TEMA: HÄSTAR PÅ LÖSDRIFT Hur många av Sveriges hästar går ute dygnet om i någon form av lösdriftssytem? Det är inte helt lätt att säga. De fräschaste och mest tillförlitliga siffrorna kommer från Jordbruksverket och är fem år gamla.
Eftersom intresset för lördrift sakta men säkert tilltar kan man anta att det är fler hästar som hålls på lösdrift idag än för fem år sedan. Flera av de sakkunniga Djurskyddet varit i kontakt med uppger att de har en ”känsla” av att så är fallet. Men det finns inga siffror som säkert styrker det antagandet. Det är generellt ont om statistiskt säkerställda data om hästar och hästhållning i Sverige. Efter andra världskriget skulle det dröja till 2004 innan Statistiska centralbyrån på uppdrag av Jordbruksverket gjorde en undersökning för att om möjligt skatta det totala antalet hästar i Sverige. En liknande undersökning gjordes 2010 och då fanns cirka 283 100 hästar i Sverige utspridda på cirka 56 000 olika anläggningar.
Samma år gjorde Jordbruksverket en omfattande enkätundersökning bland svenska hästhållare för att bland annat ta reda på hur man håller sina hästar och hur hästarnas sociala behov tillgodoses. Undersökningen, som publicerades 2011, kom bland annat fram till att en fjärdedel av svenska hästhållare under 2011 hade någon form av lösdriftssystem på sin anläggning. Men av undersökningen framgår inte hur många av Sveriges hästar som hölls i de olika lösdriftssystemen. Vissa hästhållare hade alltså några hästar på lösdrift, andra uppstallade i box inomhus åtminstone nattetid.
Men även spiltor, bås där hästen står uppbunden och inte kan vända runt, var relativt vanligt förekommande bland kommersiella hästaktörer när undersökningen gjordes.
Fem procent av landets hästhållare hade då stall som helt eller delvis innehöll spiltor. Hos ridskolor och turridningsföretag hade hela 60 procent sina hästar i spilta.
Hela 90 procent av landets hästhållare lät glädjande nog sina hästar gå ute i hage tillsammans med andra, men hur länge och ofta varje häst fick gå ute framgick inte av undersökningen. Jordbruksverket har för avsikt att följa upp rapporten som gjordes 2011 med siffror avseende år 2016, dessa siffror kommer publiceras tidigast i slutet av 2017.
Även på Lantbrukarnas riksförbund, LRF, märker man av ett ökat intresse för nya sätt att ha häst utan stall.
– Vi märker via frågeställningar och andra inspel ett ökat intresse för olika former av att hålla hästar, säger Erica Lindberg, ansvarig på LRF häst.
Förbundet förordar i dagsläget varken stall, lösdrift eller andra hästhållningssystem men följer utvecklklingen med stort intresse.
– Varje hästhållare måste bedöma vilket som är det lämpligaste utifrån sin verksamhets behov. Därför är det viktigt att det finns olika alternativ att välja mellan. LRF har tagit fram ett förmånligt medlemserbjudande för de som är intresserade av att planera för och bygga för aktiv grupphästhållning, säger Erica Lindberg.
Erbjudandet är kopplat till det patenterade lösdriftssytemet HIT Active Stable. I en Active Stable-anläggning hålls hästarna utomhus i en planerad paddock. Där kan de röra sig fritt i flock och äta vid foderstationer som är automatiserade, varje häst har ett datorchip som foderstationen känner igen. Utfodringen sker individanpassat för att återspeglar hästars naturliga ätvanor över dygnet.
De tre riksanläggningarna för häst, Flyinge, Strömsholm och Wången, har alla tre under de senaste åren byggt stallar för aktiv grupphästhållning med hjälp av det patenterade systemet Active stable och bedriver ännu oavslutade forskningsprojekt i anslutning till anläggningarna.
Text: Mia Sahl
Foto: iStockphoto
Den typiska hästhållaren
Den vanligaste hästhållaren i Sverige är en kvinna i övre medelåldern som har sin huvudsakliga inkomst via anställning. Hon äger sina egna hästar, har dem för att hobbyrida på, men tävlar inte. Hon håller sina hästar i ställ med boxar, där halm, spån och strö är underlag.
