”Förslaget att slopa förprövning av djurstall saknar konsekvensanalys”

En av de viktigaste förebyggande åtgärderna är att utforma stallmiljöerna enligt vetenskap och beprövad erfarenhet på sådant sätt att djuren kan behålla en god djurhälsa och enligt lagens målsättning kunna bete sig naturligt, säger Gunnela Ståhle, som betecknar förslaget från oppositionen som populistiskt utan konsekvensanalys.

Dela artikeln:


Om politikerna verkligen menar att de vill fokusera på djurvälfärd är förslaget att ta bort förprövningen obegripligt.
Det säger Frida Lundmark Hedman en av landets främsta experter på djurskyddslagstiftning. Imorgon fattar riksdagen beslut.

Tre motioner ligger till grund för onsdagens debatt och beslut i riksdagen. Motionerna kommer från Centerpartiet, C, Kristdemokraterna, KD och Sverigedemokraterna, SD. Alla vill de att den obligatoriska förprövningen, alltså att ritningar över ett stall som ska byggas nytt eller byggas om först granskas så att det uppfyller djurskyddslagstiftningens krav innan det byggs, slopas och ”ses över”.

”Idag är reglerna för hur djurstallar ska byggas alltför detaljerade. I stället bör ökat fokus ligga på funktion och djurvälfärd” står det i motionerna från SD och KD. Centern skriver att reglerna behöver en översyn.
– Om man verkligen menar att man vill fokusera på djurvälfärd är förslaget att ta bort förprövningen obegriplig, säger Frida Lundmark Hedman doktor i Husdjursvetenskap vid SLU och förklarar:

– Förprövningen innebär att ett djurstall ritningsgranskas för att säkerställa att man bygger på ett sätt som kommer uppfylla djurskyddslagstiftningen vilket innebär att viktiga byggnadstekniska lösningar som är direkt avgörande för djurens välfärd inte glöms bort. Jag upplever tyvärr att förslaget visar att politikerna är dåligt pålästa kring varför vi har en djurskyddslag och vad dess syfte är, trots att de nyss själva röstat igenom en ny djurskyddslag. Själva kärnan i vår djurskyddslagstiftning är att kunna förebygga dålig välfärd och djurlidande, något som mycket starkt poängteras i propositionen till den nya djurskyddslagen. Innan vi hade en förebyggande lagstiftning kunde man bara ingripa när djur redan farit illa, djurplågeri. Att sträva efter att göra lagstiftningen mindre förebyggande är därför tämligen bakåtsträvande, säger hon.

Förprövning av om– och nybyggnation infördes redan 1973.
– Sverige gjorde försök att marknadsföra modellen i EU vid ett seminarium 1999. LRF framförde då de stora fördelarna från böndernas synpunkt med förprövning, säger Gunnela Ståhle, ledamot i Djurskyddet Sveriges styrelse och ordförande i Vi Konsumenter.

Att slopa den obligatoriska förprövningen skulle innebära att möjligheten att förebygga såväl djurskydds- som djurhälsoproblem kraftigt försämras, är både hon och Frida Lundmark Hedman eniga om.
– Jag är även orolig för att länsstyrelsen, som idag har mycket knappa resurser, kanske inte alltid kommer hinna eller orka prioritera mindre felbyggnationer, som upptäcks vid ordinarie djurskyddskontroll eftar att ett stall står klart, vilket då leder till försämrat djurskydd i stort jämfört med idag, säger Frida Lundmark Hedman.

När den obligatoriska förprövningen tas bort ska istället ”fokus öka på funktion och djurvälfärd” skriver Magnus Oscarsson med flera i KD i motion 2018/19:2736 (se motionen nedan).
– Det kan låta bestickande att fokusera på funktion och djurvälfärd, men motionärerna har inga välgrundade förslag hur detta ska gå till som alternativ till dagens djurskyddslagstiftning. När man ifrågasätter förprövningen, beteskravet och kravet på ligghallar och talar om EU-harmonisering har man tillmötesgått vissa djurbönders kritik, utan att överväga hur ett gott förebyggande djurskydd ska se ut som förhindrar djurskyddsproblem och som förhindrar felinvesteringar, säger Gunnela Ståhle och understryker att lagstiftning, oavsett om det är miljö- eller djurskyddslagstiftning, syftar till att förebygga problem.

– En av de viktigaste förebyggande åtgärderna är att utforma stallmiljöerna enligt vetenskap och beprövad erfarenhet på sådant sätt att djuren kan behålla en god djurhälsa och enligt lagens målsättning kunna bete sig naturligt. På sådant sätt bidrar detta till friska djur som växer bra och producerar. Syftet är att undvika felinvesteringar som drabbar både djur och bönder. Jag tror inte att berörda partier, som har motionerat i frågan har satt sig in i syftet med förprövningen. Sannolikt har man bara populistiskt lyssnat till delar av en kritisk lantbruksnäring som vill ta bort byråkrati och regelverk. Det saknas helt konsekvensanalys, säger Gunnela Ståhle.


Frida Lundmark Hedman. 

Funktion är ett återkommande begrepp i motionerna. Många forskare är idag överens om att ett bra och trovärdigt djurskyddsregelverk innebåller både regler som är förebyggande och regler som beskriver vilken funktion och djurvälfärd som minst ska uppnås.
– Djurskydd handlar om vad vi människor gör för att djuren ska erhålla en viss nivå av välfärd, själva defintionen av djurskydd innebär att det är ett förebyggande arbete, säger Frida Lundmark Hedman, som upplever politikerna som okunniga när de pratar om att lagstiftningen ska fokusera mer på enbart ”funktion”.
– Här avser de oftast att man måste ha mer flexibla och målsättande regler i föreskrifterna, något som nu Jordbruksverket därför jobbar med. Även detta innebär ett steg mot mindre förebyggande lagstiftning eftersom man då delvis tar bort kända riskfaktorer avseende djurens inhysningsmiljö och skötsel.

Hon tar exemplet att griskultingar numera får avvänjas redan vid 21 dagars ålder om de efter avvänjningen till exempel inte uppvisar stereotypa beteenden.
– Problemet är ju att avvänjningen inte går göra ogjord! Det vill säga funktionsregler, särskilt om de dessutom är djurbaserade, innebär ofta att man kan ingripa först när det är för sent för djuret i fråga, säger Frida Lundmark Hedman.

För att förstå vartåt politikerna just nu strävar med sina krav på funktion brukar hon jämföra med trafiklagstiftningen.
– Att göra den mer målinriktad skulle till exempel kunna innebära att vi tar bort förebyggande regler som väjningsplikt, hastighetsbegränsningar, högerregel, stopplikt, enkelriktat, bilbesiktning och så ersätter vi det med regler som beskriver målen som ska uppnås, till exempel ”Du ska framföra ditt fordon så du inte riskerar orsaka någon olycka för dig själv eller andra”. Tror du trafiksäkerheten skulle öka? Eller den enskildes trygghet och vetskap att denne uppfyller lagstiftningen?

En annan viktig aspekt kring funktion och flexibilitet är att med denna typ av regler kan det medföra en större risk för olika bedömningar.
– Olika bedömningar är redan idag ett problem inom djurskyddskontrollen. Både politiker, bransch och myndigheter själva anser att likriktningen i kontrollerna måste öka för att förbättra rättssäkerheten. För att uppnå detta krävs ett tydligt regelverk, där förutsägbarheten är hög, det vill säga en djurägare ska kunna känna sig trygg med vetskapen att denne uppfyller lagstiftningens miniminivåer inför en djurskyddskontroll. Jag tycker det är intressant hur politikerna uppmanar Jordbruksverket att göra innehållet i lagstiftningen mer vetenskapligt förankrat, medan man uppenbarligen helt förbiser den forskning som finns kring hur offentlig kontroll fungerar i relation till hur regelverk utformas, säger Frida Lundmark Hedman.

Om politikerna vill förbättra djurvälfärden så är det snarare läge att utveckla förprövningen än att avveckla den, betonar både hon och Gunnela Ståhle.
– Exempelvis omfattas idag inte yttre faktorer som tillgång till bete och hagmarker vid förprövningen. Detta tycker jag skulle ingå för att bättre få med helheten av djurhållningen, säger Frida Lundmark Hedman.

– Lantbruksnäringen driver att myndigheterna är hindret för en ökning av svensk livsmedelsproduktion. I det här fallet är det väl precis tvärtom: att myndigheterna bidrar positivt till att investera i något som med dagens kunskap är hållbart och klarar en kommande djurskyddskontroll, säger Gunnela Ståhle.


Gunnela Ståhle.

Förslaget som SD, KD och C för fram är sorgligt av flera skäl, anser Frida Lundmark Hedman.
– Dels sviker man Sveriges bönder och hästägare som om förslaget blir verklighet riskerar göra dyra felinvesteringar om man i efterhand upptäcker olämpliga byggnadslösningar. Dels är det sorgligt att man inte ser förprövningen som en tillgång och tjänst som samhället gratis tillhandahåller dessa djurägare. Det är också sorgligt för djurens skull, som riskerar stallas in i byggnader som inte är lämpligt utformade från djurskyddssynpunkt. Förprövningen har funnits sedan 1970-talet och är en av de förebyggande åtgärder som sannolikt gjort mest nytta. Att nu ta bort detta är verkligen att gå bakåt i tiden och inte alls ta lärdom av historien. Anledningen till vår djurskyddslagstiftnings existens är det förebyggande syftet. Far djur illa har man misslyckats, och särskilt illa är ju det när man känner till faktorer som kunnat förebygga detta. Så jag måste erkänna att jag undrar vems ärende politikerna springer, för inte är det djurägarna eller djurens i alla fall, säger Frida Lundmark Hedman, som tycker att tidpunkten när förslaget nu förs fram är märklig.

–Både då vår nya djurskyddslag och djurskyddsförordning nyss kommit där förprövningen är med som en viktig förebyggande insats, men också på grund av att Jordbruksverket just nu har ett regeringsuppdrag som handlar om att förbättra och förenkla förprövningsprocessen. Varför väntar man inte in resultatet av denna utredning? undrar hon.

– Förslaget innebär att vi avhändar oss en av våra viktigaste instrument för att förebygga djurskydd- och djurhälsoproblem. Här finns bara förlorare. Det finns skräckexempel från exempelvis Danmark, där dåliga djurshållningssystem fick stor spridning, innan de försvann från marknaden. Då hade en mängd bönder förlorat pengar med inverstering i ohållbara djurhållningssystem, säger Gunnela Ståhle.

Imorgon, onsdagen den 24 april, ska frågan debatteras och beslutas i riksdagen. I det politiska läge som nu råder talar mycket för att det går igenom, hur oroliga är ni över detta?
– Eftersom sammansättningen i utskottet som röstat igenom förslaget speglar riksdagens sammansättning är risken överhängande att förslaget går igenom. Så ja, jag är orolig över detta men har givetvis ett litet hopp att några riksdagsledamöter tar sitt förnuft till fånga. Sedan är detta ett så kallat tillkännagivande så det innebär inte per automatik att förprövningen tas bort om riksdagen röstar ja, utan det kommer bli upp till regeringen att avgöra. Regeringen har i propositionen till den nya djurskyddslagen uttryckt att man avser att förprövningen ska finnas kvar. Så jag hoppas att de håller sitt löfte, säger Frida Lundmark Hedman.
– Visst kan man vara orolig. Därför mobiliserar djurskyddsforskare, djurskydds- och  konsumentorganisationer brett för att öka kunskapen om vad förprövningen innebär och fördelar för djurbönder och djuren och vilka risker det innebär att avveckla systemet, säger Gunnela Ståhle.

Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Socialdemokraterna har reserverat sig mot förslaget. Liberalerna och Moderaterna har stöttat motionerna från C, KD och SD.

Riksdagsdebatten den 24 april startar klockan 9.00 och frågan om förprövningen är debattens sista och nionde punkt. Se den på riksdagens webb-tv som sänds i morgon
här: Debatter och beslut/Djurskydd

Text Katarina Hörlin
Foto Istockphoto, Maja Brand & Fredrik Hedman

Därför föreslår Miljö- och jordbruksutskottet att förprövningen slopas


Riksdagen.

Miljö- och jordbruksutskottet vill att riksdagen uppmanar regeringen att ”det obligatoriska kravet på att djurstallar ska förprövas bör tas bort och reglerna för hur djurstallar ska byggas bör förenklas.”

Förprövningen kan, enligt utskottet, avskaffas eftersom ”de som håller djur gör det med djurens bästa för ögonen. Utskottet anser också att reglerna för hur djurstallar ska byggas är för detaljerade och att de bör ändras för att istället fokusera på djurstallarnas funktion och hur bra djuren får det där” skriver utskottet. Hela betänkandet finns att läsa här: Djurskydd MJU 2018/19 MJU11

Tre motioner  från Sverigedemokraterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna argumenterar för mer flexibilitet i reglerna och ligger till grund för utskottets ställningstagande. Såhär motiverar motionerna att förprövningen bör slopas:

”Vidare behövs en översyn av djurskyddslagen och djurskyddsförordningen när det gäller bland annat förprövning av djurstallar. Centerpartiet vill också se över regelverket för tillstånd för hästhållning, ett extra regelverk som idag tillämpas för hästhållning som sker yrkesmässigt eller i större omfattning. Målet ska vara ett målstyrt och flexibelt regelverk för att ge utrymme för utvecklat hästföretagande.”
Ur Motion till riksdagen 2018/19:2425 av Kristina Yngwe m.fl. (C) Läs den här: Landsbygd och regional utveckling.

”Ingen förprövning vid ny-, om- eller tillbyggnad
 Regeringen bör ge ett uppdrag till Jordbruksverket om att ta bort det obligatoriska kravet om förprövning vid ny-, om- eller tillbyggnad av djurstallar samt inredning för djur Idag är reglerna för hur djurstallar ska byggas alltför detaljerade. I stället bör ökat fokus ligga på funktion och djurvälfärd.”
Ur Motion till riksdagen 2018/19:2736 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) Läs den här: Areella näringar, landsbygd och livsmedel

”33. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för enklare förprövning av nya djurstallar och tillkännager detta för regeringen:
Enklare förprövningar av djurstallar
Dessutom vill vi se enklare förprövningar av djurstallar. Bland annat bör det obligatoriska kravet om förprövning vid ny-, om- eller tillbyggnad av djurstallar samt inredning för djur upphävas. I dag är reglerna för hur djurstallar ska byggas alltför detaljerade. I stället bör ökat fokus ligga på funktion och djurvälfärd.”
Ur Motion till riksdagen 2018/19:1287 av Staffan Eklöf m.fl. (SD) Läs den här: Det svenska jordbruket

Text Katarina Hörlin
Foto www.riksdagen.se

MER OM FÖRPRÖVNINGEN AV DJURSTALLAR

Så går förprövning till
Den som ska bygga om, till eller nytt djurstall, hägn eller annat förvaringsutrymme för hästar, djur som föds upp eller hålls för produktion av livsmedel, ull, skinn eller pälsar, eller för undervisningsdjur som inte hålls som försöksdjur måste först göra en ansökan hos länsstyrelsen.
Länsstyrelsen kontrollerar så att bygget följer kraven på mått och utrymme, inredning, liggytor och utgödslingssystem, utfodrings- och dricksvattenanordningar, stallklimat och luftkvalitet, samt brandskydd. När Länsstyrelsen godkänt ritningarna kan bygget starta. Förprövningen kostar inget.
Källa: Jordbruksverket

Läs mer!
”Att ta bort kravet på förprövning av djurstallar vore att börja nedmontera både djurskyddet och bondeskyddet” så skriver flera forskare, djurskydds- och konsumentorganisationer i en gemensam debattartikel som publicerades i Svenska Dagbladet på påskafton. Läs den här:  Oppositionen sviker lantbrukare och djur 

”Motionärerna säger att man vill minska ytterligare på regelverken och förenkla för bonden. Men den bonde som står i ett för trångt djurstall och kor med juverinflammationer hade nog tyckt att det var enklare att ändra stallets utformning medan det fortfarande bara var en byggnadsritning.”
Så står det i den debattartikel som publicerades i ATL redan år 2017, hela artikeln kan läsas här: Behåll förprövning av svenska djurstallar

Ta del Gunnela Ståhles fördjupade analys kring förslaget i hennes blogg här: Det är djuren och bönderna som får betala när förprövningen tas bort 

Det här inlägget publicerades i Okategoriserade och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.