Bestraffa aldrig en katt som kissat inomhus


Dela artikeln:


Nyligen fick Tidningen Djurskyddets kattexpert Elin Hirsch, doktor i etologi, en fråga från en kattägare vars katter börjat kissa på kartonger i källaren. Skälen bakom att katter plötsligt kissar utanför lådan kan variera. Här ger Elin Hirsch sina bästa råd om vad som är viktigt att tänka på för att kunna hjälpa din katt.

Orsakerna bakom rumsrenhetsproblem hos katt (oftast urinering) kan koppla till flera faktorer både hos individen och i dess miljö.  När det kommer till miljön kan det handla om den sociala (till exempel gruppen) eller den fysiska (såsom de resurser katten har tillgång till). Ibland är det en kombination av dessa faktorer.

Det första steget i en utredning, för att ta reda på den bakomliggande orsaken, är att utesluta medicinska faktorer såsom urinvägsinfektion. I dessa fall upplever katten ofta smärta eller obehag vid urinering vilket innebär att den associerar en plats, till exempel
kattlådan, med smärtan och därför väljer nya platser.

Om katten är frisk kopplar orsakerna till beteende och då handlar det om tömning av urinblåsan eller kommunikation i form av markering (sprayning). Tänk på att aldrig bestraffa en katt för rumsrenhetsproblem då detta är ett tecken på att något inte står
rätt till.

Handlar det om tömning av urinblåsan används troligen kattlådan inte alls till detta, mängden urin är då relativt stor och beteendet utförs oftast på horisontella ytor. Katten sitter hukad och krafsar kanske runt platsen som i en kattlåda. I dessa fall kopplar orsaken
till någon form av aversion (motvilja) till att använda kattlådan. Det kan handla om själva kattlådan eller placeringen av den. Faktorer hos kattlådan som kan orsaka problem är storleken, alltså att den är för liten, att den har/inte har lock eller substratet i kattlådan, som kan vara för liten mängd kattströ eller av fel sort.

Studier har visat att katter föredrar större kattlådor (86×39×14 cm). På grund av tidigare erfarenheter uppvisar vissa katter preferens för lådor med eller utan lock, men för de flesta verkar detta inte spela någon större roll. Majoriteten av katter föredrar doftfritt och
klumpbildande strö i vilket urin och avföring kan täckas. Katter föredrar även oanvända kattlådor och undviker kattlådor med visuella tecken på tidigare användning (närvaro av urinklumpar eller avföring). Därför är en viktig del i att minska risken för rumsrenhetsproblem att hålla kattlådorna rena.

I en experimentell studie kunde forskare se att inom en stabil social grupp, utan kattbråk, verkar enbart doft av tidigare användning inte påverka om en katt väljer att använda en kattlåda eller inte.
Katterna gjorde inte heller skillnad på om tidigare användare var de själva eller en annan katt tillhörande den sociala gruppen. I fall där orsaken är kopplad till kattlådans storlek eller kattströet kan katten observeras krafsa utanför, alternativt på sidorna av kattlådan, eller balansera på kanten vid användning.

Vid dessa tillfällen kan det vara bra att testa ett annat kattströ genom att erbjuda det
nya samt det gamla i olika lådor placerade bredvid varandra. Är platsen problemet så kan det istället hjälpa att ställa kattlådan på de platser katten väljer att tömma blåsan.

En kattlåda ska placeras på en lugn och avskild plats. Ställ inte kattlådan i en korridor
eller under en trappa utan en plats där katten har uppsikt över sin omgivning. Detta för att katten inte ska bli störd, överraskad eller trängd av annan katt eller medlem i hushållet vid användning.

Handlar det om markering står katten med raka bakben och sprayar en mindre mängd, ofta mot vertikala ytor. Orsakerna bakom markeringen kan komma utifrån (yttre faktorer) eller från hemmet och den sociala gruppen (inre faktorer).

Sker markeringen nära dörrar/fönster eller andra platser där ”okända” dofter kan finnas, till exempel från grannkatter, är orsaken troligen yttre faktorer. I dessa fall är det bra att begränsa upplevelsen av ”hotet” genom att stänga av syn- samt doftintryck. Detta går bland annat att göra genom att begränsa möjligheten att se ut från dessa platser eller begränsa grannkattens möjlighet att komma nära huset.

Är platsen central handlar det snarare om inre faktorer, exempelvis spänningar eller oro i gruppen. Då behöver miljön samt den sociala strukturen ses över. Kanske finns det spänningar i kattgruppen som inte observerats, till exempel dolda hot i form av resursvaktande? Iaktta dina katter på avstånd och se om du märker sådana tendenser.

Dolda hot kan innebära att en katt fysiskt blockerar ett område genom att placera sig i vägen eller stirra länge och intensivt på en annan katt. Här är det viktigt att se till att alla
katter har tillgång till eget utrymme där alla viktiga resurser såsom kattlåda, utsiktsplats, gömslen, sov- och matplats finns. Katter som inte upplever att de tillhör samma sociala grupp ogillar att dela på resurser. Ibland hjälper det därför att skaffa fler resurser som katterna har tillgång till på ett sätt som ändå gör det möjligt för dem
att undvika varandra.

I de fall då alla katter kissar på en och samma kartong, och rengöring av väggar (vertikal plats) krävs, handlar det troligen om markering. Då markeringen utförs på en central plats i huset är orsaken troligen inre faktorer. Om kartongerna slängs när de är smutsiga handlar det sannolikt inte om kartongen i sig, utan snarare om innehållet eller platsen, alternativt medlet som används vid rengöringen. Innehåller alltid kartongen samma sak, och är det något speciellt?

Orsakas urineringen av innehållet så kan försök att dölja doften genom att förpacka det väl lösa problemet. Om det handlar om platsen, alltid samma plats oavsett innehåll i kartongen, så erbjud en annan form av markering, till exempel ett klösträd på samma plats eller skaffa ytterligare en kattlåda och placera på platsen.

Ibland går det att bryta beteendet genom att placera mat på platsen där katten markerar. Handlar det om rengöringsmedlet så kanske den aktiva ingrediensen är attraktivt för katter. Klorbaserade medel verkar attrahera katter medan de undviker citrus och ättika. Testa att byta rengöringsmedlet och se till att rengöra noggrant samt torka torrt.

Foto iStockphoto och privat
Text Elin Hirsch, doktor i etologi.

Elin svarar kontinuerligt på läsarnas kattfrågor i
Tidningen Djurskyddet och lever tillsammans
med man och son samt katten Luzen och hunden
Sigge i Skåne.

Har du en fråga om din katts beteende? Mejla direkt till redaktionen@djurskyddet.se så sänder vi frågan vidare till Elin Hirsch.

Det här inlägget publicerades i Okategoriserade och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.