Stort EU-möte om grisars välfärd

Mer halm ger mindre svans- och öronbitning, det är sedan länge känt och en ny svensk studie har nyligen bekräftat detta.

Dela artikeln:


Just nu pågår sista dagen av det två dagar långa mötet EU-kommissionen anordnar där grisars välfärd står i fokus. Djurskyddsexperter har laddat med vetenskapliga argument för att få stopp på den olagliga rutinmässiga kuperingen av svansar. 

Idag håller EU-kommissionen ett möte där grisuppfödning utan rutinmässig kupering av svansar är fokus. Mötet hålls på kommissionens avdelning för hälsa och livsmedel på Irland och representanter från den europeiska grisnäringen, myndigheter, forskare och frivilligorganisationer deltar.

Presentationerna ska inriktas på de åtgärder medlemsstaterna och grisbranschen vidtagit för att förbättra välfärden för gris, vilket i sin tur leder till bättre förutsättningar för att avveckla svanskupering av grisar.
– Starka krafter argumenterar emot, och hävdar att importen från länder utanför EU kommer att öka om EU-bönderna tvingas investera i förbättringar i sina stall som ska gynna grisarna. Vi djurskyddsorganisationer och forskare måste rusta oss för att bemöta dem. Det här mötet är ett mycket viktigt forum för detta, säger Bo Algers, professor emeritus i husdjurshygien.

Bemötandet sker med vetenskapliga argument om vad som ger bäst välfärd för gris. Det finns många studier som visar att bästa sättet att få grisar att undvika svansbitning är berikningsmaterial och att inte låta grisar står på karga spaltgolv.

En av de senaste studierna är gjord av Torun Wallgren, doktorand vid institutionen för husdjurens miljö och hälsa vid SLU. 1 700 grisar på sammanlagt fem svenska gårdar har följts. En omgång grisar per gård studerades och de delades in i grupper där den ena gruppen fick den normala halmransonen varje dag och den andra en dubbel giva. Alla grisarnas öron och svansar undersöktes under försökets första och sista vecka, varannan vecka undersöktes öronen, svansarna och beteendet hos grisar i 16 boxar.

Studien, som nyligen publicerades nyligen i Applied animal behaviour science journal visar att hygienen i boxen inte försämrades hos de grisar som fått mer halm, däremot var det färre skador på öron och svans.
– Kunskapen att halm är bra strömedel för grisar att flytta runt och ett sätt för dem att utöva sina naturliga beteende är känd sedan länge. Ju mer halm desto mer sysselsättning för grisen och desto mer utlopp för sitt naturliga beteende får den. Så det resultatet var inte förvånande, säger Torun Wallgren.
– Däremot var det intressant att studien visar att det inte krävs så mycket mer halm för att få en effekt. Det rör sig inte om flera kilo mer utan redan lite mer ger resultat. Det gör ju kanske att tröskeln för grisbönder i EU, som idag inte ger någon halm, inte blir så stor. I Sverige har vi visat att det i befintliga system går att öka mängden halm något och får grisar som ägnar mer tid åt halmen och dessutom minskar öron- och svansbitning.

Just studier som denna blir viktiga medel för att möta de medlemsländer som ännu fortsätter att kupera sina grisars svansar. Bo Algers känner oro inför utvecklingen.
– Starka krafter argumenterar emot förbättring för grisarna, och de hävdar att importen från länder utanför EU kommer att öka om EU-bönderna tvingas investera i förbättringar i sina stall som ska gynna grisarna. Torun Wallgrens studie visar att det inte behöver röra sig om stora nyinvesteringar men likväl är motståndet stort. Alla djurskyddskrafter behövs för att möta upp, säger Bo Algers.

Åter till Torun Wallgren, som säger att ett av de starkaste argumenten för ökad berikning är att visa att det går.
– Sverige är tillsammans med några andra länder föregångare. Vi föder upp grisar här utan att utsätta dem för svanskupering och det är ju det absolut viktigaste argumentet: Klart att det går i andra länder också, titta här, det fungerar ju i Sverige!


Torun Wallgren.            Bo Algers.

Om Grisdirektivet
I EU finns runt 250 miljoner grisar. Deras rättigheter regleras i EU:s Grisdirektiv eller ”EU-rådets direktiv 2008/120/EG om lägsta djurskyddskrav vid grisproduktion”, som det egentligen heter. Det kom år 2003 och skulle successivt ha införts av alla EU:s medlemsländer. Direktivet slår fast att alla grisar ska ha tillräckligt stora utrymmen: Golvytan per djur ska minst vara 1,64 m² för gyltor, 2,25 m² för suggor och 6 m² för galtar. Gyltor och suggor ska ha material att böka i och slipning/klippning av hörntänder eller kupering av svansar på smågrisar får inte ske rutinmässigt. Enligt en uppskattning som Eurogroup for Animals gjort har 2,8 miljarder grisar utsatts för olaglig svansklippning i EU sedan 2003.

Svanskupering är smärtsamt. Den yttersta delen av svansen som blir kvar på grisen drabbas av amputationsneurom, en skarp huggande smärta, som blir värre vid beröring.
Den europeiska myndigheten EFSA, European Food Safety Authority, har konstaterat att en gris med knorr är den enskilt största välfärdsindikatorn, och visar att grisen blivit uppfödd på ett bra sätt. Även EFSA har slagit fast att den viktigaste orsaken till svansbitning är brist på adekvat berikningsmateriel och torftig boxmiljö där de står på spjälgolv. All kupering av svans är inte förbjudet, men först ska grisbonden ha sett till att förhindra svansbitning genom berikningsmaterial.

EU-kommissionen konstaterade redan 2009 att ”Oförstörbara objekt som kedjor eller bildäck är inte tillräckligt för att tillgodose grisars behov av att manipulera saker, utan dessa kan fungera som komplement till förstörbara material, men inte ersätta dem”

Text Katarina Hörlin
Foto iStockphoto

Läs mer om grisarna i EU
I dagarna lämnades en miljon namnunderskrifter från EU-medborgare in till EU-kommissionen där enskilda människor i unionen kräver att bland annat den rutinmässiga kuperingen av grisars svansar stoppas i unionen. Bakom kampanjen #EndPigPain står paraplyorganisation Eurogroup for Animals.

Ta del av studierna
Läs hela Torun Wallgrens studie ”Implication and impact of straw provision on behaviour, lesions and pen hygiene on commercial farms rearing undocked pigs” som hon gjort tillsammans med Anne Larsen, Nils Lundeheim, Rebecka Westin och Stefan Gunnarsson kan läsas: här

Ytterligare en undersökning ”Phasing out pig tail docking in the EU – present state, challenges and possibilities” av Nancy De Briyne , Charlotte Berg, Thomas Blaha, Andreas Palzer and Déborah Temple visar vilka de viktigaste faktorerna är för att undvika svansbitning, som rekommenderas av veterinärer: ge grisarna tillräckligt med berikningsmaterial, som grisarna har glädje av, som halm och leksaker, ge dem tillräckligt med utrymme, undvik överbeläggning, ge grisarna rätt foder och vatten, alltså att det alltid ska finnas tillgång till vatten och tillräckligt utrymme för alla grisar att äta och dricka, samt att kosten ska innehålla tillräckligt med fiber, och slutligen se till att det är en bra miljö i boxarna, temperatur och ventilationsmässigt. Fyra länder står ut, Finland, Sverige, Norge och Schweiz som alla stoppat svanskupering. Dessa länder samt Danmark och Estland har fört in striktare lagstiftning än vad grisdirektivet anger i sin nationella lagstiftning.

Så säger EU:s Grisdirektiv om svanskupering

Kraven i rådets direktiv 2008/120/EG är:
· Grisar måste ges berikningsmaterial. De ska ha ständig tillgång till tillräcklig mängd material som halm, hö, trä, sågspån och torv för att möjliggöra lämpliga undersöknings- och manipulationsåtgärder
· Innan svanskupering sker ska andra åtgärder vidtas för att förhindra svansbitning. Först måste otillräckliga miljöförhållanden ändras.

 

 

Det här inlägget publicerades i Okategoriserade och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.