Idag höll Jordbruksverket sin årliga djurskyddskonferens. Temat för året var Världens bästa Djurskydd eller? Deltagare från myndigheter, näring, forskarvärlden och ideella organisationer, samlades och diskuterade frågan.
Har Sverige världens bästa djurskydd, ska vi ha det och hur ska det värderas till andra värden i samhället undrade Jordbruksverkets generaldirektör Leif Denneberg när han öppningstalade på myndighetens årliga djurskyddskonferens. Samtliga talare förutom Helena Jonsson från Lantbrukarnas Riksförbund, svarade nej på frågan om Sveriges har världens bästa djurskydd.
Lotta Berg, som är forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet sa att inget land har världens bästa djurskydd, att det inte går att besvara frågan.
-Det vi kan säga är att vi har en detaljerad lagstiftning med strikta krav men det finns andra länder som har strängare krav. Och vi ska komma ihåg att djurskydd är så mycket mer än lagen, bland annat handlar det om djurägarnas kompetens, sa Lotta Berg.
Så har vi världens bästa djurskyddslag frågade Lotta Berg och kastade ut frågan, bra för vem? Är djurskyddslagen bra ur djurens synvinkel? Konsumenterna? Är den bra för producenterna? För de som ska kontrollera den? Är lagstiftningen bra för politikerna?
Frida Lundmark som är doktorand på Sveriges Lantbruksuniversitet pratade om hur djurskyddslagen i många länder utgår från att skydda djur från onödigt lidande. Alltså är nödvändigt lidande accepterat konstaterade hon. Så vad är nödvändigt lidande?
-Det förklaras väldigt sällan. I förarbetet till nuvarande djurskyddslagen ges bara två exempel på nödvändigt lidande, det ena är vid veterinärvård, det andra är försöksdjur. Om samhällsnyttan för det djur som utsätts är högre så kan lidande vara acceptabelt, sa Frida Lundmark.
Det finns lidande som motiveras av att det ligger i djurets egna intresse, som fixering av suggor, för smågrisarnas skull. Men ska vi anpassa djuren till miljön eller miljön till djuren, frågade Frida Lundmark? Hur prioriterar man vad som är nödvändigt lidande eller inte. För vem är det nödvändigt?
Ingvar Ekesbo, professor i husdjurshygien, gav oss en tillbakablick på hur synen på djurskydd utvecklats. Redan innan 1880 då ordet djurskydd användes för första gången fanns förståelse för att djuren behövde mer än foder och vatten. Ingvar Ekesbo tog oss med på en resa från bondesamhället till efterkrigstidens framstegsoptimism med ny teknik inom lantbruket. Ny teknik som visade sig vara ödesdiger för djuren. Motsättningarna blev tillslut för stora mellan allmänheten syn på djurskydd och de som förespråkande kostnadseffektivitet och 1988 års djurskyddslag kom.
Nya landsbygdsministern Sven-Erik Buchts statssekreterare Elisabeth Backteman höll en kort dragning om vad regeringen ska göra i djurskyddsfrågorna men inga egentliga nyheter kom fram. Den utlovade förstärkningen av kontrollerna ska ske genom avgiftsbeläggning, men det ska utredas först, alltså finns i dagsläget inte mer pengar till kontroller.
Rolf Axel Nyström som driver det ekologiska jordbruket Ängavallen rasade över Jordbruksverket oärliga bilder på bökande grisar i föreskrifterna om gris.
-Varför är vi inte ärliga mot varandra? Om man har en ljuskygg verksamhet då ska man lägga ned den, sa han och tyckte att Sverige långsamt ska bli ett land med bara ekologisk produktion med hög kvalitet för djuren.
Livsmedelskedjans Axfoods miljöchef Åsa Domeij Miljöchef efterlyste mer stöd från politiken.
– Tänk om det skulle vara så att man inte fick importera vissa varor som inte håller en viss nivå. Vi skulle komma snabbare framåt om det både fanns politiska beslut, ansvarstagande handlare och medvetna kunder.
Djurskyddet Sveriges ordförande Linda Maria Vonstad poängterade att ambitionen måste höjas och var orolig över att förenklingar i lagstiftningen ska leda till försämringar för djuren. Fisk, ren, försöksdjur, cirkusdjur är djur som behöver uppmärksammas mer menade hon.
Twittra och läs röster från konferensen på #djurskydd14
