Hur kan vi finna vägar för en svensk livsmedelsproduktion som har konkurrenskraft men ändå tar hänsyn till djuren? Det var huvudfrågan på det seminarium som hölls idag i Almedalen av Djurskyddet Sverige, World Animal Protection och Vi konsumenter.
Svenska lantbruket är i allvarlig kris. Att sälja kött är inte lönsamt varken för bonden, de som gör korven eller för butikerna. Vi importerar allt mer kött, särskilt i form av de förädlade varorna som färdigrätter. Det framkommer i den statliga konkurrenskraftsutredningen som kom under våren och som nu ligger till grund för den livsmedelsstrategi som regeringen håller på att arbeta fram.
Livsmedelsstrategins mål är att samla hela kedjan av de som producerar, förädlar och säljer livsmedel för att hitta lösningar för att öka lönsamheten.
-Under våren har landsbygdsministern rest runt i Sverige för att samla kunskaper från alla som är involverade i livsmedelskedjan, säger statssekreterare Elisabeth Backteman.
Flera djurskyddsföreningar har dock känt sig exkluderade eftersom de inte varit inbjudna i samtalsgrupperna. Oro har funnits att livsmedelsstrategin skulle innebära en försämring för djuren eftersom utredaren föreslagit att djurskyddslagen ska anpassas till EUs djurskyddsregler där djur hålls i sämre miljöer.
– Risken om djurskyddet inte får en röst när man pratar om livsmedelsproduktionen är att det kommer att handla om hur man kan maximera lönsamheten utan hänsyn till djuren. Det finns väldigt mycket annat man kan göra för att förbättra lönsamheten men det är oftast djurskydd som blir utpekat som bov i dramat. De beräkningar på kostnaderna av djurskyddet som gjorts i konkurrenskraftsutredningen har inte tagit med vinsterna man får av djurskyddet. Att djuren till exempel är friskare, säger Elisabeth Tjärnström från World Animal Protection.
Efter gemensamma påtryckningar från fem djurskyddsföreningar har man nu fått med en representant. Under dagens panelsamtal framkom också att alla vill ha kvar ett gott svenskt djurskydd, inte minst på grund av risken för antibiotikaresistens. En god djurmiljö gör att djuren blir friskare och att man inte behöver använda lika mycket antibiotika men det är en koppling som allt för få konsumenter känner till menade Åsa Domeij, hållbarhetschef på Axfood.
– För att kunna pressa köttpriset en liten, liten aning så används så mycket antibiotika att det hotar att slå ut stora delar av vården.
Helena Jonsson ordförande i Lantbrukarnas Riksförbund, stämde in att de vill behålla det svenska djurskyddet men menade att den svenska djurskyddslagen står i vägen för producenterna att få betalt för det mervärde som djurskyddet innebar. Dessutom behövs flexiblare djurskyddsregler menade hon.
-Vi älskar ihjäl det svenska jordbruket idag.
Örjan Brinkman, ordförande på Sveriges Konsumenter och Åsa Domeij menade tvärtom att lagstiftningen var en förutsättning för att kunna sälja in de svenska varorna. Särskilt med den svenskmärkning på mejerivaror som kommer att komma inom kort, då måste konsumenten kunna veta vad den innebär. Flera i panelen framhöll att det är genom att sälja de svenska mervärdena som lantbruket ska räddas.
– Det handlar om att branschen själva behöver bli bättre på märkning, det behövs en ursprungsmärkning, butikerna blir bättre på att saluföra och den offentliga upphandlingen ska bara köpa varor som är producerade enligt svensk djurskyddslagstiftning.
Stor samsyn fanns i panelen att Sverige måste fortsätta att arbeta för att EU ska höja miniminivån och framförallt följa de gemensamma djurskyddsreglerna.
-Det tar tid men vi får inte ge upp för det, det finns vägar, menade EU-parlamentariker Jytte Guteland från Socialdemokraterna.
