Så hjälper du de vilda djuren i vinter

Livet blir tuffare för våra vilda djur när snön och kylan kommer. Foto: iStockphoto

Dela artikeln:


När Kung Bore knackar på dörren blir det allt svårare för våra vilda djur att hitta mat och vätska. Fågelexperten Niklas Aronsson och biologen Jan-Åke Hillarp tipsar om hur du hjälper fåglar, rådjur och andra att klara vintern på bästa sätt.

1. Ställ ut vatten i trädgården
Trots att många djur får i sig vätska via till exempel snö är det bra att hjälpa en del av dem som lever vilt med att få vatten på vintern. När det gäller fåglar, men även andra djur man kan tänka sig att ha nära inpå knuten, kan man placera vatten i en skål i trädgården. Skålen ska ha sluttande kant och vattnet vara grunt, omkring ett par centimeter – på så sätt är det lätt att dricka det. Det finns flera sätt att se till att vattnet inte fryser, till exempel kan man ställa ut ljummet vatten man värmt på spisen och sedan byter med några timmars mellanrum. Det finns också speciella vattenbad som drivs av solceller som gör att vattnet inte fryser.
– Man kan också göra en enkel konstruktion där man använder värmeljus för att det inte ska frysa, säger Niklas Aronsson, redaktör för Sveriges Ornitologiska Förenings tidning ”Vår Fågelvärld”, och författare till boken ”Mata fåglar”.

2. Hjälp rådjur att ta sig fram till bäcken
När det gäller andra djur som lever vilt, men som man nog vill undvika att utfodra i sin trädgård, är det framförallt rådjur som behöver hjälp med att få vatten på vintern. Bor du naturnära kan du redan på sommaren slänta av ett område vid en bäck så att det är lätt att ta sig dit och dricka.
– Djuren får mycket svårt att ta sig fram och dricka om det är en brant kant ner till vattnet. Dessutom ökar risken att de skadar sig eller angrips av rovdjur, säger biologen och viltvårdaren Jan-Åke Hillarp.
Fryser vattnet är det viktigt att hålla en vak intill land öppen, så att djuren kommer åt att dricka.

3. Äpplen – också en bra vattenkälla
Äpplen är en bra vätskekälla för vilda djur. När det gäller trädgårdsmatning av fåglar ska man inte lägga frukterna direkt på marken.
– Skatorna tar ofta äpplena då och flyger iväg med dem. Dela i stället äpplena och spetsa dem på pinnar. Det går också att köpa speciella spiraler med taggar på som man kan sätta fast äpplena på och hänga upp i träd, säger Niklas Aronsson.

4. Mata rätt
Olika vilda djur vill ha olika typer av föda.
– Grundprincipen när det gäller fåglar man matar i sin trädgård är att födan ska vara så energirik som möjligt. Solrosfrön, helst skalade, och jordnötter fungerar jättebra. Och fett av olika typer, som talg och ister, säger Niklas Aronsson.
Det är bra att vid trädgårdsmatning använda föda det inte blir några rester som skal ifrån, om man vill hålla råttor borta.
När det gäller växtätare som rådjur och annat hjortvilt, fungerar det utmärkt att mata med foder som ensilage och betfor, liksom rotfrukter och äpplen. Volmar med ängshö som man skyddar med presenning (för att hålla fukt borta och undvika mögel) fungerar också bra som mat.
– Man måste ge djuren tillgång till höet redan på hösten. De behöver tid på sig att ställa om tarmfloran och det fungerar inte att börja med hömatningen när det redan är vinter, säger Jan-Åke Hillarp.
Det är ytterst viktigt att aldrig mata djur med mögligt foder – det kan vara mycket skadligt, ibland livsfarligt. Mata heller inte med salta eller starkt kryddade matrester.

5. Tänk på var du placerar maten och drickat
Katter och sparvhök är ett hot mot fåglar du matar i din trädgård. Placera därför matningen nära ett större buskage där fåglarna kan söka skydd.
När det gäller rådjur och många andra växtätare så ska de matas på öppna platser, som fält, för att minska risken att de tas av till exempel lo.
– Och det är viktigt att ha flera utfodringsställen som ligger en bit ifrån varandra, så att det inte blir så att några större djur håller de mindre borta, säger Jan-Åke Hillarp.

6. En bra fågelmatning
En bra fågelmatning behöver inte vara särskilt komplicerad.
– Själv brukar jag sätta upp tre frörör (går att köpa färdiga i butiker) med pinnar fåglarna kan sitta på. Säg ett rör med skalade solrosfrön, ett med jordnötter och ett med hampfrö. Jag hänger upp några talgbollar och äpplen spetsade på pinnar. Sedan slänger jag ut 20 nävar solrosfrön på marken – många fåglar vill äta på marken, även om man ska vara medveten om att de är mer utsatta där, säger Niklas Aronsson.
– Många av de klassiska fågelborden är inte så bra, eftersom fåglarna då ofta sitter bland maten och födan kan blandas med spillning. Då ökar risken för att olika sjukdomar sprids.

Läs också på om den mycket smittsamma sjukdomen gulknopp som framförallt drabbar grönfinkar. Misstänker du att fåglar som besöker din fågelmatning är drabbade måste du ta bort fågelmatningen omedelbart.
Fåglar som har gulknopp ser sjuka ut, är uppburrade och har fjäderskruden i oordning. Människor kan inte smittas av gulknopp.

7. Rensa inte – för djurens skull
Att se till att inte rensa mer än nödvändigt i marker och längs skogsvägar är bra, om man vill se till att vilda djur har mat på vintern. Bärris och kvistar är viktig föda för många. Så kallad halvfällning av asp ger ökad tillgång till mat. Det innebär att man fäller trädet på ett sådant sätt att en del av stammen sitter kvar i stubben. Trädet fortsätter då att leva, dessutom kommer de ätbara delarna av det ner till ”tillgänglig höjd”.
– När det finns gott om naturlig föda är behovet av att ställa iordning foderplatser inte alls lika stort, säger Jan-Åke Hillarp.

8. Ge vinterskydd
De vilda djur som är aktiva på vintern klarar sig i regel bra mot snö och kyla. Men man kan ändå hjälpa till med skydd, inte minst med att sätta upp holkar på hösten eftersom många fåglar har dem som övernattningsbostäder på vintern.

Text: Pontus Ljunghill

Det här inlägget publicerades i Djurskyddstipset, Vilda djur. Bokmärk permalänken.