Husdjur bortglömda offer i våldsutsatta hem


Dela artikeln:


Djur är familjemedlemmar på gott och ont. När allt är bra, är det toppen. Men går något överstyr då sitter de i kläm. Kärleken till djuret gör också att kvinnor stannar längre, eller inte lämnar våldsamma relationer för att hon är rädd för vad som kan hända med djuret. Djuret blir ett utmärkt redskap för att hota, kränka och kuva.

Carin Holmberg, doktor i sociolog, har forskat många år kring mäns våld mot kvinnor. Hon är också den som inleder Länsstyrelsernas seminarium i Almedalen om sambandet mellan våld mot djur och våld i nära relationer.
– Hittar ni ett utsatt djur, så hittar ni troligtvis en utsatt människa. Och omvänt, sa Carin Holmberg. Därför måste vi ta djurs utsatthet på allvar, för då kan vi ge ett bättre stöd till utsatta kvinnor och barn.

Förövaren, som i de allra flesta fall är en man, får en känsla av makt som faktiskt kan styra över liv och död. Även om man gärna skulle vilja tro att våld mot husdjuret sker i affekt, så är det väldigt sällan så. Det ligger planering och uthållighet bakom, vilket är ännu mer skräckinjagande för kvinnan och barnen. I vissa fall utför inte förövaren själv våldshandlingen utan tar familjens friska djur till veterinären för avlivning.

För de utsatta kvinnorna och barnen är djuret ofta den enda vännen de har. Barn kan känna sig skyldiga när de inte kan skydda sin vän och det leder till ett trauma. Då kan de ibland vända sin frustration och ilska mot djuret. Barnen blir både offer och förövare på samma gång.
– Så när vi möter barn som utsatt djur för våld måste man fundera på hur de har det hemma, sa Carin Holmberg.

De här barnen måste få hjälp med sitt trauma och utveckla sin empati. Djurskyddet Sveriges generalsekreterare Åsa Hagelstedt satt i panelen och berättade om REDE.

– Det står för respekt, empati, djur och etik och är ett värdegrundsmaterial som lärarna i förskola och skola kan använda för att utveckla barns empati för djur. Materialet har haft stor effekt på just pojkar och har också visat sig ge mer respekt för andra människor, sa Åsa Hagelstedt.

Materialet ges ut av Djurskyddet Sverige och finns att ladda ner kostnadsfritt på www.rede.se.

I Sverige finns numera ”Se Sambandet”, en ny förening som verkar för samarbete mellan instanser som möter människor och instanser som möter djur, så att man snabbt kan upptäcka missförhållanden i ett hem med djur. Det finns även en organisation som heter VOOV, Veterinär Omtanke Om våldsutsatta, som arbetar med kvinnojourer, sociala myndigheter och polisen. Genom VOOV kan kvinnor som behöver ta sig ur våldet få en säker plats för sina djur. Men det krävs mycket mer än så för att få bukt med problemet.

Det finns en mängd konkreta saker som politikerna kan göra i fråga om djurpoliser i alla län och mer resurser för djurskyddskontrollanter, sa Jens Holm, riksdagsledamot för Vänsterpartiet, men att det också handlar om att jobba med mansroller.

Eva Disen hoppas mycket på den nya djurskyddslagen som ska komma i höst. Den tillåter att man bryter sekretessen mellan olika myndigheter.
– Socialtjänsten får lämna uppgifter om vanvård eller misshandel till andra instanser och detsamma gäller djurhälsovården. Man kan kontakta polis eller socialtjänst om man misstänker något, sa Eva Disen, jurist och forskare vid Stockholms universitet.

Hon tyckte även att det var dags att våld mot djur flyttas in i kvinnofridslagstifningen.
– Det ska ses som ett uttryck för hot och våld när någon utövar våld mot djuren, sa Eva Disen.

Text: Svanhild Hansen

Det här inlägget publicerades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.