Tips för ett ekologiskt julbord

Varför inte satsa på en KRAV-märkt jul 2013?

Dela artikeln:


Julen, den högtid på året då ätandet når all time high – men hur har egentligen djuren som ger oss mat haft det?
Här är fem råd för dig som vill ha en ekologisk 24:e december.

1. Välj KRAV-märkt
När du köper kött, ägg och mejeriprodukter, välj kvalitetssäkrade uppfödningskoncept som visar att djuren fötts upp under goda förhållanden.
KRAV är den märkning som går allra längst vad gäller djurskydd. Den går längre än den svenska lagstiftningen, bland annat när det gäller djurens rätt att vara utomhus. KRAV innebär också strängare regler kring slakten, till exempel är det förbjudet att låta djuren övernatta på slakteriet och de måste få halm för att kunna sysselsätta sig. För att ta exemplet griskött, som ju är högaktuellt nu när skinka är en storsäljare i matbutikerna, så kommer det KRAV-märkta grisköttet från djur som har fått beta utomhus på sommaren, på stora ytor där de kan böka. På vintern har de tillgång till en rastgård. Suggorna ska kunna bygga bo och vid kastrering ska grisen bedövas och ges smärtstillande medel.
Svenskt Sigill är ett annat kvalitetssäkrat uppfödningskoncept, men KRAV går längre än det.

2. ”Ju dyrare ju bättre”
En tumregel är att billigt kött kommer från länder där djuren är uppfödda under sämre förhållanden än i Sverige. Det är till exempel inte konstigt att danskt fläskkött är billigare än svenskt. I Sverige måste alla grisar gå lösa. Enligt EU-direktivet kan suggor stå i smala bås (fixering) under delar av dräktigheten och också under hela digivningen. Ju billigare kött, ju lägre produktionskostnader. Djurskydd kostar helt enkelt.

3. Skippa gåslevern
Gåslever är knappast något som finns på var mans julbord, men det förekommer. Och på nyårsafton är det en relativt populär rätt i olika kretsar.
Produktionen av ank- och gåslever är i till exempel Frankrike mycket plågsam. Den innebär bland annat att fåglarna tvångsmatas genom att stora mängder foder pumpas in i dem på några få sekunder. På så sätt sväller fåglarnas levrar upp till ibland tio gånger sin normala storlek – det kan leda till att det blir svårt att gå och andas.
I Sverige är det inte tillåtet med den här typen av produktion, men ank- och gåslever importeras hit och säljs i butiker och restauranger.

4. Sök information själv
Som konsument finns det flera ställen att söka information på för att kunna handla på ett så djurvänligt sätt som möjligt. Här är två exempel:

Appen Djurskyddat: Djurskyddet Sverige har tagit fram en app som ger dig som konsument möjlighet att handla så djurvänligt som möjligt. Den fungerar som så att du skriver in märket på varan du funderar på att köpa, därefter får du ett betyg på hur ambitiös djurpolicy företaget bakom har. Appen ger också betyg på hur bra olika företag är på att kontrollera att deras policys efterlevs.
Appen är gratis att ladda ner och finns både för iPhone och Android.

Djurskyddet Sverige har också tagit fram broschyren ”Så mår djuren som ger oss vår mat – en guide för den medvetne konsumenten”. Den går att ladda ner från hemsidan www.djurskyddet.se.

Köttguiden: En sajt där du kan se hur ditt val av kött påverkar klimat och biologisk mångfald. Och där finns betyg på hur väl fungerande djurskyddet varit vid köttproduktionen. På sajten finns också en genomgång av annat än kött, till exempel Quorn, baljväxter och ost.
Se mer på www.kottguiden.se.

5. Andra råd
* Köper du svenskt kött innebär det oftast att du får mer fakta kring hur djuren haft det.
* Ställ krav och fråga din handlare om du vill veta mer kring kött, ägg och andra livsmedel i butiken.

Det här inlägget publicerades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.