Varma täcken och tjocka kläder ligger nog högt upp på mångas önskelistor nu när vinterkylan lurar där ute. Men se upp, klapparna kan ha tagits fram under stort djurplågeri.
Var på din vakt när det gäller dun och ull
Dun: 2009 avslöjade TV-programmet Kalla fakta att miljontals gäss i Kina och Ungern plockas flera gånger under sina liv för att ge stoppning till täcken, kuddar med mera. Att få fjädrarna bortslitna är oerhört plågsamt och stressande. Ofta följer delar av huden med, hud som sedan sys ihop med grova nålar utan bedövning.
Europeisk lag förbjuder plockning av levande fåglar – men det förekommer även på vår kontinent, och det kan vara svårt att hålla koll på varifrån dunet kommer och hur det har plockats.
Angoraull: I november slog nyheten ner som en bomb, att angorakaniner i Kina binds fast och får pälsen avryckt under mycket plågsamma former när kläder ska tillverkas. Trots att alternativet klippning finns. Kina står idag för ungefär 90 procent av all produktion av angoraull.
Avslöjandet fick många svenska företag att agera fort och man stoppade import och försäljning av kläder med angoraull. Djurskyddet Sverige var tidigt ute med en namninsamling där vi kräver att företag som importerar och säljer angoraprodukter garanterar att kaninerna inte plågas – så här långt har över 14 000 människor skrivit under.
Merinoull: Den kanske mest högkvalitativa formen av ull kommer från merinofåret. Men många, många miljoner merinofår utsätts varje år för stor plåga när ull till bland annat kläder och mattor ska produceras.
För att få ut så mycket ull som möjligt från varje får, har merinovarianten avlats till att ha extra mycket hud som hänger i veck runt halsen och över bakdelen. Problemet är att hudvecken smutsas ner och blir fuktiga – det leder till att fåren ofta blir angripna av flugor som lägger ägg, och där de larver som kläcks äter av fårets hud. För att komma till rätta med problemet använder sig många uppfödare, främst i Australien, av så kallad mulesing. Det innebär att ett hudstycke skärs bort från lammens bakdel och lämnar ett öppet blödande sår. Ingreppet är mycket smärtsamt och ökar dessutom infektionsrisken.
Det går att komma åt problemet genom att regelbundet klippa och hålla ren fårens bakdel, men det är arbetskrävande och idag är det svårt att hitta mulesingfri ull från Australien.
Tänk på att det finns syntetiska material som fungerar lika bra som dun och ull.
Som konsument kan du påverka genom att:
* Fråga i butikerna om produkternas ursprung.
* Höra av dig direkt till huvudkontoren för butikerna/företagen som säljer ull och dun. Ställ frågor direkt till inköpscheferna.
* Inte köpa ull- och dunprodukter om inte deras ursprung kan redovisas.
Läs mer
För mer tips och en lista över företag som agerat mot mulesing och dun plockade från levande fåglar, gå in på djurskyddet.se och sök på ”mulesing”.
Djurskyddet Sverige har också tagit fram broschyren ”Så mår djuren som ger oss ull och dun – en guide för den medvetne konsumenten”. Den går att ladda ner från vår hemsida.
