Kliniska och experimentella studier på stora djur planeras i Sverige

En bit vävnad som opererats bort från en redan sjuk hund kan analyseras med avancerad teknik och ge svar på varför djuret blev sjuk och vilka behandlingar som finns, skriver SLU. Arbetet med patientdjur är en del av projektet.

Dela artikeln:


Ett nytt centrum för kliniska studier på stora djur planeras. 90 miljoner kronor har ansökts från Vetenskapsrådet. Ansökan har redan ifrågasatts.

I juli gick SLU ut med nyheten att de tillsammans med Uppsala universitet, Sveriges veterinärmedicinska anstalt, Karolinska Institutet, Göteborgs universitet och Linköpings universitet vill skapa ”en ny nationell infrastruktur för kliniska och experimentella studier i stordjursmodeller”.

De har ansökt om 90 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för projektet, SWECCLIM, en förkortning av Experimental Clinical Center for Large-animal Innovative Models.

I ansökan står att:
”I den medicinska forskningen finns ett uttalat behov av studier i olika djurmodeller. Den stora volymen av djurexperiment görs i gnagare. Men det finns försök som lämpar sig bäst, eller är helt nödvändiga att utföra i större djur. ( – – – ) Djurexperiment är kostsamma att utföra och omgärdade av rigid lagstiftning för att tillse att bara nödvändiga och genomtänka studier utförs. Detta gör det än viktigare att skapa miljöer där den främsta kompetensen inom fältet samlas och att alla aspekter av kompetens tillvaratas. Genom SWECCLIM så skapar vi en transdiciplinär infrastruktur som förenar det bästa av kompetens inom humanmedicin i kirurgi, transplantation, anestesi/intensivvård och avancerad bilddiagnostik med experter inom veterinärmedicin på motsvarande områden. Vi lägger också stor vikt vid expertkunskap på djurvälfärd, djurskydd och etologi (beteende) genom att sammanföra akademisk kompetens inom dessa områden.”

Stiftelsen Forska utan djurförsök avbröt semestern när beskedet om ansökan nådde dem och publicerade en text på sin hemsida där de ställer flera skarpa frågor kring ansökan.
– Jättesatsningar av den här typen borde ske med inriktning på forskning för att utveckla djurförsöksfria metoder, säger Carina Franzén, kanslichef på stiftelsen Forska utan djurförsök till Tidningen Djurskyddet.


Carina Franzén.

I inlägget på sin hemsida lyfter de fram att Vetenskapsrådet idag har ”den i sammanhanget lilla summan 13 miljoner kronor att fördela årligen till forskning inom ersättning, reducering och förfinande av djurförsök. En summa som dessutom legat på samma nivå de senaste 10 åren” och påpekar att ”det saknas en konsekvensanalys som visar att den totala användningen av djur – särskilt i plågsamma försök – skulle minska som en följd av bildandet av SWECCLIM. Det är också oklart om centret avser att ta över och/eller optimera försök som redan utförs i Sverige och i andra länder, eller om ett mål är att skapa en infrastruktur som leder till att användningen av försöksdjur totalt sett ökar.”

– Det rimmar dessutom illa med EUs lagstiftning om djurförsök som tydligt anger att målet är att djurförsök ska ersättas, säger Carina Franzén.

SLU beskriver i sitt pressutskick att SWECCLIM ska följa de 3 R:en, Reduce, Refine och Replace, vilket lagen säger att alla som arbetar med djurförsök måste göra, och att de ska använda exempelvis hundar och katter som opereras för sjukdomar, där överblivet blod eller vävnader tas tillvara och analyseras med avancerad molekylärbiologisk teknik, vilket kommer såväl humanmedicinen som veterinärmedicinen tillgodo.

Den delen är bra, instämmer Karin Gabrielsson Morton, sakkunnig på Forska utan djurförsök. Samtidigt ser hon för många frågor som är obesvarade:

– Det ska finnas en kommitté som granskar försöken på det nya centret. Men det är oklart om den ska granska/godkänna alla försök eller bara vissa? Vem ska ingå i kommittén? Det ser i ansökan ut som om djurförsöken ska fortsätta utföras på flera universitet, och då är frågan vilka förändringar som kommer att ske på de olika anläggningarna, utöver träning för att förbättra kirurgi? Hur, konkret, bidrar detta till att minska djurförsöken?

Det måste framgå tydligare om projektet verkligen kommer att leda till fler eller färre djurförsök och ett minskat lidande, understryker hon.

– Just nu vet vi inte om det blir så att djurförsöken genom detta center totalt sett minskar. Till dess SWECCLIMs alla parter tydligt kan visa att det är den strävan de har ser jag det som ytterst märkligt om det skulle satsas enorma summor pengar på ett center vars kommande praktiska verksamhet är så otydligt beskrivet. Samhället kan inte ge medel från våra skattepengar till verksamheter som går stick i stäv med de mål som EU satt upp om att djurförsöken ska minska, säger Karin Gabrielsson Morton.


Karin Gabrielsson Morton.

I en radiointervju i P4 Uppland som sändes förra veckan, torsdagen den 15 augusti, säger docenten vid Karolinska institutet Mattias Öberg, som utvecklar djurfria metoder, att det är ”många hundra nya djurförsök” som ska genomföras i projektet och även om det läggs mycket fokus på att de ”vill titta på sällskapsdjur, som hundar, katter och hästar” så har han en känsla av att det ”kan bli lite av en trojansk häst. För att få det här att gå runt så måste man dra in stora forskningsmedel årligen till nya djurförsök och det läggs ganska lite fokus på att utveckla andra metoder”, säger han till P4 Uppland.

Karin Gabrielsson Morton är inne på samma linje:
– Målet som EU slagit fast är att djurförsöken ska ersättas. En ansökan för en så här stor satsning borde genomsyras av att försöken ska ersättas av djurfria forskningsmetoder. Istället lyfts det fram hur viktigt det är med olika djurmodeller. Det är bra om försök på patientdjur, djur som redan är sjuka eller under behandling, kan användas mer. Men risken är överhängande att det inte bara blir patientdjur, eftersom universiteten är så låsta vid sin syn på att försök med djur är det enda som fungerar. Den här ansökan visar verkligen krocken mellan de politiska intentionerna, som säger att djurförsök ska ersättas och avvecklas, och att kanske bevilja ett projekt med obefintliga konsekvensanalyser av om verksamheten överhuvudtaget kommer att minska lidandet och antalet djurförsök. Nu sätts det på sin spets: Hur ser forskningspolitiken i praktiken på utvecklingen av de djurfria metoderna? Kan de satsa 90 miljoner kronor, en enorm summa, utifrån en ansökan med så många frågetecken? Vi kommer att mycket noga följa processen med besluten kring denna ansökan, säger Karin Gabrielsson Morton.

Olle Håstad, är forskningssekreterare vid fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, VH, och administrativt ansvarig vid SLU för ansökan. Tidningen Djurskyddet talar med honom en sen eftermiddag:

En fråga som väckts är om SWECCLIM avser ta över och/eller optimera försök som redan utförs i Sverige och i andra länder, eller om ett mål är att skapa en infrastruktur som leder till att användningen av försöksdjur totalt sett ökar. Kommer SWECCLIM att innebära att antalet djurförsök totalt sett minskar?

– Det är omöjligt att svara på eftersom ansökan omfattar stöd till många olika typer av försök. Under de första åren är tanken att flytta vissa typer av försök till SWECCLIM. På längre sikt är avsikten att minska antalet djur som behövs i de experimentella stordjursförsöken, medan fler djurägare bör erbjudas att låta sina sjuka husdjur delta i studier av nya och bättre behandlingar. En sådan utveckling skulle innebära att det vid infrastrukturen används fler djur, men kan kanske ändå vara önskvärt ur ett djurskyddsperspektiv. I ansökan lyfts också att resultat från vissa typer av försök på smågnagare är svåra att överföra till människa, medan studier på sjuka sällskapsdjur ger betydligt bättre resultat. Det öppnar möjligheten för att ersätta studier på många möss med studier på få sällskapsdjur. Ansökan innehåller inte några pengar för ytterligare djurlokaler, så kapaciteten kommer inte höjas över dagens nivå, men frågan är för komplex för att reduceras till att bara räkna antal djur, svarar Olle Håstad.

Han är inte överraskad av den kritik och uppmärksamhet Swecclim redan fått.
– Nej det är jag inte eftersom djurförsök givetvis engagerar många människor. Men i nuläget rör det sig alltså om en ansökan till Vetenskapsrådet om att skapa en ”ny nationell infrastruktur för kliniska och experimentella studier i stordjursmodeller”.

SLU är huvudansvarig för ansökan.
– Det föll sig naturligt eftersom det på SLU redan finns en befintlig verksamhet med klinisk veterinär verksamhet på ett djursjukhus för stora djur och här utförs också avancerad forskning vid SVA. Vi har även SCAW som främjar forskning, arrangerar utbildningar, seminarier och ger expertråd inom djurskydd. De har stor kompetens inom djurskydd och djurvälfärd som vi avser dra nytta av om ansökan beviljas.

– Rent byggnadsmässigt rör det sig inte om ett nytt center utan vi har redan en byggnad som med vissa till- och ombyggnader blir en plats där vi kan utveckla forskningen ihop med universitetsdjursjukshuset. Vi på SLU har både forskare som arbetar vid djursjukhuset och andra som inte gör det, exempelvis veterinärer vilka arbetar med produktionsdjur, som gris och nöt. Det kan bli så att när ett stort djur får vård på vårt djursjukhus kommer centret att kunna använda sig av blod eller vävnader som blir över vid en operation för vidare forskning. På så sätt blir det färre djur som används vid djurförsök, och ett sätt att tillgodose Reduce och Refine-kraven i 3R, alltså att reducera och förbättra djurförsöken på ett sätt som både kommer veterinärmedicinen och humanmedicinen till nytta, säger Håstad.

Om strävan är att ersätta djurförsöken med djurfria forskningsmetoder varför vill ni skapa ett center för att göra nya djurförsök på stora djur?
– Det är ännu inte möjligt att helt ersätta försök på stora djur inom den medicinska forskningen, varken den humanmedicinska eller den veterinärmedicinska. För att komma vidare inom kirurgi, transplantationer, anestesi, alltså sövning och smärtlindring, behövs djur i samma storlek som människor. Vid SWECCLIM kommer det att bli försök både på patientdjur och andra djur.

Vilka försök på djur, förutom de som rör patientdjuren, kan bli aktuella?
– Det är ju inom just kirurgin, bilddiagnostik, anestesi och transplantationer, alltså sjukdomar där vi måste använda oss av djur vars organ liknar och har samma storlek som människans. Det rör sig om sjukdomar som till exempel drabbar hjärtat eller njurar. Om jag ska ta ett exempel de flesta känner till: När det blev offentligt att prins Daniel gjorde en njurtransplantation för tio år sedan så fick det stor uppmärksamhet, men njurtransplantationer hade inte kunnat utvecklas utan försök på stora djur. Här är det främst grisar och får som är de djur som måste användas för att få fram ännu bättre resultat inom humanmedicinen. Den forskningen måste fortsätta om vi vill kunna ge fler patienter bättre vård i framtiden. Tanken är att SWECCLIM ska ge samordningsvinster som både humanmedicinen och veterinärmedicinen har nytta av. Forskarna kommer givetvis att söka de etiska tillstånd som krävs och genom samordningen kommer antalet djur som är med i djurförsök att minska, vilket är enlighet med 3R-intentionerna. Tanken är också att tidigt koppla in djurskyddsexpertis. Det kan det röra sig om att träna djur med positiv förstärkning för att de ska kunna undersökas eller ges läkemedel utan att behöva fixeras eller sövas. Ett sådant exempel kan vara hundar som tränats att självmant lägga sig i skiktröntgen. Det både undviker lidande och ger bättre resultat från studierna vilket i sin tur minskar antalet djur som behöver användas. Som man kan se i ansökan ingår pengar till personal för bland annat detta.

Kommer ni att samarbeta med Sveriges 3R-center, som Jordbruksverket håller i?
– Vi har ju 3R-kompetens på plats genom den kompetens som finns vid SLU, både inom forskningen och den veterinärmedicinska verksamheten. Tanken är att dra nytta av alla denna kompetens genom att låta forskarna få hjälp redan i planeringen av försöken och för att hitta alternativa metoder till djurförsök.

Djuren som blir aktuella är får, get, häst, hund, katt, apa och ko. Där hundar och katter avser patienter på universitetsdjursjukhuset och aporna finns på KI. Projektet är tänkt att starta 1 januari 2020 och ansökan gäller fram till och med hela år 2024. Vetenskapsrådet fattar beslut om ansökan i höst.

Text Katarina Hörlin
Foto Istockphoto och Katarina Hörlin.

Så mycket medel har det ansökts om för SWECCLIM

År:                 Belopp:

2020              15 001 632

2021              21 135 844

2022              18 307 044

2023              17 762 605

2024              17 677 753

Lokalisering och verksamhet
Förutom på SLU är tanken att de olika verksamheterna ska finnas vid Linköpings och Göteborgs universitet (3R och träning), Uppsala universitet (försök på stordjursmodeller och avancerad bilddiagnostik) Karolinska universitetet (bilddiagnostik på primater) och SVA (infektionsstudier).

”Från labbänk till säng” 

I ansökan till Vetenskapsrådet beskrivs hur den del av SWECCLIM som rör användning av patientdjur kan se ut. 

”Universitetsdjursjukhuset, UDS, vid SLU ger tillgång till sällskapsdjur som under behandling kan fungera som spontana modeller för många sjukdomar som ses hos människa. Husdjuren delar levnadsmiljö, dricksvatten och vanor i stor utsträckning med sina ägare. Normalt åldrande sällskapsdjur som spontant utvecklar cancer och
andra vanliga humana sjukdomar med gemensamt histologiskt utseende, genetik, biologiskt beteende, molekylära mål, svar på behandlingar kan fungera som en användbar brygga mellan traditionella prekliniska gnagarmodeller och kliniska prövningar i människa.
Det här är en helt unik möjlighet, som inte finns i konventionella stora experimentella laboratorier. Användning av spontana sjukdomar hos djur med ett fungerande immunförsvar reducerar också behovet av att framkalla sjukdomar hos friska laboratoriedjur och innehåller den nödvändiga komplexiteten vid
sjukdomsförlopp, som ofta saknas i vanliga experimentella försök. Att använda djur med spontana sjukdomar lägger också till etiska värden och bidrar till att nå mål inom 3R (Reduce, Refine and Replace).
Djuren ingår i studier samtidigt som de söker och får vård av veterinärmedicinsk expertis. Analyser görs på prover som ändå skulle tas för den normala diagnostiken eller behandling och tillför inget extra ”lidande” till patienterna, utan utförs i stort på överblivet material.

Den föreslagna infrastrukturen kommer att ge Sverige en synlig och väl samordnad universitetsanläggning som kan utföra långtidsstudier i stordjursmodeller, öppna nya forskningsvägar och underlätta överföringen av nya behandlingar från
‘labbänk till säng’ ” står det i ansökan.

Källa: Ansökan för projektet: ”Svenskt experimentellt klinisk centrum för innovativa stordjursmodeller” till Vetenskapsrådet.

Det här inlägget publicerades i Okategoriserade och har märkts med etiketterna , , , , , , , . Bokmärk permalänken.