Djuren saknar röster. Men deras liv påverkas av vad vi väljer. Vad innebär riksdagsvalet för djuren?
Om två veckor är det dags att gå till valurnorna. Ledamöter till riksdag, landsting och kommun ska väljas. Människor har rättigheter – att rösta är en av dem. Djur saknar rättigheter och är därför utlämnade till vad vi människor prioriterar. Vad tycker de olika partierna i djurfrågorna? Det kan du läsa om på följande uppslag.
Det är nu snart tre år sedan regeringens utredare Eva Eriksson presenterade förslaget till en ny djurskyddslag. Tre år av ständiga uppskjutningar, där endast ett fåtal av de föreslagna ändringarna – bland annat ett förbud mot tidelag – har blivit verklighet. Regeringen har gång på gång skjutit upp den behövliga uppdateringen av lagen.
– Det är olyckligt att det har tagit så lång tid, säger Sven Stenson, vice ordförande för Djurskyddet Sverige.
Ändå innehåller inte utredningen några förslag som kan sägas vara kontroversiella jämfört med större stridsfrågor. Dragkampen om de cirka 400 vargar som finns i Sverige fortsätter – senaste budet kom i vintras, då Förvaltningsrätten återigen stoppade jakten efter att den överklagats av flera miljöorganisationer.
I Holland förklarade en domstol nyligen att landets beslut att avveckla minkuppfödningen var olagligt. Beslutet, som tagits på etiska grunder, fick underkänt eftersom uppfödarna blir av med sitt levebröd utan att få ersättning. Även i Sverige har flera partier tagit ställning mot minkuppfödningen. Minkfrågan är en av de djurfrågor där partierna tar tydligast ställning för eller emot. I andra frågor, till exempel hur vi ska hindra det svenska djurskyddet att försvagas i konkurrensen med andra länder, är det svårare att läsa av skillnaderna. Trots att alla partier verkar hylla vårt djurskydd pågår just nu en pilotstudie där suggor fixeras, något som är förbjudet men har fått dispens av Jordbruksverket.
När det gäller hittekatters situation verkar det vara en fråga där flera partier inte tänkt till, eller helt enkelt inte anser frågan vara särskilt viktig. Att räkna hemlösa katter som hittegods innebär att de ska förvaras enligt det värde de har. Om katten värderas mer förvaras den längre tid. Konsekvensen blir att upphittade katter behandlas väldigt olika runt om i landet.
Trots att det rekommenderas av utredningen om ny djurskyddslag vill hälften av riksdagspartierna inte se en obligatorisk märkning av katter. Djurskyddet har länge kämpat för en märkning, och Sven Stenson är kritisk mot de partier som inte ställer sig bakom en sådan.
– Med en märkning kan katter som har kommit bort hitta hem och ägare kan lättare ställas till svars, säger han.
