Idag startar årets lodjursjakt. 129 djur får jagas, främst i norra Sverige. Men inte med fälla, den metoden utvärderas även i år.
En veterinärmedicinsk studie har visat att lodjur som suttit i fälla haft skador på klor, munslemhinna och tänder samt träflisor i magsäcken. Tecken på att lodjuret ansträngt sig intensivt för att ta sig ur fällan, och att det upplevt stark stress. Under 2011 beslutade därför Naturvårdsverket att stoppa licensjakt med fälla. Även under 2012 gäller förbudet. För skyddsjakt på vissa individer får fälla fortfarande användas. Christer Petterson utreder frågan på Naturvårdsverket.
-Vi vill fortsätta följa upp hur lon påverkas och vilka fångstredskap som är lämpliga, säger han.
Djurskyddet Sverige vill se ett totalförbjud för jakt med levande fångst fälla.
-Jaktmetoder med snara och fälla som fångar djuren levande men där avsikten sedan är att döda skapar stor stress och ångest hos djuret. Djuret sitter fångat många timmar, dessutom sköts många fällor väldigt dåligt. Det finns polisanmälningar där privatpersoner hittat djur som självdött i fällor därför att jägaren inte vittjat den, säger Sven Stensson, ordförande i Djurskyddet Sverige.
Efter att riksdagen beslutat hur stor lodjursstammen ska vara är det länsstyrelserna i norra, mellersta och södra Sverige som beslutar om hur många djur som får fällas. Enligt Magnus Kristoffersson på Naturvårdsverket ses nästan all lodjursjakt i norra Sverige som skyddsjakt för att skydda rennäringen. Där får 86 djur fällas. I mellersta och södra Sverige får 45 lodjur fällas och där är skador från lo på tamdjur få, säger Magnus Kristoffersson.
-Där finns däremot en tradition av lodjursjakt. Lodjuren påverkar också jägarnas möjlighet till uttag på bytesdjur så det finns ett konkurrensförhållande mellan lokatten och jägarna, säger han.