Katter ska märkas, brottens skärpas och djursex förbjudas. Här får du en sammanfattning av de viktigaste förslagen och vad Djurskyddet Sverige tycker om dem.
Krafttag för herrelösa katter
Älskade katter märker man. Så hette den kampanj som Djurskyddet Sverige drev 2007 och som samlade över hundratusen namnunderskrifter till stöd för en lag om märkning och registrering av katt. Med en sådan lag kan en bortsprungen katt lättare återföras till sin ägare och ägare som överger sin katt kan rättsligt ställas till svars. Djurskyddet Sverige har drivit frågan i decennier för att få till en förändring för alla de förvildade och övergivna katter som ofta går en plågsam död tillmötes på grund av svält, obehandlade parasitangrepp, infektioner och skador. Djurskyddet Sveriges lokala föreningar arbetar hårt för att hjälpa och hitta hem till dessa katter. Men för att åstadkomma en förändring på sikt måste lagen ändras.
Eva Eriksson föreslår nu, inte bara att det ska bli obligatoriskt att märka och registrera katter men också att det ska införas ett tydligt förbud mot att överge djur. Och övergivna och förvildade djur ska omfattas av djurskyddslagen. De katter som går fritt ute måste desutom kastreras.
– Herrelösa katter är ett stort djurskyddsproblem och de kostar samhället mycket pengar. Med en märkning kan länsstyrelse och polis skilja herrelösa katter från de med ägare och göra hanteringen mycket mer effektiv, säger Eva Eriksson.
Idag styrs herrelösa katters liv av fyra olika lagar, djurskyddslag, hittegodslag, tillsynslag och miljöbalken. På grund av detta blir både länsstyrelse, polis och kommun ansvariga för hanteringen av djuren. Ewa Eriksson vill i nya lagen tydliggöra så att katterna endast hamnar under djurskyddslagen. På så vis blir länsstyrelsen alltid ansvarig för hanteringen, polis ska dock ändå ha möjlighet att fatta beslut om omhändertagande av ett övergivet djur.
Terese Askerstedt har länge varit engagerad i Djurskyddet Strängnäs djurhem, nu är hon även ledamot i Djurskyddet Sveriges styrelse. Hon tycker förslaget är på tiden och tycker det är konstigt att det dröjts så länge.
– Det är mängder med katter som behöver hjälp. Djurhemmen måste säga nej till att ta emot djur i nöd eftersom man inte har plats åt alla. Det är den bistra sanningen, säger hon.
Hon berättar att katter som kommer in till djurhemmet ofta är i bedrövligt skick.
– Vi har katter som är misshandlade, påkörda, skjutna med hagel. En katt som kom till oss hade gått runt med ett brutet ben som läkt ihop fel. De flesta av katterna har parasiter som gör att de inte kan ta åt sig näring och skabb som kliar fruktansvärt.
Om lagen går igenom tror Terese att det kommer bli stor skillnad för katterna på sikt.
– Märkningen är kanon. Det är många djurhem råkar ut för att det dumpas katter på trappen. Om de måste vara märkta är det inte lika lätt att göra sig av med dem. Med en ny lag tror jag antalet hemlösa katter, på flera års sikt kommer att sjunka markant. Lagförslaget sänder mycket bra signaler vad man faktiskt vill med djuren, det tror jag är det allra viktigaste.
Åsa Hagelstedt generalsekreterare på Djurskyddet Sverige är mycket nöjd med lagförslaget.
-Jag vågar säga att det här inte hade gått igenom utan Djurskyddet Sveriges idoga arbete för katter med bland annat kattkampanjer. Vår styrelseledamot Johan Beck-Friis har också gjort ett fantastiskt arbete i gruppen som arbetat med att ta fram lagförslaget. Det här visar att vårt djurskyddsarbete ger resultat. Men vi får inte ropa hej, lagen är inte antagen och nu ska vi i mål, säger Åsa Hagelstedt, generalsekreterare i Djurskyddet Sverige.
Djursex ska förbjudas
Djur kan inte alltid visa sin motvilja mot intim kontakt med människor och de är också tränade att underkasta sig människan. Många anser därför att sexuella handlingar med djur ska anses som övergrepp. Det skriver Eva Eriksson i utredning och föreslår att sex med djur ska förbjudas.
-Det finns ett stort behov av denna lag. Det är lätt att vända sig till olika klubbar och ha sex med sina djur och andras. Vi ser också en ökning av människor som går in i stallar ned detta syfte, säger utredare Eva Eriksson.
Idag är den sexuella handlingen med djur inte förbjudet i sig, den blir förbjuden om den innebär lidande för djuret, något som kan vara mycket svårt att bevisa.
– Det är jätteviktigt att förbjuda detta. Det har varit enorma svårigheter att bevisa att djuret har lidit av övergreppet. Nu blir det väldigt lätt om förslaget går igenom, säger Sven-Erik Alhem, styrelseledamot i Djurskyddet Sverige och rättsexpert.
Handlingar som görs på grund av veterinärmedicinska skäl eller i samband med avel ska inte förbjudas.
Kossor ska inte behöva vara uppbundna
Det är idag förbjudet att bygga nya ladugårdar där kor står uppbundna. Ska man bygga nytt måste man ha lösgående system. Cirka hälften av alla kor i Sverige står idag uppbundna. Kons enda möjlighet att röra sig är att lägga sig ned och ställa sig upp igen. De kan inte vända sig om eller klia sig på bakkroppen. Motion och möjlighet till sociala kontakter blir det bara under sommaren då korna får gå på bete.
I det nya lagen föreslår utredaren att det bli förbjudet att ha djur uppbundna. Det gäller även hästar i spiltor. Jordbruksverket får i uppdrag att föreslå en tidpunkt då de uppbundna systemen ska ha fasats ut.
– Äntligen! Ett stort kliv framåt när det gäller att ge djuren möjlighet att bete sig naturligt. För mjölkkorna som hålls inomhus så många månader om året borde det här varit självklart för länge sedan, säger Ulkrike Segeström, styrelseledamot i Djurskyddet Sverige och djurskyddshandläggare på länsstyrelsen.
Förbud mot griskastrering utan bedövning dröjer
Att kastrera grisar utan bedövning genom att skära bort testiklarna ska bli förbjudet. Men först tre år efter att nya lagen träder i kraft föreslår utredaren. Idag kastreras så gott som alla smågrisar i Sverige på detta sätt. Anledningen är att visst griskött luktar illa från könsmogna galtar, så kallad galtlukt. Det finns alternativ, det ena är att bedöva före kastreringen, det andra att ge grisen ett vaccin som gör att den inte blir könsmogen och ett tredje alternativ är att föda upp grisarna utan kastrering. Våren 2011 röstade riksdagen igenom att regeringen ska förbjuda kastrering av smågrisar utan bedövning så snart det finns alternativa metoder.
EU har antagit en skriftlig förklaring om alternativ till kirurgisk kastrering av smågrisar. Förklaringen är en uppmaning till alla i branschen att ansluta sig till detta initiativ. Den är frivillig och ska gälla från 2012. Den innebär att kastreringen endast ska ske med bedövning vid själva ingreppet eller med smärtlindring efteråt och från 2018 ska kirurgisk kastrering upphöra.
– Att förbjuda obedövad kastrering är en blygsam förändring som borde kunna genomföras direkt när lagen träder ikraft. Någon övergångsperiod på tre år behövs inte, grisuppfödarna har redan nu börjat ge smärtlindring åt smågrisarna. Men smärtlindringen är inte tillräcklig för att förhindra djurlidande vid kastreringen, det bästa vore att kräva vaccination mot galtlukt som enda godkända kastrationsmetod, säger Katarina Lingehag-Ekholm som är styrelseledamot i Djurskyddet Sverige
Träna hundar på grävling ska förbjudas
Grävlingar hålls idag i hägn för att användas vid träning och testning av grytjaktshundar. Träningen har i många år varit ifrågasatt från bland annat Djurskyddet Sverige eftersom grävlingarna blir mycket stressade. Det visar bland annat en studie Statens veterinärmedicinska anstalt gjort. Utredaren föreslår att det nu blir helt förbjudet att använda grävling för att träna grythundar.
– Grythundsjakt är en förlegad jaktform som inte behövs. När man släpper ner en hund i ett gryt så vet hundföraren inte vad som finns i grytet, om det är räv, grävling, eller något annat djur som söker skydd. Ofta blir både hunden och bytesdjuret skadat. Man skulle kunna jämföra jaktformen med att ha en grävling i en bur och sedan släppa in en hund som får trötta ut och bita ihjäl den efter en halvtimmes kamp. Skulle detta ske ovan jord skulle det omedelbart kallas djurplågeri och förbjudas.
Men när samma sak sker under jord så verkar det vara okej. Om man med skyddsjakt måste få bort grävling för att den sprider smitta eller ställer till oreda så kan man använda en fälla, säger Sven Stenson, ordförande i Djurskyddet Sverige.
Definition av djurförsök ändras
Vad som räknas som djurförsök ska ändras och bli mer lik den definition som finns i övriga EU. Idag är det syftet med användning av djuret som avgör om det ska räknas som djurförsök eller inte. Utredaren föreslår att det endast ska vara de försök som ger djuret smärta, lidande, ångest i lika stor utsträckning, eller större än som ett nålstick som ska räknas som djurförsök annars ska djuren skyddas av den vanliga djurskyddslagen. Utredaren föreslår också att en central överprövningsnämnd införs. Dit ska man kunna vända säga för att pröva de regionala etiska nämndernas beslut.
Ingrid Redbo, styrelseledamot Djurskyddet Sverige och etolog tycker att förslagen genomgående är vettiga.
-Utredarens resonemang att djur som inte riskerar att utsättas för lidande inte är att betrakta som försöksdjur eftersom de omfattas av den vanliga djurskyddslagstiftningen är relevant. Exempel kan vara beteendestudier och enkla utfodringsförsök. Det är redan idag ett brott att inte förse djur man ansvarar för med tillräckligt med rätt foder och vatten, etc. Det är bra om de etiska nämnderna kan avlastas från ärenden där djur inte riskerar att fara illa, så att de istället kan lägga mer resurser på etiska resonemang vilket är en bristvara idag, säger hon. Förslaget om en central överprövningsnämnd tas också upp och dammas av vilket är positivt. Detta förslag har ju utretts separat för flera år sedan men lades sedan i malpåse av någon anledning.
Tuffare straff för brott mot djur
Utredaren föreslår att brott mot djurskyddslagen ska införas. Maxstraff ska vara fyra år i fängelse. Exempel på vad ett grovt brott är kan vara att någon medvetet åsidosatt sina skyldigheter som djurhållare och att djuret därför lidit svårt. Det kan till exempel vara när människor gör det för ekonomisk vinning.
-Detta innebär en straffskärpning och det är positivt. Med dagens lagstiftning kan man få två års fängelse för grovt brott mot djurskyddslagen. Att straffvärdet blir högre kommer göra att dessa ärenden också prioriteras högre, säger Sven-Erik Alhem, styrelseledamot i Djurskyddet Sverige och rättsexpert.
Spödrivning förbjuds på häst
Användning av spö för att driva på hästen ska förbjudas. Däremot får man använda spöet för att korrigera hästen för att undvika olyckor. Vid tävlingar ska spöet ha en synlig färg så att domare lätt kan upptäcka ifall spöet används för att driva på hästen.
-Det är synd att det inte blev ett totalförbud mot ridspön vid träning och tävling i trav och galopp, vilket var något jag drev i utredningen. Gränsen mellan drivning och korrigering är hårfin, och den kommer att bli svår att kontrollera säger Johan Beck-Friis, ledamot i Djurskyddet Sveriges styrelse och som medverkade i utredningen.
Avel som ger lidande förbjuds
Avel som medför lidande förbjuds. Djur ska kunna föda fram sin avkomma på ett naturligt sätt, kunna andas normalt, röra sig obehindrat och kunna använda alla sina sinnen.
– Dessa krav kan tyckas självklara, men idag är det inte så för flera hundraser. Det är mycket värdefullt att förbudet mot avel som medför lidande preciseras på det här sättet, säger Johan Beck-Friis, ledamot i Djurskyddet Sveriges styrelse och som medverkade i utredningen.
Elefanter och sjölejon förbjuds på cirkus
Att ha sjölejon och elefanter på cirkus ska förbjudas. Det anser utredaren eftersom de djuren inte kan utföra sina naturliga beteenden på grund av de begränsade ytorna som djuren hålls på.
– En mycket välkommen förbättring. Inga djur hör hemma i cirkusmiljö. Sjölejon och elefanter ställer dessutom extra stora krav på grund av de annorlunda miljöer de hör hemma i, säger Anton Dahlén ersättare i Djurskyddet Sveriges styrelse.
