehåller många bra förslag, men jag tycker att kunskap om djuret man har i sin vård och ansvarar för är en grundläggande förutsättning för en bra djurvälfärd. Det innebär en god insikt i djurets beteendebehov (såsom tillräckligt med utrymme, berikning, komfort och social kontakt), näringsbehov, psykisk och fysisk hälsa och regelverket kring djurslaget. Jag vill därför se att förslaget på kompetenskrav för att få ha hand om djur och krav på utbildning för yrkesmässig eller annan storskalig djurhållning förverkligas. Till det kommer förslaget på obligatorisk djurslags- och rasspecifik information vid försäljning av alla sällskapsdjur, inklusive de risker aveln kan leda till. Vi lär oss mer och mer om djuren. Kun­skapen som förs ut till djurhållare behöver därför uppdateras efter hand.

HÖJ STRAFFEN
helena-striwing
Helena Striwing, författare och jurist med djurskydd som specialitet:

– Det känns som om vi har en nedåtgående trend när det gäller djurskyddet. En viktig förbättring som jag skulle vilja se att den nya lagen innehöll är att straffen i vanvårdsmål höjs och att personal inom sjukvård och socialtjänst får rätt att anmäla till länsstyrelsen farhågor om att djur far illa.

METALLBETT SKADAR
Louise Hernander
Louise Hernander, etolog och yrkeslärare, tidigare en­gagerad i en djurförsöksetisk nämnd och i VOOV, idag med i nätverket ”Hästgruppen” för ökad hästvälfärd:

– Hästar är idag det enda djur som det är socialt accepterat att bruka våld mot. Helt öppet, på tv-sända ridtävlingar och travlopp, utsätts hästar för brutal behandling. Nuvarande djurskyddslag ger hästarna ett gott skydd i teorin. Man får inte utsätta tävlingshästar för något som helst lidande. Smärtsam utrustning är förbjudet. Problemet är att lagen inte följs.
Metallbett kan exem­pelvis inte vara förenligt med djurskyddslagen då nästan alla ridhästar har skador i munnen från bettet. Det visar veterinär Anna Tells och hästtandläkare Torbjörn Lundströms forskning och arbete vid SLU. Mängder av hästar skadas på tävling. Smärtor i rörelseapparaten är den vanligaste orsaken till att sporthästar avlivas och medellivslängden är skrämmande kort, trots att lagen förbjuder att hästar lider i samband med tävling. Jag behåller gärna nuvarande formuleringar i lagen, men lagen måste efterlevas.

PRECISERA REGLERNA
ylva-nilsson-lansstyrelsen-jonkoping
Ylva Nilsson, djurskyddshandläggare, Länssty­relsen i Jönköpings län:

– Idag har vi tydliga regler men jag är rädd att vi i flexibilitetens namn får se att reglerna inte kommer att preciseras på millimetern utan istället utgå från vad som är ”rimligt”. Det som är rimligt för mig kanske är orimligt för dig. Bättre då att myndigheter och djurhål­lare vet exakt vad som gäller. Det ska vara enkelt att göra rätt.

GOD DJURVÄLFÄRD VIKTIGT
Emma Nygren SDP

Emma Nygren, sammankallande i arbetsgruppen för djurvälfärd inom Svenska Djurparksföreningen, SDF:

– Inom SDF:s medlems-parker arbetas aktivt med förebyggande åtgärder för att främ­ja en god djurhållning och hög djurvälfärd för djuren i vår omsorg. Kraven som ställs genom existerande lagstiftning och föreskrifter är höga, vilket är bra, men kan ibland upplevas som onödigt krångliga och svårtolkade. Vi välkomnar en ny djurskyddslag och
föreskrifter som fortsatt ställer höga krav på djurhållningen och som är baserade på vetenskap och beprövad erfarenhet, vilket möjliggör att den kunskap som redan finns inom vårt område tas till vara.
Det är viktigt att de förslag som finns på en ny djurskyddslag fram­gent trycker på att djurhåll­ningen ska ge djuren god djurvälfärd samt möjlighet att må bra både fysiskt och psykiskt, oavsett syfte med djurhållningen.

SÄKERSTÄLL LÄGSTA GRÄNS
Linda Keeling, SLU
Linda Keeling, professor vid Institutionen för husdjurens miljö och hälsa:

– Mycket i djurskyddslagen går att modernisera. En aspekt är att även om djurskyddslagstiftningen är till för att förebygga dålig välfärd går det inte att lagstifta om varje detalj i en anläggning. Det finns sedan länge standardis­erade metoder för att bedöma välfärd genom att se på själva djuren, men de används inte i praktiken.
Det finns för få djurbaserade mått i checklistorna vid offentlig kontroll, och de som finns är inte formulerade på ett tillförlitligt sätt. En ny lagstiftning borde säkerställa både en lägsta gräns för välfärd, samtidigt som den inbjuder till att gå utöver denna och få en extra god djurvälfärd dokumenterad. Därigenom kan djurägaren få positiv feed­back, medan forskare får tillgång till data som kan användas för att göra kontroll av förbättrad välfärd ännu mer effektiv i framtiden. 

ENKLARE ATT INGRIPA

eva-e-lansstyrelse
Eva Eriksmarck, djurskyddshandläggare, Länsstyrelsen Västmanlands län:

– På Länsstyrelsen i Västmanland arbetar vi med ett projekt avseende
kopplingen våld mot djur och våld i nära relationer. Vi hoppas att den nya djurskyddslagen kommer att göra det enklare för olika myndigheter att ingripa i familjer där vi vet att djur, kvin­nor och barn utsätts för våld och missförhållande.

Text: Katarina Hörlin
Foto: Aleksija Neimanis, Viktor Wrange, Katarina Hörlin och privat.

Det här inlägget publicerades i Okategoriserade och har märkts med etiketterna , , , , , , , . Bokmärk permalänken.