Så har påskens djur det i verkligheten


Dela artikeln:


Få högtider har så många symboliska djur som påsken: Påskharen, den svarte katten på påskgummornas kvast och den gula kycklingen. Vill du ge de levande hararna, katterna och kycklingarna en glad påsk? Här kommer några råd. Plus flera andra djurvänliga påsktips!

Kycklingen. Gul, gullig och dunig. Så ser den ut på bilderna på påskkorten. Varje år slaktas cirka 60 miljarder kycklingar i världen. I Sverige är de vanligaste raserna av slaktkyckling Ross och Cobb, de är framavlade att växa snabbt och ungefär vid 35 dagars ålder sänds de till slakt. Den senaste tiden har flera allvarliga djurskyddsproblem i samband med transport och slakt av fjäderfä uppmärksammats i Sverige. Det senaste avslöjandet kommer från veterinärer som under sina kontroller vid fyra tillfällen i fjol upptäckt att minst tio kycklingar ännu levt när de kom till skållbadet och sänktes ner i det brännheta vattnet.
– Det är inte djurskyddsmässigt acceptabelt, sa professor Lotta Berg vid SLU till SVT Nyheter i inslaget ”Levande kycklingar skållades”, som sändes 14 april. Tillsynsmyndigheten länsstyrelsen i Kalmar kommer att anmäla Guldfågeln på Öland för brott mot djurskyddslagen.

Bara några veckor tidigare spreds nyheten att hundratals kycklingar hade brutna vingar när de kom till slakteriet.
– Det finns inga ursäkter att behandla djur på det här sättet. Det som är så sorglig när det gäller kyckling är att det är för mycket som är oacceptabelt i hela kedjan: från uppfödaren till transportören och slakteriet. Hela branschen måste ta ansvar för att behandla dessa levande varelser väl, sa Åsa Hagelstedt, generalsekreterare Djurskyddet Sverige, när hon gästade SVT Morgonstudio, den 15 april.

Hon lyfte de djurskyddsproblem som finns inom kycklingindustrin, från att slaktkycklingarna växer så fort att deras ben inte hänger med och ger benproblem, till att vingarna någon gång mellan att en del av dem lämnar stallet och anländer till slakteriet bryts, samt att det på slakteriet förekommer slarv med bedövning och avlivning.

– Detta är ingen behandling värdig levande djur, sa Åsa Hagelstedt och när hon fick frågan hur man som konsument ska tänka när man väljer kyckling som livsmedel svarade:
– Det är väldigt svårt att veta att kycklingen blivit bra behandlad. Men några råd är: Svenskt generellt är ändå bättre än utländskt, KRAV-märkt är bättre än svenskt, men tyvärr visar sådana här skandaler att man inte kan vara säker. Det är svårt för oss som konsumenter att veta hur kycklingen haft det, få av oss har varit inne i en transport eller på ett slakteri. Det är viktigt att vi som är medvetna konsumenter frågar efter kycklingar som haft det bra och är beredda att betala för det. Finns inte detta i just den butik du är inne i så är mitt råd att avstå köp.

Ett annat klassiskt påskdjur är den svarta katten som sitter på påskgummans kvast. Katten, svart eller grå, lång- eller korthårig: den största tjänst du kan göra din katt är att ID-märka och om du inte planerar att föda upp ungar: kastrera den. Hemlösa övergivna katter är det största djurskyddsproblemet i Sverige i dag, fler än 100 000 katter är drabbade.
– En katt har inte nio liv. Den har precis som alla andra ett liv. Bara ett. Alla katter kan inte falla oskadda från höga höjder, utan många spräcker gomtak och får frakturer. De vänder sig långt ifrån alltid i luften så att de landar på tassarna. Tvärtom är de rätt klantiga djur. De trasslar in sig i presenningar och kvävs. De blir inlåsta i förråd och svälter ihjäl. De är inga lejon, utan små människoberoende tamdjur, slog Linnea Stålhandske från Djurskyddet Sveriges styrelse, fast under ett föredrag.
Vad ska vi göra för att förbättra för katten?
– Märk katten! Kastrera den! Och gör katten värdefull! Det ska vara lika jobbigt att vara kattägare som det ska vara att hålla en hund eller häst. Och det ska det vara eftersom det är precis det som behövs. För kattens skull. Den är inget lejon, inte ens släkt med lejonen, utan ett litet tamdjur helt beroende av oss människor.

Påskharen är den tredje frontfiguren i påskparaden. Sverige har två harar i verkligheten: Skogs- och fälthare. Skogsharen får vit päls på vintern och kan livnära sig på bark från träd. Fältharen behåller samma färg året runt och får främst sin föda från örter och knoppar. En kall vinter med mycket snö kan innebära katastrof för fältharen, skriver SVA, Statens veterinärmedicinska anstalt, som tipsar om att hjälpa hararna genom att lägga ut foder. De tycker om ”knoppar och bark från vissa lövträd, framförallt från asp och sälg. Det går också bra att tillskottsfodra med hö eller hösilage” skriver SVA och uppmanar att tänka på att lägga fodret på en plats med fri sikt så att de hinner se om rovdjur dyker upp.

Nu när snön smälter bort i större delen av landet och sommaren snart är här passar vi på att påminna om att när haren får ungar är det viktigt att tänka på att harpaltar sällan är övergivna även om de lämnats ensamma. De ska helst lämnas helt ifred.
– Mamman diar dem endast morgon och kväll. Resten av tiden väntar harpalten på mamman. Är den verkligen övergiven gäller det att få tag i en rehabiliterar som kan ta hand om den, har viltrehabiliterare Eva Fallström tidigare berättat i Tidningen Djurskyddet.

FLER TIPS PÅ EN DJURVÄNLIGARE PÅSK!

Låt lammet ha fått vara ute – köp fryst


Köp fryst. Köp svenskt. Köp hellre svenskt än utländskt lamm oavsett om det utländska varit ute, eftersom djurskyddet för svenska lamm alltid är högre. Tre tydliga råd inför påsken till den som vill äta lamm, från Katarina Lingehag – Ekholm, fårexpert och grundare av CIWF Sverige.
Vi har publicerat hennes tips inför tidigare påskar, men råden är så bra att de med fördel kan läsas igen:
– Eftersom lammet slaktas när det är fyra månader finns det ingen möjlighet för de lamm som säljs färska vid påsk att ha varit på bete. De föddes kring nyår och har varit inomhus hela livet. Lamm föds numera året runt i Sverige, det är inte olagligt att föda upp lamm som inte varit ute, så det är inte av juridiska skäl jag tycker att man bör köpa fryst kött, utan av etiska. Om ett lamm ändå bara ska få vara i livet under fyra månader så låt det få lov att uppleva en stund på bete under sin korta tid på jorden, säger Katarina Lingehag-Ekholm.
Läs hela artikeln här: Låt lammet ha fått uppleva en stund på bete

Tänk på fiskarnas djurskydd

Köp inte ål. Den uppmaningen kom från WWF, Världsnaturfonden och dagarna innan jul fattade EU-kommissionen beslutet att införa ett tre månader långt förbud för allt ålfiske i EU:s vatten. Förbudet gäller alla åldrar och storlekar på ålar. Ålen är utrotningshotad och sedan 1970-talet har den europeiska ålen minskat med 90 procent. All ål föds i frihet.
– Odlad ål är ung vildfångad ål som sätts i fångenskap och matas för att växa sig stor. Den kommer från samma hotade bestånd. Ingen ål kan föröka sig i fångenskap, sa Karin Glaumann, fiskexpert på WWF, i ett pressmeddelande.

Många serverar lax på påskbordet. Stor del av den lax som säljs i Sverige importeras från Norge och i fjol köptes lax för mer än 30 miljarder därifrån. Men. Den norska laxen som föds upp i odlingar kan, liksom andra länders lax i odlingar, vara utsatt för stora djurskyddsproblem.

Lusangrepp, svamp och andra sjukdomar drabbar laxarna. Branschen har själv uppgett, enligt Natursidan.se, att det dog 53 miljoner laxar i norska odlingskassar under 2017. I höstas dömdes en svensk filmare till dagsböter för att ha varit för nära odlingarna när han skulle dokumentera hur fiskarna såg ut. Risken är att angrepp av exempelvis lus också drabbar vilda laxar när de som hålls i odlingar rymmer.

Dödligheten för den norska laxen är cirka 20 procent. Dessutom används putsarfiskar för att få bort laxlusen och dessa har en extremt dålig välfärd. Putsarfiskarna blir väldigt sjuka och närmar sig 100 procentig dödlighet.

Välj ägg utifrån hur hönan som lagt ägget haft det


Bäst garantier för att hönan fått utöva ett naturligt beteende får man om man köper KRAV-märkt, eftersom hönsen garanterat har fått gå ute, åtminstone sommartid. På så sätt tillgodoses deras naturliga beteende på ett enkelt sätt.
– Frigående ute kan vara lika bra, det kan ju handla om att de helt enkelt får ett annat foder men i övrigt har det som KRAV-djuren. Sen är värpnäringen så komplex att det knappast finns något “bra” alternativ. Alla storskaliga produktionsformer har allvarliga problem när det gäller djurskydd. Det gäller hela kedjan från kläckeriet  fram till slakt, förklarade Per Jensen, professor i etologi vid Linköpings universitet inför förra påsken.

Inget inhysningssystem kan till hundra procent garantera en god djurvälfärd: det krävs också en kunnig djurhållare som kan ge hönsen god skötsel, bra foder, gott smittskydd, betonade professor Lotta Berg.
– Hönsens välbefinnande beror på många olika faktorer. Inhysningsformen är en, och i vissa har hönorna ingen möjlighet att få utlopp för sina mest centrala beteendebehov. Därför är till exempel oinredda burar förbjudna i Sverige och många andra länder, sa hon.
– Summa summarum så kan man nog konstatera att samtliga system uppfyller de absoluta baskraven, men att system för frigående höns medför större potential för hönsen att på ett mer varierat sätt kunna utföra viktiga naturliga beteenden. Möjligheten till utevistelse innebär en berikning av hönsens liv, men också vissa risker.

Läs hela artikeln här: Välj ägg utifrån hur hönan haft det

Pynta fjäderfritt!

I skrivande stund, på Blåmåndagen, har 214 av Sveriges 290 kommuner pyntat fjäderfritt inför påsk. Det framfår av Djurens rätts årliga kartläggning av landets kommuners påskpynt. En kraftig ökning från förra påsken då 136 kommuner valde annat än fjädrar. I Kristianstad har kommunen pyntat med återvunna färgglada textilier, i Ronneby blir det tyll och i Katrineholm kommer årets pynt bestå av snören, påskägg och andra dekorationer, bland annat ska ägg hängas i gatubelysningsstolpar, skriver kommunen på sin hemsida.
Skälet till att välja bort fjädrarna är att de flesta kommer ifrån amerikanska kalkoner, som växer upp under fabriksliknande former där såväl näbb som tår obedövat kan klippas  bort.

Så kan du pynta utan fjädrar

I pysselbutiker och välsorterade bokhandlar kan du köpa små fina färglada fjärilar i papp. Fäst dem i påskriset med en liten bit ståltråd och se dem som ett löfte om en kommande sommar. Du kan också knyta fina sidenband runt grenarna eller hänga upp små tofsar av tyll. Det går också fint att låna små rosetter som ska användas till hästmanen till påskriset.

Det kan också bli fint att göra en dörrdekoration: Bind en krans av grönskande blad och stick in påskliljor eller andra blommor på kort stjälk i oasis (fuktbevarande material som du kan köpa i blomsteraffären för några tior) som du lagt i blöt och sedan virat foliepapper runt för att bevara vattnet. Fäst med tunn grönfärgad ståltråd. Väljer du eucalyptus som bas får du dessutom en väldoftande krans! Häng på ytterdörren eller i fönstret.

Ge djuren en fin påsk
Har du turen att leva ihop med djur? Ge dem extra mycket tid i påsk! Det är vårt bästa råd  inför såväl vardag som helg. Är du orolig att ditt djur får i sig något olämpligt från påskbordet, ta del av tidigare tips här: Giftiga växter för katten

GLAD PÅSK!

Text Katarina Hörlin
Foto iStockphoto

Det här inlägget publicerades i Djurskyddstipset och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.