Grävlingars lidande vid grytanlagsprov ska bedömas

Grytanlagsprov görs på levande grävlingar.

Dela artikeln:


Naturvårdsverket har beställt en bedömning av grävlingars lidande vid grytanlagsprov med levande grävling.
– Uppdraget kom till SLU:s Vetenskapliga råd för djurskydd i tisdags, berättade rådets ordförande Lotta Berg, professor i husdjurens miljö och hälsa, under sitt anförande i förmiddags på Jordbruksverkets Djurskyddskonferens i Uppsala.

I somras fick Naturvårdsverket i uppdrag av regeringen att utreda grävlingens lidande vid grytanlagsprov. Utredningen ska beskriva för- och nackdelar med grytanlagsprov med levande grävling, visa hur grävlingarnas välfärd påverkas, om det finns alternativa metoder till levande grävling och vilka konsekvenser det får om det ej ska vara tillåtet.

En bedömning av grävlingarnas lidande vid proven ska vid behov inhämtas från SLU:s vetenskapliga råd för djurskydd. I slutet av sommaren var det ännu inte klart om det behovet fanns. Men nu är en bedömning beställd.

– Bakgrunden till uppdraget är kortfattat att befintligt underlag om grävlingarnas lidande vid grytanlagsprov är relativt gammalt. För att Naturvårdsverket tillsammans med Jordbruksverket ska kunna göra en så korrekt utredning som möjligt av behovet av grytanlagsprov med levande grävling är vi därför intresserade av att få rådets bedömning av grävlingarnas lidande med hänsyn tagen till eventuell ny kunskap och nytt underlag på området, säger Ulrika Gunnesby, projektledare för utredningen.

I Naturvårdsverket uppdragsbeskrivning till SLU:s råd för djurskydd står att ”bedömningen bör göras med utgångspunkt i dels äldre underlag, såsom betänkandet Ny djurskyddslag (SOU 2011:75) och Statens veterinärmedicinska anstalts studie Fysiologiska reaktioner och beteende hos grävlingar i grytanlagsprov och i andra situationer (Jo2004/468), dels genom en sammanställning och bedömning av eventuell ny kunskap och nytt underlag om grävlingarnas lidande som tillkommit efter nämnda utredningar. En samlad bedömning av grävlingarnas lidande mot denna bakgrund bör göras.”

Rådet bör även beskriva graden och varaktigheten av grävlingarnas lidande och hur detta påverkar djurens välbefinnande, samt lämna övrig information om grävlingarnas lidande som rådet bedömer att Naturvårdsverket och Jordbruksverket kan ha nytta av för att utreda behovet av grytanlagsprov med levande grävling i relation till de samhällsintressen som kan motivera att proven ska få ske.

SLU:s Vetenskapliga råd för djurskydd ska redovisa uppdraget senast den 9 april 2020.

Text Katarina Hörlin
Foto iStockphoto och Katarina Hörlin

Mer om Djurskyddskonferensen


Christina Nordin, Jordbruksverket.

Idag samlades stora delar av den svenska djurskyddsexpertisen i Uppsala för årets Djurskyddskonferens. Arrangör var Jordbruksverket tillsammans med SLUs vetenskapliga råd.

Hela konferensen filmades och kan ses på Jordbruksverkets hemsida här: Djurskyddskonferens 2019

 

Det här inlägget publicerades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.