Prisutdelning, föreläsning, workshops och diskussioner. Och för att träffa andra engagerade. Djurskyddets eldsjälar samlades på årets Föreningsdagar.
Föreläsningssalen är fylld till bredden, och deltagarna myllrar fram till tavlan för att sätta upp röda prickar. Resultat är jämnt, men tre punkter urskiljer sig: Att väcka allmänhetens insikt om att djur är kännande varelser, att arbeta för att övergivna djur får nya hem, och att verka för att lagarna som skyddar djur blir bättre.
Prioriteringsövningen på Djurskyddet Sveriges Föreningsdagar 2013 är ingen omröstning. Men den ger en bra översikt av vad förbundets medlemmar vill att organisationen ska satsa på.
Monika Mattson är engagerad i Djurskyddet Oskarshamns katthem där hon sitter i styrelsen och är jourmedlem. Hon satte sin röda prick på de två första kategorierna.
– Att allmänheten blir medveten om vad djuren har för behov, att och hundar och katter får eget hem. Det är de värda. Allt är viktigt, men om man ska prioritera så blir det de punkterna. De är hela essensen i vad Djurskyddet ska stå för, säger hon.
Föreläsaren Sofia Modigh från Forum för idéburna organisationer med social inriktning har precis pratat om utmaningarna i att driva en organisation med medlemsföreningar. Hon liknar det vid ett gummiband som måste ha lagom sträckning. Det är viktigt att förbundsstyrelse och föreningar jobbar åt samma håll och har liknande prioriteringar med vad man vill med organisationen.
– Det finns ett gummiband mellan föreningarna och förbundet. Om det blir för spänt splittras organisationen, och om det blir för slakt håller den inte ihop. Sen finns det också ett ett gummiband mellan medlemmarna och den lokala styrelsen – medlemmarna måste ha lagom mycket att göra, säger hon.
Efter föreläsningen delades deltagarna upp i diskussionsgrupper för att idéstorma. När grupperna sedan samlades för en stordiskussion var många överens om att REDE – Djurskyddet Sveriges värdegrundsmaterial för skolbarn – är viktigt och behöver lyftas fram. En grupp tyckte att förbundet borde synas mer utåt, och förslaget om ”Djurskydd utan gränser”, en informationskampanj med bilder på utsatta djur, kom upp. En annan grupp tyckte att att lokalföreningarna borde stödjas mer.
Monika Mattsson från Oskarshamn upplyste om att i Finland är kommunerna skyldiga att driva djurhem – något som rev upp applåder bland föreningsdagarnas deltagare. Efter föreläsningen kunde deltagarna välja mellan olika alternativ, bland annat en föreläsning om griskastrering med Johan Beck-Friis från styrelsen, en workshop om föreningsteknik eller hur man som lokalförening kan få stöd och hjälp från kansliet.
Caroline Karlsson och Malin Setterberg från Djurskyddet Skövde är båda engagerade i föreningens katthem. Årets föreningsdagar var deras första, och de kom för att lära sig nya saker och knyta kontakter för nya samarbeten.
– Ibland går man bara i sin förening och behöver träffa lite folk och få inspiration. Och så är det bra att visa att vi finns, säger Caroline Karlsson.
– Man brinner för samma grej. Det är jättekul. Vi behöver lite inspiration och pushing, fyller Malin Setterberg i.
På lördagskvällen hölls en middag med en organisationsquiz för de cirka 75 deltagarna. Djurskyddet Sveriges ordförande Sven Stenson och generalsekreterare Åsa Hagelstedt delade ut ett hedersomnämnande till Lövsta Slakteri, landets första slakteri att ta emot grisar som kastrerats med vaccin istället för den vanliga, smärtsamma metoden. Årets Djurskyddspris gick till DIRF, Djurskyddsinspektörernas Riksförbund, och togs emot av DIRFs ordförande Eva Eriksmarck.
– Detta ger oss extra energi och kraft för att fortsätta det viktiga arbetet för att säkerställa ett gott djurskydd, sa hon vid prisutdelningen.
