Fler vill slippa ta ut korna på bete

betessläpp

Dela artikeln:


Bete ger friskare och gladare kor. Ändå vill många mjölkbönder inte släppa ut korna på bete.

 Fyra av tio mjölkbönder tycker att beteskravet för mjölkkor är förlegat. Var tionde tycker att lagen är så svår att efterleva att de bryter mot den. Detta framkom i en undersökning som tidningen ATL, lantbrukets affärstidning gjorde av 380 mjölkbönder under hösten 2007. Och på flera håll ifrågasätts beteskravet. På LRF ungdomsförbunds riksstämma i februari i år lades en motion fram med förslaget att bete för korna inte skulle vara något krav, utan frivilligt för bonden. Föreningen Sveriges mjölkbönder, LDM, är de som tydligast har tagit tydlig ställning i frågan. De tycker att beteskravet ska avskaffas helt för mjölkande kor i modern lösdrift.

– Den trend vi ser med ett allt större motstånd mot betande kor är mycket oroande. Det visar på okunskap och brist på känsla för sina djur. Betet är otroligt viktigt för korna. På betet får de bete sig naturligt, de förbättrar sin hälsa och tränar upp sina muskler, säger Gunnela Ståhle, vice förbundsordförande i Djurskyddet Sverige.

Varför detta motstånd?
Per Andersson är ordförande i intresseföreningen LDM Sveriges Mjölkbönder.
– Vi tycker att beteskravet ska avskaffas för mjölkande kor i modern lösdrift. Uppbundna kor måste få gå på bete men med modern lösdrift behövs inte det, menar han.

Ska man bygga nytt idag så måste man bygga för många kor men det går inte att kombinera med bete, det har man inte råd med, säger Per Andersson.

Varför inte?
– Många djur behöver jättestora marker eftersom djuren trampar ned jorden och skiter väldigt mycket. Det betyder också att det är mycket mark som man inte kan nyttja till att producera andra saker på. Det blir väldigt svårt att få det gå ihop. Svensk produktion slås ut eftersom vi inte får något extra betalt för att korna går på bete. Många har dessutom inte stora marker i direkt anslutning till ladugården till exempel om man arrenderar och då blir det omöjligt att hålla korna på bete, säger han.

Och det är väldigt svårt att lyckas med en bra betesdrift menar han.
– Korna producerar mindre mjölk när de går på bete. Kor är vanedjur och pallar inte förändringar så bra. Och de är beroende av vilket väder det är, de är till exempel väldigt lätt stressade av värme. Betet ger högre arbetsbelastning och mer orosmoment för bonden.

 Bonden ska själv få välja
Bonden själv kan få avgöra om det passar hans mark eller inte att ha korna på bete anser föreningen Sveriges Mjölkbönder.
– Det enda relevanta argumentet för betet tycker jag är att konsumenterna vill ha bete. Men då finns ju alternativ med ekologiska mjölken, säger han. 

LRFs ungdomsförbund ville inte gå så långt att ta bort beteskravet. Däremot beslutade stämman i februari 2008 att man skulle arbeta för att en ändring i lagen för kor som går i lösdriftssystem.
– Vi vill att kravet ska lättas så att det räcker med att djuren har tillgång till betesmark. På så vis kan djuren själva välja om de vill gå ut eller inte. Idag står det att djuren ska komma ut på bete. Vi tycker att det är orimligt att man ska tvinga djuren ut om de inte vill. Min egen erfarenhet är att det är väderberoende om korna vill gå ut eller inte. Är det till exempel stekande sol då är det segt för dem att ta sig ut, säger Folke Pleijert mjölkbonde och ledamot i LRF ungdoms förbundsstyrelse.

I ATLs undersökning var det mjölkbönder med lösdriftsstallar som var mest negativa till beteskravet. De med hundrafemtio djur och mer var, enligt undersökningen, sämst på att följa lagen. Underlaget är litet men ger en fingervisning: Av sexton tillfrågade bönder med gårdar med över hundrafemtio djur uppgav åtta att de bryter mot lagen.

 Bete ger friskare kor
Men trots att korna går i lösdriftsstallar behöver de komma ut på bete. Det visar bland annat en omfattande dansk undersökning från 2005 av trettionio lösdriftsstallar som samtliga hade fler än hundra kor. De kor i undersökningen som kom ut på bete mådde bättre och hade färre sjukdomar.

Eva Spörndly är docent i husdjurens utfodring och vård på Sveriges lantbruksuniversitet och har specialiserat sig på betesfrågor. Hon intygar att betet är viktigt för kornas hälsa. Och det gäller både uppbundna kor och kor som går i lösdrift.

– Korna får röra på sig och det är vik tigt för deras ben- och klövhälsa. I den stora undersökningen i Danmark bland gårdar med lösdrift studerades faktorer som bidrar till kornas ohälsa. Trots att  alla gårdarna i studien hade lösdrift fann man alltså att betesdrift gav bättre djurhälsa på gårdarna, säger Eva.

 Men om korna inte vill gå ut?
– Det där är en fråga vad man erbjuder korna ute på betet. Det kan vara hårfina skillnader om de väljer att gå ut eller inte. Om man erbjuder dem en väldigt torftig utemiljö då är det inte så konstigt att djuren inte vill gå ut. Till exempel om det inte finns något gräs att beta, inget vatten, liten fålla och ingen skugga. Hur kul är det? Det är som att erbjuda barn en helt kal fritidsgård, säger hon.

Eva förklarar att ett bra bete har riklig tillgång på bete och vatten och gärna skugga. Och hur vallgatan ser ut, vägen där korna går ut på betet är mycket viktigt. Om man har fel material där kan det bli lerigt och vassa kanter från grus kan ge korna problem med klövarna.
– Det kan också påverka kornas vilja att gå ut om vallgatan är lång och slingrar sig mycket, det kan försvåra för korna. De vill kunna se vart de är på väg, säger hon.

Det kan vara en utmaning menar hon att åstadkomma ett bra bete men hon menar också att det finns många lösningar på de problem som bönderna upplever.
– Det kan till exempel vara problem för en del kor som producerar mycket mjölk att få i sig tillräckligt med näring genom betet och då kan de börja må sämre och producera mindre mjölk. Betet varierar ju också över säsongen. Då kan man alltid ge korna foder inne också så äter de mer, säger hon.

 Vill äta sju timmar om dygnet
Ingrid Redbo är docent i etologi och ledamot i Djurskyddet Sveriges styrelse. Hon har under många år forskat på kors beteende och hennes studier visar hur viktigt betet är för korna.
– Ett väldigt viktigt beteende för nötkreatur är att få äta under lång tid. I naturligt tillstånd äter korna under cirka sju- nio timmar och idisslar sedan maten nästan lika länge. Detta är något de får under betet. Dessutom ger utevistelsen mycket stimulans i form av dofter, ljud, och synintryck som gör att de får använda sina sinnen och beteenden på ett mångsidigt sätt, förklarar Ingrid.

Hur vet man att korna behöver denna stimulans?
– Man vet motsatsen, djur mår inte bra av att vara understimulerade. Om miljön är så fattig och begränsande att de inte har möjlighet att utföra olika beteenden som de är motiverade för att göra, leder det inte sällan till stereotypier där djuret utför samma beteende gång på gång utan att det har någon synbar funktion. På uppbundna kor kan man till exempel se tungrullning och att de biter på inredningen.

 Kor vill umgås med varandra
En annan viktig aspekt på betet menar Ingrid är kornas behov av sociala kontakter.
– Kor är utpräglade flockdjur, och varje individ har relationer till de andra individerna i flocken. Även om man har korna i lösdrift så är den ytan oftast för liten för att djuren helt ska vara fria att välja sina sociala kontakter, så stora stallar skulle vara oerhört dyra att bygga, säger hon.

 Kor behöver utmaningar
Ingrid förklarar att kor har ett rangordningssystem inom flocken. Och när de vistas på en liten yta blir det svårt för de kor som är lågrankade att vika undan för de mer högrankade korna. Och att passera den mer högrankade kon på för nära håll kan innebära att man riskerar att råka illa ut, till exempel att få en ordentlig knuff.

Ingrid kan hålla med om att värmen kan bli ett problem för korna på betet. Men lösningen är inte att hålla korna inne, anser hon. 
– Jag tycker att föreskrifterna ska förtydligas så att man måste ge skugga i hagen för korna. Man kan till exempel ha mobila tak som kan flyttas dit betet är, om man inte har turen att ha naturbetesmarker med naturliga solskydd i form av trädkronor, säger hon.

Att betet skulle stressa djuren stämmer inte menar Ingrid.
– Kor trivs med fasta rutiner, det ger dem trygghet. Men precis som hos andra djur, inklusive människor, behöver kor få nya sinnesintryck och erfarenheter för att kunna utvecklas och må bra. Det som är bekvämast är inte alltid det som är bäst för en, t.ex. hästar som alltid får gå på ett helt slätt underlag lär sig inte att lyfta på fötterna och parera för stenar och gropar. Även korna behöver lite omväxling och utmaningar för att må bra, säger hon.

Djurskyddet Sverige vill att:
• fler svenska djur ska vistas på bete.
• lagstiftningens krav på att nötkreatur, får och getter sommartid ska vistas på bete behålls och utvecklas.
• möjligheten för dispenser ska minimeras och beteskravet ska ingå i förprövningen.

 

Elsa Frizell

Redaktör för Tidningen Djurskyddet.
Det här inlägget publicerades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.