Fullt fokus på djurskyddslagen under fullsatt konferens

Eva Erikssons utredning "Ny djurskyddslag" kom år 2011. Den fylld av konkreta förslag med förbättringar för djuren. Hur länge dröjer det innan den nya djurskyddslagen kommer och vad ska den innehålla? Det var huvudfrågorna i Djurskyddet Sveriges konferens "Med fokus på djurskydd" som hölls i Stockholm under måndagen. Johan Beck - Friis, Sveriges Veterinärförbund, var en av alla föreläsare.

Dela artikeln:


Den nya djurskyddslagen kommer troligtvis tidigast efter sommaren år 2017. Det beskedet gav riksdagsledamot Isak From (S) på Djurskyddet Sveriges fullsatta djurskyddskonferens.

Etologer, djuretiker, myndighetspersoner, forskare, veterinärer och politiker samlades igår i Stockholm på Djurskyddet Sveriges konferens med fokus på vad som är viktigt i den nya djurskyddslagen. När den nu kommer. Frågan lockade många, konferensen var fullbokad.

– Vi har en kölista på personer som gärna velat vara här, jag är stolt över att få ordna en konferens i en så viktig fråga. Vi är många som längtar efter en ny djurskyddslag och jag uppmanar regeringen att presentera den fort. Glöm inte de hemlösa katterna – det är små djur, men utgör ett stort djurskyddsproblem, sa Linda Maria Vonstad, ordförande i Djurskyddet Sverige.

Dagens djurskyddslag är från 1988. Regeringen har flera gånger aviserat att en proposition till ny lag är på gång, men ständigt skjutit upp den. Redan år 2011 kom betänkandet ”Ny djurskyddslag” där flera viktiga förslag presenterades av utredaren Eva Eriksson.

– För fem år sedan överlämnades utredningen till dåvararande minister Eskil Erlandsson. Sedan dess har en del hänt, men långt ifrån allt, sa Johan Beck-Friis, informationschef Sveriges Veterinärförbund, som under sitt föredrag delade med sig av sina reflektioner från själva utredningsarbetet. Han var en av flera experter som deltog i det praktiska arbetet med utredningen.

– Grundtesen i utredarens arbete var att när man använder djur följer en moralisk skyldighet att ta hänsyn till djurens behov och välfärd. Hon hade även som mål att djuren ska må bra fysiskt och psykiskt. Det här tycker jag är en väldigt bra grund att arbeta vidare ifrån.

En annan av utredningens grundprinciper är att djur ska hållas lösgående.
– De ska kunna röra sig fritt i inhägnad eller box. Många av de mjölkbesättningar vi har idag, runt 40 procent, består av uppbundna djur och på sikt måste de ändra sin djurhållning. Men för att inte slå undan benen för en hel näring föreslås Jordbruksverket få föreskriva undantag så att dessa system kan fasas ut i en rimlig takt, sa Johan Beck-Friis, som presenterade flera av de konkreta förslag utredningen innehöll.

Här är ett axplock:
Inför ”grovt brott mot djurskyddslagen” som höjer maxstraffet till fängelse i 4 år. Ordna så att djur omedelbart kan omhändertas av polis om djurägaren har djurförbud. Inför ett fempunktsprogram för katter, där obligatorisk märkning och registrering ingår. Förbjud levande grävlingar i grytjakt. Förbjud sjölejon och elefanter på cirkus. Inför ett klart förbud att överge djur. Förtydliga vad naturligt beteende är. Alla djur ska vara lösgående – de ska kunna röra sig fritt i box eller inhägnad. Skärp reglerna kring vad som gäller vid träning av och tävling med djur: förbud att använda spö på hästar i frammaningssyfte.

– Vad har då hänt? Ett förbud mot obedövad kastrering av smågrisar infördes år 2016. Ett förbud att genomföra sexuella handlingar med djur infördes år 2014. En central djurförsöksetisk nämnd infördes 2013. Vad händer med resten av förslagen? Det vet inte jag och jag tror inte så många andra vet det just nu heller. Men min förhoppning är att det här lagförslaget som var ett gediget arbete på flera tusen sidor inte bara samlar damm på någon bokhylla utan verkligen används, sa Johan Beck Friis.

Sedan år 2014 har propositionen till en ny djurskyddslag aviserats gång på gång. Men den har ständigt skjutits fram. Under konferensens paneldebatt mellan riksdagsledamöterna Jens Holm (V), Åsa Coenraads (M) och Isak From (S) stod det klart att den inte kan förväntas förrän tidigast till sommaren.
– Regeringen har aviserat den under våren, men jag tror inte att det blir så utan förhoppningsvis under sommaren, så att den bereds och kommer ut under hösten. Det tror jag är ett rimligt antagande, sa Isak From.

Oroväckande, ansåg Jens Holm.
– Vi har fått besked att den skulle komma under våren 2016, sedan sköts det fram till hösten 2016 och därpå har det sagts våren 2017. Nu skjuter regeringen fram den igen. Det låter nästan som det inte blir någonting. Det var ju precis så här som den tidigare regeringen höll på. Avisera – men så kom den inte, sa Jens Holm.

– Jag tycker att det viktigaste är att den blir bra, att helheten är med, svarade Isak From.

– Det är oroväckande att den dröjer, sa Jens Holm, som underströk att det finns flera områden vilka behöver förbättras i den befintliga djurskyddslagen:

– En viktig del är att vi behöver en bra definition av vad naturligt beteende är för något. Redan idag finns många tolkningar. För mig innebär det att djur ska kunna bete sig naturligt, röra sig fritt, vara nära andra djur om de har sådana behov, kunna beta och böka – det behöver förtydligas i en ny djurskyddslag. I utredningen som kom 2011 finns en specificering av naturligt beteende, sa Jens Holm (V).

jens-holm-asa-c-isak-from
Politiker i paneldebatt: Jens Holm (V), Åsa Coenraads (M) och Isak From (S).

Just frågan om naturligt beteende och vad detta egentligen är lyftes under en egen punkt, som Per Jensen och Bo Algers höll i. Motivation är ett nytt begrepp, som förs in i den nya definitionen vilken föreslås i utredningen ”Ny djurskyddslag”.

– Det styrs både av yttre och inre stimuli. Yttre faktorer kan vara beteende som styrs av att exempelvis undvika predatorer. Inre faktorer kan vara sådant som djuret gjort oavsett yttre faktorer. Ta tillexempel bobyggnadsmotivationen hos grisen, den är i stort sett opåverkad av domesticeringen. Grisen är som programmerad att få utföra beteendet och vi vet att behovet är tillfredsställt när djuret slutar att göra det. Det räcker kanske inte att grisen får bära runt på lite gräs utan det bör kanske kunna byggas en grund för ett bo. Det finns en funktionell återkoppling, förklarade Per Jensen och konstaterade att djur är beredda att betala ett högt pris för att få utöva naturliga beteende.

– Minkarna är beredda att betala ett högt pris för att hitta vatten, höns för att sandbada, grisarna för att bygga bo och vara med andra grisar.

Får djuret inte utöva beteendet uppstår frustration.
– Ett otillfredsställt födosöksbehov för en sugga kan resultera i rörbitning och hos hästar i krubb-bitning.

Det kan hända att människor inte ens märker dessa stereotypa beteende hos djuren, berättade professor emeritus Bo Algers.
– För när en människa kommer in i stallet händer något nytt, då kan de sluta med sitt stereotypa beteende. Men ett stereotypt beteende är ett sjukligt beteende och det är mycket viktigt för en ny djurskyddslag tydligt definiera vad naturligt beteende är, sa Bo Algers och visade en filmsekvens där minkar i fångenskap sågs studsa upp och ner, om och om igen.

– Minkar använder 10 – 12 procent av sin vakna tid under vintern till att utföra stereotypier, sa Algers.

Den definition för naturligt beteende som föreslås i ”Ny djurskyddslag” lyder såhär:

”Djur ska hållas och skötas på ett sådant sätt att de ges möjlighet att utföra sådana naturliga beteenden

  1. som djuren är starkt motiverade för, och
  2. som ger en funktionell återkoppling, dvs. minskar djurets motivation för att utföra beteendet i fråga, samt
  3. relaterar till djurens behov av rörelse, vila, komfort, sysselsättning, födosök och socialt umgänge.

Djur ska hållas och skötas på ett sådant sätt att beteendestörningar förebyggs.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om i vilken omfattning och hur djurs behov av naturligt beteende ska tillgodoses.”

bo-algers-ratt
Bo Algers, professor emeritus, en av många kompetenta föreläsare som drog fullt hus.

linda-maria-nina
Linda Maria Vonstad, ordförande Djurskyddet Sverige med konferensens moderator Nina Hjelmgren.

per-jensen-helene-rocklinsberg-gunnela-stahle
Per Jensen, Helena Röcklinsberg och Gunnela Ståhle.

helena-elofsson
Jordbruksverkets Helena Elofsson sa att hon nog hade en ljusare bild än andra: ”Vi har trots allt genomfört en hel del”, sa hon. År 2012 kom nya föreskrifter för mink kring utfodringsrutiner, etageburar och miljöberikning. ”Nej, vi införde inte krav på badvatten och jag är medveten om att många anser att vi borde gjort det, men djurvälfärden har ändå förbättras”, sa hon och lyfte även att år 2016 förbjöds obedövad kastrering av gris. Från 2017 ska alla stutar och tjurar hållas i lösdrift. ”De ska inte hållas uppbundna. Det kommer avsevärt att förbättra deras välfärd”, sa Elofsson.

Text och foto: Katarina Hörlin

Se samtliga föredrag här:

Den nya djurskyddslagen – reflektioner från utredningsarbetet med Johan Beck-Friis, Sveriges Veterinärförbund.

Vad är naturligt beteende – definitioner och konsekvenser för djurhållning och lagstiftning med Per Jensen, Linköpings universitet och Bo Algers, SLU.

Från intentioner till implementering av djurskyddsregelverk – konsekvenser för djurhållningen och etiska frågeställningar med Helena Röcklingsberg, SLU.

Jordbruksverket syn på en ny djurskyddslagstiftning med Helena Elofsson, Jordbruksverket.

Paneldebatt med Jens Holm (V), Åsa Coenraads (M) och Isak From (S). Moderator  Nina Hjelmgren.

Det här inlägget publicerades i Okategoriserade och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.