Hon har kartlagt katternas liv på äldreboende

Susanne Gaje tillsammans med sin ragdollkatt Noomi Sunrider. Foto: Carina Lindstaf.

Dela artikeln:


Allt fler äldreboenden tillåter sällskapsdjur. En katt kan betyda mycketför de äldres trivsel. Men hur har katterna på äldreboendena det? Susanne Gaje har undersökt.

Hon har ägnat stor kraft åt att ta reda på hur katter på svenska äldreboende har det. Gjort intervjuer med personal och boende, från Skellefteå i norr till Skurup i söder. Läs vad hon kom fram till i artikeln nedan. Men först: Möt Susanne Gaje!

Hur kommer det sig att du ville undersöka hur katterna har det?
– Jag är pensionerad och har alltid haft stort intresse för djur. När jag hade dubbelsidig lunginflammation fick jag tröst och ”tillsyn” av familjens då ettåriga katt, som kom och tittade till mig och la sig vid sidan en stund. Detta gav mig en riktig tankeställare.
När jag senare kom i kontakt med litteratur om djur i vården så försökte jag få en överblick över förhållandena i Sverige.
– Jag tog kontakt med Socialförvaltningen i Stockholm och Socialstyrelsen. Eftersom det verkade svårt att få kunskap om hur ”katter i vården” fungerar i Sverige, så gjorde jag en undersökning år 2015– 2016. Ambitionen var att belysa för- och nackdelar och erfarenheter i samspelet mellan katter och sköra människor inom vården. Det finns betydligt mer information om hundar och särskilt vårdhundar. Då gjorde jag intervjuer på 14 äldreboenden i Stockholmstrakten. Resultaten är publicerade i tidningen Senioren (Nr 5, 2016) och i boken Oss kattvänner emellan av Suzanne Axell och Susanne Hellman Holmström.
– Därefter gjorde jag en ny undersökning 2018 och intervjuade äldreboenden som har eller har haft katt. Hittills har 30 intervjuer gjorts på 29 äldreboenden över hela landet. I första hand intervjuades personal, men även boende har bidragit med synpunkter. Katterna har jag också träffat. En av frågeställningarna gäller just: vad får katten ut av livet på äldreboendet?

Hur har intresset varit för att ställa upp och berätta från de olika boendena?
– När jag väl har fått tag på rätt person, oftast enhetschefen på äldreboendet, har jag i regel mötts av intresse och positiva reaktioner. Det är inte lätt att få en intervjutid på grund av en stressad arbetssituation, ombyggnad, omorganisation, kattens bortgång och personalens semestrar. På ett boende där jag fick god kontakt med enhetschefen redan i januari 2018 kunde intervjun ändå inte komma till stånd förrän i december 2018.

Vad har förvånat dig mest?
– Min största aha-upplevelse var att det finns så många eldsjälar på äldreboendena som har en bestämd uppfattning om att katter förbättrar livskvaliteten för många skörab människor.

Namn: Susanne Gaje
Bor: Stockholm.
Yrke: Pensionerad civilekonom och utredare inom riksdagsorganisationen. Efter utredningar för riksdagens revisorer, bland annat av Operans ekonomi, har jag huvudsakligen arbetat på riksdagens utskott.
Egna djur: Ragdollkatten Noomi Sunrider. Dessförinnan bondkatten Tiger.

Läs henns kartläggning här: Kattliv på äldreboende – så har katterna det

Text Katarina Hörlin
Foto Carina Lindstaf, Tidningen Trasdockan

Det här inlägget publicerades i Okategoriserade och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.