Ny kunskap ska förbättra välfärden för våra missar. Forskning pågår och förhoppningen är att det ska leda till ökad förståelse och status för katten.
Sommaren 2014 startade Sveriges Lantbruksuniversitet ett kattcenter. Syftet är att bedriva forskning på kattens beteende och välfärd men också att vara en knytpunkt för att samla forskning från andra länder. Dessutom ska centret sprida information om katt till allmänheten och ha samarbete med veterinärer, djurparker och ideella föreningar. Elin Hirsch är doktorand i etologi och en av initiativtagarna.
– Trots att katten är det vanligaste husdjuret så är forskning på kattens beteende fortfarande begränsat, framförallt i Sverige, säger Elin.
Och svensk forskning behövs anser hon eftersom vi håller katt på annat vis här jämfört med andra länder. Till exempel rekommenderas ofta kattägare i USA att hålla sina katter inomhus och på svenska katthem är det vanligt att svenska katthem håller katterna i grupp. Detta till skillnad från England och USA där man har mer ensamhållning. Flera av de beteendestudier som finns härstammar dessutom från laboratoriekatter.
– Där har man haft väldigt homogena grupper, till exempel 20 kastrerade hanar som vuxit upp under samma förhållanden och som är ett till två år. Men tittar man på katthem så finns det flera olika individer med olika bakgrund och erfarenheter, det kan ge andra resultat i studier.
Det är just kunskap om hur man bäst håller katter, både i katthem och i hemmamiljö, som saknas anser Elin.
– Vad är viktigast för katten? Hur stora kan kattgrupper vara och hur ska man sätta samman dem? Vi vet ganska mycket om förvildade katter som lever i kolonier. Dessa kolonier är framförallt samansatta av besläktade honor med deras ungar. Det är skillnad när det är grupper av både hanar och honor som alla är kastrerade och oftast inte känner varandra sedan tidigare, säger Elin.
Enligt Elin finns en stor variation bland forskare och de som arbetar med katt om hur man bedömer om en katt är social eller inte och där önskar hon mer forskning. Liksom studier på hur katten och människan kommunicerar.
– Katten har inte samma beteenderepertoar i kommunikationen som till exempel hundar eftersom katten härstammar från en ensamlevande art. Tidigare forskning har bland annat visat att människor generellt sett inte är lika bra på att höra skillnad på olika jamanden som på att höra skillnad på olika hundskall. Människor skulle behöva vara bättre på att förstå och läsa av katter för att kunna erbjuda dem en bättre miljö.
Att vi idag inte håller katter på ett optimalt sätt är ett av de stora problemen för kattens välfärd anser Elin.
– Det finns en oförståelse för vad katter är för ett slags djur och det kan väcka ilska. Till exempel att katten markerar inomhus genom att klösa eller spraya urin eller när katter går över till grannens tomt för att gå på toa vilket är väldigt naturligt eftersom katten är ett renligt djur. Eller när katter jagar, säger Elin.
Med ökad förståelse om vad katten föredrar menar Elin att man kan begränsa de beteenden hos katten som människor inte uppskattar. Utan att det skulle behöva bli negativa konsekvenser för katten.
– Får katten inte utlopp för sina naturliga beteenden kan de bli stressade och det kan leda till sjukdom. Dessutom kan dessa beteenden hos katt som ägaren uppfattar som problematiska eller oönskade skada bandet mellan ägare och katt. Och detta kan leda till att katten lämnas bort eller till och med överges.
