Nästan 14 000 hektar ödelagd skog och många nedbrunna eller skadade byggnader – frågan om hur bra brandskydd vi har är högaktuell efter att den enorma skogsbranden drog fram i Västmanland i somras. Björn Björkman på Brandskyddsföreningen tipsar om vad du som driver katt- och hundhem ska tänka på för att bäst kunna skydda djuren mot eldsvådor.
Ett systematiskt brandskyddsarbete som verkligen fungerar, det är nyckeln för att kunna förhindra och skydda sig mot eldsvådor. Det innebär att man ”på ett organiserat sätt planerar, utbildar, dokumenterar, kontrollerar och följer upp brandskyddsarbetet”. Mycket handlar om att kartlägga vilka risker som finns och se till att få bort dem. Brandskyddet ska kollas med jämna mellanrum – ett minimikrav för ett katt- eller hundhem är en gång om året.
Här kommer nio viktiga punkter att tänka på för alla er som driver djurhem:
1. Köp rätt brandsläckare och se till att den fungerar
Sex kilos pulverbrandsläckare. Det är den modell Brandskyddsföreningen rekommenderar för ett djurhem – den är tillräckligt lätt att hantera för en privatperson och har god släckningskapacitet.
– Varje år ska man kontrollera att brandsläckaren inte har några skador och att nålen i manometern, som mäter trycket i släckaren, är i det gröna fältet. Man bör byta släckare vart tionde år, säger Björn Björkman.
Ett djurhem ska helst ha minst två brandsläckare. Det är viktigt att alla i personalen lär sig hur de fungerar och får testa hur det är att använda dem.
Släckarna ska helst placeras nära en utgång.
– På så sätt har man en reträttväg bakåt om man inser att situationen är för svår att hantera, säger Björn Björkman.
2. Skaffa rätt brandlarm och se till att det fungerar
Att kolla så att brandlarmet fungerar. Det borde vara en självklarhet, men glöms bort av allt för många.
– De senaste rekommendationerna säger att man ska testa att brandvarnarna fungerar varje månad, genom att trycka på knappen. Det kan vara svårt att göra det på ett djurhem eftersom djuren kan reagera starkt om det börjar tjuta. Men man ska byta brandvarnarens batterier en gång om året, säger Björn Björkman.
Är ett djurhem en del i en större byggnad rekommenderar Björn Björkman att man minst skaffar trådlöst seriekopplade brandvarnare, så att ett larm kan höras i hela huset.
Är hemmet obemannat under vissa tider, till exempel på nätterna, är det bra att ha ett brandlarm som kan vidarekoppla larmet, till exempel till någon som arbetar på djurhemmet eller till larmcentralen.
3. Se till att ha bra utrymningsvägar
Helst ska det finnas två av varandra oberoende vägar ut ur ett djurhem, som båda kan användas om det skulle börja brinna.
– Och i det här fallet, när man vill kunna evakuera djur fort, är det bra om det finns en väg som leder direkt ut – det underlättar väldigt mycket, säger Björn Björkman.
4. Kolla elen
Dåliga elinstallationer är en vanlig brandorsak. Det kan handla om att ledningarna är gamla och i dåligt skick eller att man plockar in för mycket elutrustning i ett gammalt hus som inte klarar av den belastningen.
– Har man inte gått igenom sina elinstallationer ska man låta en elektriker göra det, så att man blir medveten om vilka risker som finns, även om man kanske inte byter ut all utrustning. Har man inte jordfelsbrytare ska man installera det och sedan kolla så att den fungerar två gånger om året, säger Björn Björkman.
– Sedan kan det på ett djurhem räcka med att man låter se över elinstallationerna ungefär vart tionde år.
5. Kolla andra risker
Förutom elen finns det flera andra brandrisker som man ska kolla upp och åtgärda på ett djurhem. Det kan till exempel vara sådant som att se till att brännbart material inte är nära elradiatorer och spotlights, och att man inte ställer saker vid utrymningsvägarna som gör det svårare att evakuera.
6. Bestäm vem som ska göra vad
Att på förhand bestämma vem som ska göra vad om det börjar brinna är viktigt – det kan handla om sådant som vem som ska larma räddningstjänsten och vem eller vilka som ska ta hand om djuren, om man själv kan rädda dem.
7. Skriv ner en insatsplan
Se till att ha en färdig, nerskriven insatsplan, som kan överlämnas till räddningstjänsten om de skulle behöva ingripa.
– En sådan plan ska innehålla uppgifter om vad som behöver räddas. När det gäller djurhem är det ju dels djuren, men det kan också vara sådant som datorer. Sedan ska också uppgifter om speciella faror finnas med. Insatsplanen ska också innehålla en enkel skiss över hur lokalen ser ut, så att det är lätt att hitta i den, säger Björn Björkman.
8. Branddörrar och gips
Det finns flera saker man kan göra för att en lokal ska stå emot en brand bättre, och se till att elden inte sprider sig fort till andra platser. Att ha branddörrar är en. En annan att klä väggar och tak med gips – gips är ett mycket brandtåligt material och det gör att tiden för utrymning förlängs. Ligger djurhemmet i en byggnad med flera våningar är det också en bra idé att lägga gips på golven.
– Sedan är inte gips så mekaniskt starkt, så man kan behöva förstärka det med plywood, masonit eller något liknande, säger Björn Björkman.
9. Till sist
En viktig fråga som många ställer sig är vad man själv ska göra och vad man ska överlåta till räddningstjänsten om det skulle börja brinna.
– Jag brukar säga att brinner det lite: släck. Sedan ska man aldrig utsätta sig för onödig fara, säger Björn Björkman.
TEXT: PONTUS LJUNGHILL
FAKTA: Här hittar du mer om brandskydd
Lantbrukets brandskyddskommitté, LBK, har tagit fram en speciell pärm med råd och rekommendationer när det gäller brandskydd inom lantbruket. En hel del av det kan även användas av dem som driver djurhem, om än i mindre skala. ”LBK-pärmen” finns att ladda ner på nätet.
Lantbrukets brandskyddskommitté är ett samarbetsorgan för lantbruket, försäkringsbolag och olika myndigheter och organisationer, däribland Brandskyddsföreningen.
Mycket material med råd och rekommendationer vad gäller brandskydd finns också på Brandskyddsföreningens hemsida.
