Bucht ger få besked

Sven-Erik Bucht tog upp djurtransporterna i EU under ett ministerrådsmöte. Kraven: EU-kommissionen måste förbättra skyddet för djur som transporteras och se till att reglerna efterlevs.

Dela artikeln:


Sex månader har gått sedan Sven-Erik Bucht blev Sveriges nye landsbygdsminister. Tidningen Djurskyddet har träffat honom för att fråga vilka djurskyddsfrågor han kommer att driva.

Vilka djurskyddsfrågor komma du att arbeta för under denna mandatperiod?
– Regeringen anser att det är viktigt att djurhållningen ska ge djuren möjlighet att utföra sitt naturliga beteende och att beteendestörningar ska förebyggas. Vidare anser vi att tillsynen över djurskyddet behöver förstärkas.

Blir det någon ny djurskyddslag?
– Det är en jättestor utredning som är lämnad och vi har ännu inte trängt igenom det. Vi arbetar på det och vår ambition är att ta tag i de här frågorna. Jag kan inte säga när men vi jobbar med detta material och det måste hanteras seriöst, det går inte att slarva igenom det här inte.

Kan du lova att det kommer en ny djurskyddslag?
– Det utgår jag ifrån. Utifrån det här materialet så måste saker hanteras men jag kan inte säga vilka delar som vi kommer att ta vidare, jag har inte själv hunnit läsa det. Men vi har en ambition att förbättra djurskyddet och då måste det komma lagstiftning också.

Vad händer konkret i frågan just nu?
– På departementet arbetar man med frågan just nu och tittar på remisserna. Vissa delar kanske måste utredas vidare.

Kommer konkurrenskraftsutredningen som kommer den första mars påverka en utformning av en djurskyddslag?
– Den kommer förmodligen  att användas. Jag vet ju inte vad den kommer fram till, men jag kan tänka mig att delar av det som finns där kan man ha nytta av i livsmedelsstrategin. Finns det något som är bra där kring djurskydd så givetvis ska vi använda det.

Vad tycker du om dagens beteskrav för kor?
– Den diskuteras i vissa sammanhang men det är inte aktuellt med någon förändring nu inte.

Vad anser du om obligatoriskt märkning och registrering av katter?
– Vi har inte tagit ställning till det.

Tycker du att det ska vara förbjudet att överge djur?
– Jag tycker det är oansvarigt att överge djur. Jag tror att det är viktigt att när man skaffar sig djur att man inser det ansvar man tar på sig. Jag har själv varit djurägare i hela mitt liv, jag har haft hundar och katter, grisar, får, hästar.

Men vill du ge förslag på en lag som förbjuder att överge djur?
– Nej, jag har svårt att säga det. Så långt har jag inte kommit i tankarna kring det här men det är viktigt att man inser att det är ett liv som man tar hand om.

På vilket sätt kommer det att påverka djurskyddsfrågorna att landsbygdsdepartementet nu är inordnat under näringsdepartementet?
– Jag tror inte att man kommer märka någon skillnad, djurskyddsfrågorna kommer ha en hög prioritet oavsett var de organisatoriskt finns. Så det finns ingen risk att det blir sämre, i så fall att det ska bli bättre.

Vad säger du till dem som är oroliga för att djurskyddsfrågorna kommer att bli underordnade näringsintressena?
– Nej, jag tror att djurskyddet är viktigt ur ett näringsperspektiv. Om man tittar på livsmedelsbranschen, som är en jätteviktig bransch, har vi som ambition att öka svensk matproduktion, det kommer vi aldrig klara om vi har ett dåligt djurskydd. Vi har ju ett väldigt högt djurskydd i Sverige och det är något av vårt varumärke och det ska vi vara rädda om. Det finns ingen anledning att försämra det, tvärtom istället. Vi ser att svensk livsmedelsexport ökar och det har att göra med ett högt djurskydd, miljötänk och att vi är världsbäst på att använda minst antibiotika.

Det finns ju de som hävdar att de svenska djurskyddsreglerna skadat möjligheterna för svensk djuruppfödning att överleva, vad vill du säga till dem?
– Det finns ju massa med regler. Ibland kanske man måste se över regler också. Det kan ju finnas regler som får den effekten som du säger och då måste man givetvis titta på det. Det kan man inte göra snabbt det måste man titta jättenoga på, vad det får det för konsekvenser. Det måste hela tiden vara ett fokus på ett högt djurskydd. Men det finns exempel där vi tror att vi gör ett högt djurskydd men det ger omvända konsekvenser.

Kan du ge något exempel?
– Jag vill inte lyfta upp det här men jag hörde ett sådant exempel där man kan fundera över om det skadar djuret mer än det skyddar djuret. Och det är klart att allt som har fattats beslut om en gång i tiden, det måste man hela tiden följa och se, vad får det för effekt? Får den en negativ effekt måste man givetvis kunna ompröva.

Du ska lägga fram en livsmedelsstrategi, vilken roll spelar djurskyddsfrågorna i den?
– Djurskyddet är en del i vårt varumärke, ett högt djurskydd är jätteviktigt. En konsument har inte förtroende för den som har ett dåligt djurskydd. Det där är något att vi ska vara väldigt rädda om.

Finns det alltså ingen risk att djurskyddet kan försämras för att vi ska kunna bli konkurrenskraftigare?
– Nej, tanken med livsmedelsstrategin är att vi ska få mer produktion av svenska råvaror och svenska råvarors varumärke är kvalitet . Jag tror inte att vi kommer kunna ligga i något lågprissegment där man slarvar med miljö, djurskydd eller antibiotika. Jag tror inte framtidskonsumenten vill ha det.

Näringen kommer med allt fler önskningar om att kunna hålla fler djur på samma yta, det pågår ett projekt nu för att utvärdera om man ska kunna få ha suggor med smågrisar i små burar. Vad vill du säga till dem?
Jag vet också att det finns prat om att förbättra djurskydd så det handlar inte bara om att försämra, det finns både och. Vi ska ju ha ett högt djurskydd det har vi sagt tydligt i regeringsförklaringen och då ska vi också stå upp för det. Sedan finns det regelverk som man kanske måste se över. Jag träffade grisproducenter i december som visade på att vi bland smågrisar har lägst dödlighet i Europa men på de riktigt små så har vi högst dödlighet och då hade de synpunkter på hur vi har utformat regelverket som de menade orsakade smågrisarnas död. Och då måste man titta på det och man måste hela tiden vara med och vara beredd för att göra förändringar för att höja djurskyddet.

Hur ser du på motsättningen som finns mellan djurskydd och kunna producera mycket livsmedel från djur?
– Jag tror inte den finns riktigt. Den kan finnas men jag tror att den motsättningen minskar därför att fler och fler producenter upptäcker att det är på kvalitet som man kan göra mycket bättre affärer. Om vi ska vara i ett lågprissegment då kommer vi bli utslagna direkt.

Rent konkret hur vi ska kunna bli konkurrenskraftigare genom att marknadsföra djurskyddet?
– När vi går ut på världsmarknaden ska vi lyfta fram att vi har jättebra djurskydd, vi har jättebra miljö och att vi använder väldigt lite antibiotika, det ska  saluföras när vi går ut på en exportmarknad, men också när vi säljer varorna här hemma. Tar du den här varan då står den för någonting.

Vill du tänka dig en märkning?
– Jag vill ha mer märkning, ursprungsmärkning till exempel. Det här är jättekomplext, det handlar om handeln men också om lyxkrogen och korvmojen, det är inte så enkelt. Man ser en rörelse bland konsumenter att man vill veta, inte minst i de sammansatta produkterna.

Kommer du arbeta för en obligatorisk märkning?
– Mer av det här, men jag kan inte ta ställning till obligatorisk. Man kan inte slarva igenom det där, på den här posten måste man veta vad man gör exakt.

Hur stor del av ditt arbete kommer att gå till djurskyddsfrågorna?
– De finns ju med i vardagen, varje dag egentligen. Svårt att mäta, det här departementet hanterar så mycket av dessa frågor så detta kommer att engagera mig.
 

Elsa Frizell

Redaktör för Tidningen Djurskyddet.

Det här inlägget publicerades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.