Hundåterträff i Kristinehamn


Dela artikeln:


Vid jul förra året uppdagades ett förfärligt vanvårdsfall. I en lägenhet fanns 40 hundar som inte fått komma ut på flera månader. Djurskyddet Kristinehamn ryckte in och hjälpte till att omplacera dem. Här berättar Katinka Ridde Coffey från Djurskyddet Kristinehamn om dagen då alla hundarna och de som var involverade i fallet fick träffas igen.

Den sjunde september möttes djurskyddare från Kristinehamn, jourhemsfamiljer, hundarnas nya familjer och, naturligtvis, flertalet av hundarna. Sammanlagt var det 22 hundar och ett 60-tal personer som deltog. Polis Malin Germer som utrett fallet och djurskyddsinspektör Fredrik Engström, båda från Örebro län, deltog under hela dagen och gladde sig åt hur bra det gått. För dem blev denna träff ett avslut trots att fallet ännu inte har gått till rättegång.

Återträffen hade anordnats på logen vid Kristinehamns Hembygdsgård och först på plats av de inbjudna var Synnöve Vikestad med lillmatte Frida och hundarna Chibi och Avicii. Chibi, som är döpt efter Japansk mytologi av lillhusse Clas, är en av Ljusnarsbergshundarna medan Avicii var med som kompis. Chibi har fått träna på att åka bil så nu går det bra enligt matte som även avslöjade att Chibi älskar att sjunga. Lillmatte Frida ger genast en demonstration. När hon börjar sjunga stämmer Chibi genast in med stor inlevelse. Enligt matte Synnöve fungerar Chibi mycket bra ihop med andra hundar förutom stora mörka hundar som hon är rädd för.

Sedan kom stilige Bobo som, dagen till ära, hade fått en fluga. Bobos matte Anna Söderlund berättar att eftersom Bobo, som nu är kring året gammal, aldrig fått vara utomhus, innan omhändertagandet, var han mycket rädd för att gå på gräs när snön först smälte i våras. Han blev också rädd när det började regna. Bobo morrar enligt matte aldrig, måste provsmaka allt och är mycket nyfiken.

Det var just innan jul förra året som djurskyddsinspektör och polis omhändertog ett 40-tal hundar samt två katter. Det stora flertalet levde i fruktansvärda förhållanden i en lägenhet på 50 kvadratmeter. Ägaren bodde själv inte i lägenheten utan i en annan bostad med några hundar och de två katterna. Hundarna som inte bodde med ägaren hade, enligt vittnesuppgift, inte fått gå ut sedan midsommar. De gavs mat och vatten 2 gånger om dagen men de fick annars ingen tillsyn. Ägaren visste inte ens hur många hundar som fanns i lägenheten där de parade sig fritt. När inspektörer och polis först gick in var det så mörkt att de fick använda ficklampor för att se. Alla fönster var mörklagda, en TV stod på och i ett annat rum spelades hårdrock på högsta volym. Golven täcktes av ca 10 cm avföring och mätningar visade att halten ammoniak var direkt hälsovådlig.  En tik hade samma dag fött valpar. En hund var i så dåligt skick att den dog under omhändertagandet. Alla hundar var skygga och några så förstörda psykiskt att de inte gick att rädda.

Hundarna fördes temporärt till ett hundpensionat, som tidigare använts av länsstyrelse och polis för förvaring. Två dagar senare hade ytterligare två kullar med valpar fötts.  Några dagar efter omhändertagandet var Djurhemmets Kristina Gustafsson och andra medlemmar ur Djurskyddet Kristinehamn redan i full färd med det stora åtagandet att mycket snabbt ordna jourhem och permanenta hem åt 32 hundar. Detta dessutom under Jul och Nyårsveckan!  Det blev jobb i stort sett dygnet runt resten av december och in i januari. Hundarna var en blandning av vuxna och valpar samt de tre tikarna med 13 nyfödda valpar. Föreningen och Djurhemmet gick omedelbart ut med information på hemsida och Facebook. Media rapporterade även om fallet och det blev snabbt ett mycket stort intresse av att adoptera hundar eller erbjuda jourhem. I februari 2013 kunde det konstateras att den sista hunden flyttat till sitt permanenta hem. Många av hundarna bor numera i eller i trakterna av Kristinehamn, några har hamnat  i Dalsland, Dalarna och i Skåne.

Bland de äldsta hundarna som kom till återträffen var Anazza, som med sina sju år troligen är mamma till mer än en av hundarna. Hon kom till återträffen med matte Pia Vikegård. Anazza hälsade länge och väl på store stilige Storm som hon tycks ha ett speciellt förhållande till.

Efter en frukostfika med en presentation av föreningen blev det tid för lek i Kristinehamns nya fina hundlekpark. Det blev mycket jämförande av hundar och de nu snart vuxna valparna fick återse varandra. Hundarna hade mycket spring i benen denna vackra och varma höstdag och det var verkligen fantastiskt att se alla leka i den stora inhägnaden.

Efter en lunch var det dags för djurskyddsinspektör och polis att informera om sitt arbete och om fallet. Det blev många frågor som fick bra och raka svar. Den dokumentationsfilm som togs av djurskyddsinspektören vid tillslaget visades. Delar av filmen går att se på nätet men detta var filmen i sin helhet. Inte alla orkade se filmen. Många hundar reagerade på filmens ljud. Det gnyddes och skälldes oroligt bland borden. Mattar och hussar kramade nog sina hundar lite extra då. Kanske tog den mörklagda logen och ljuden från filmen dem tillbaka till den tid då de levde i total misär instängda i en mörklagd lägenhet som de inte fått lämna på många månader.

Efter filmvisningen öppnades åter logens stora dörrar ut till den grönskande parken och det soliga vädret. Polisen Malin Germer och Djurskyddsinspektören Fredrik Engström tackades både för presentationen och det fantastiska jobb de gör var dag. Det gavs tid för att umgås för både hundar och människor en stund och för att skaka av sig de obehagliga känslor filmen gett.

På en parkbänk i solen sitter mattarna Berit Samuelsson och Ulla Axelsson. De är grannar och umgås mest var dag tillsammans med sina hundar. Båda skrattar och konstaterar att det verkligen är nästan varje dag de och hundarna ses. Berit är matte till hundarna Ebba och Mimmi och Ulla till hunden Kaiza. Hundarna ligger och dåsar vid bänken medan en fjärde liten hund sitter mellan Ulla och Berit. Jag passar henne eftersom matte och husse är på utlandssemester säger Ulla. På frågan om hur det fungerat med Kaiza säger Ulla att Kaiza haft problem med dubbla huggtänder som fått åtgärdats och allergi som gett lite känslig mage. Annars har det inte varit några problem. Berit har tagit Ebba på hundkurs för att lära henne att umgås med andra hundar. Ebba var från början mycket skeptisk mot andra hundar och gjorde utfall. Det tog bara två kurstillfällen så var det bra säger Berit. Enligt Berit lever deras hundar som en flock och är mycket beroende av varandra.

Solen gassar från en klarblå himmel och det är svårt att tro att det är september. Många passar på att beställa hundporträtt av den unga tecknartalangen Johanna Hertzman som fanns på plats. Johannas första porträtt var av hennes egen älskade hund som tragiskt blev påkörd och dog innan porträttet var färdigt. Johanna fick slutföra det efter foton och minne och sedan dess har hon fortsatt att teckna och gör nu porträtt på beställning.

Djurskyddsföreningen sålde lotter med lockande vinster från hundschampo, koppel, tuggben till keramik och insektsholkar. Allt skänkt från företag och privatpersoner. Efter en eftermiddagsfika och lottdragning var det så dags för uppvisning med Helén Bergman från nystartade Storfors hundklubb.

Folk och hundar samlades kring logens utescen där de gjorde sig bekväma i det solvarma gräset eller på bänkar och stolar. Helén pratade om aktivering av hundar och visade med hjälp av sina två charmiga assistenter, hundarna Sigge och Torre, lite tricks. Efter uppvisningen tackades Kristina Gustafsson för sitt fantastiska engagemang. Det blev en lyckad heldag i strålande solsken. En glädjens dag där man kunde bekräfta att de 32 hundar som överlevde alla har fått nya underbara liv.

Text: Katinka Ridde Coffey
Djurskyddet Kristinehamn

Elsa Frizell

Redaktör för Tidningen Djurskyddet.

Det här inlägget publicerades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.