Utredare vill försämra svenskt djurskydd

Rolf AnnersbergUtredaren Rolf Annersberg menar att de svenska djurskyddsreglerna hindrar böndernas konkurrenskraft. Foto: Elsa Frizell

Dela artikeln:


Den statliga offentliga utredningen heter: Attraktiv, innovativ och hållbar-strategi för en konkurrenskraftig jordbruks-och trädgårdsnäring. SOU 2015:15 hittar du här

 

Idag presenterades den statliga konkurrenskraftsutredningen. Utredaren Rolf Annerberg anser att de svenska djurskyddsreglerna måste anpassas till EUs regler för djurskydd för att lantbrukarna ska ha en chans att konkurrera.

I EU är det ovanligt att kor får komma ut på bete, dessutom fixeras suggor, det är fler djur på samma yta  och antibiotika ges rutinmässigt till djur som inte är sjuka. Rolf Annersberg anser också att djurskyddsreglerna måste förenklas.

Helena Jonsson är ordförande för Lantbrukarnas Riksförbund, LRF och hon välkomnar att lagen ska vara lika för alla lantbrukare i EU.
-I princip tycker jag att vi borde ha harmoniserade regler på en gemensam marknad. Jag skulle vilja att Europa gjorde som vi men det är lite önsketänkande så då måste vi hitta vägar ur det. Antingen får man överväga att gå mot deras nivå eller kompensera det som är mellanskillnaden.

Hon välkomnar också regelförenklingar.
– Det vi har konstaterat är att djurskyddslagen är gammal och jag vet hur mycket som har hänt i djurstallarna och kunskap om hur djur fungerar, vad som är naturligt beteende.

Hon tycker att det idag är för mycket detaljstyrning som hämmar utveckling och ger mindre frihet till den som är djurägare.
-Djurägaren känner sina djur bäst. Det finns en poäng att titta över djurskyddslagstiftningen så att den blir mer målstyrd. Målet ska vara gott djurskydd och djuromsorg men hur man når dit ska vara större frihet.

Hon ger förändring i beteskravet som ett exempel på en regelförenkling som skulle förbättra konkurrenskraften.

Gunnela Ståhle från föreningen Vi Konsumenter har arbetat med djurskyddsfrågor i snart fyrtio år. Hon håller med om att det hänt mycket sedan djurskyddslagen kom 1988.
– Men grisarnas beteende har inte ändrats. De växer snabbare men de har samma behov som 1988. Det är någon slags tilltro att det är så annorlunda men du kan fråga vilken etolog som helst så är det samma grisar.

Konkurrenskraftsutredningen kommer att påverka hur en ny djurskyddslag utformas, det är Gunnela Ståhle övertygad om och hon är oroad.
-Vi vill inte ha det som i EU. De har sämre djurskydd och en högre antibiotikaförbrukning vilket är tecken på att de har sämre djurmiljöer.

Presentationen av konkurrenskraftsutredningen var en del av startskottet för regeringens arbete med en svensk livsmedelsstrategi. Den syftar till att skapa mer jobb och öka den svenska produktionen och exporten av mat .

Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht pratade i inledningstalet om att vi ska vara mycket rädda om vårt varumärke och våra mervärden med bland annat låg antibiotika användning och gott djurskydd. Han betonade konsumenternas kraft för sektorn och efterfrågade mer frivillig märkning som kan hjälpa medvetna konsumenter att köpa svenskt. Samtidigt pratade han om att man inte får ställa för höga krav på lantbrukarna.

Gunnela Ståhle menar att näringen gillrar en fälla för sig själv om man tar bort alla skäl att köpa svenskt.
– Nu ser det bra ut för den svenska köttmarknaden trots de djurskyddsregler vi har. Importen har minskat och den svenska produktionen har ökat och bönderna får bättre betalt. Att tro att man ska kunna behålla de svenska konsumenternas förtroende när man till exempel stänger in suggor är naivt.

Regeringens livsmedelsstrategi ska vara klar våren 2016.
-Nu måste vi som vill behålla de värden som är viktiga för djuren, för miljön och för konsumenterna, mobilisera alla krafter vi har, säger Gunnela Ståhle.

Elsa Frizell

Redaktör för Tidningen Djurskyddet.
Det här inlägget publicerades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.