Mata aldrig en fågelunge med bröd. Ge den inte vatten direkt i näbben. I värsta fall kan du vålla skador som aldrig läks. Volontären Nina Peivert ger sina bästa råd till dig som hittat en fågelunge.
Fågel- och viltrehabiliterare landet runt har just nu fullt upp med att besvara frågor om djurungar som verkar ha kommit ifrån sina familjer. Men det är alltid bättre att ringa en gång för mycket än att gissa sig till vad som är bäst, understryker Nina Peivert, som varit volontär vid Djurens Ö och Rättviks viltjour och under tidigare år vid den här tiden ryckt in i Stockholm för att ta emot alla frågor från människor som hittat ensamma fågelungar.
– Nu är det mest samtal om björktrastar. Väldigt många frågor handlar om ungar som ses skutta omkring ensamma på marken och skrika. Detta är helt normalt. Björktrastar hoppar ur boet innan de kan flyga. Föräldrarna har koll på ungarna och kommer med mat med jämna mellanrum. Stör dem inte, utan gå bara lugnt därifrån, säger Nina Peivert, när vi når henne på telefon.
Hon har precis gett råd till en person som skulle lägga om taket och upptäckte ett skatbo fullt med ungar däruppe.
– Mitt råd var att lägga tillbaka boet och hålla koll på avstånd. Då finns en chans att skat-föräldrarna kommer tillbaka. Dyker ingen förälder upp på hela dagen måste en viltrehabiliterare kontaktas och ta emot ungarna. Det är lite olika från art till art hur man ska gå till väga.
Den nya mobiltelefontekniken har underlättat fågelrehabiliterarnas arbete enormt.
– Om den som ringer inte vet vilken art det är ber jag personen ta en bild och MMS:a. På så sätt kan vi ofta snabbt avgöra om det är naturligt för just den arten att ungen befinner sig på marken.
Kråkfåglar, ugglor, trastar, starar, måsar och trutar har det gemensamt att fågelungen hoppar ur boet innan den är flygfärdig.
– Så länge ungen är pigg och piper till sina föräldrar är allt som det ska. Då kan man som orolig privatperson helt enkelt avvakta på avstånd. Vissa fåglar, som måsar, trutar och trastar matar sina ungar trots att det finns människor i närheten. Andra väntar tills de är ifred.
Hur kan man veta om en ensam fågelunge på marken behöver hjälp?
– Om den inte fått fjädrar eller om ögonen inte öppnats är det förmodligen fråga om en olycka. Då ska du direkt kontakta en fågelrehabiliterare, som rycker in.
Vad gör ni rehabiliterare med fågelungen?
– Vi ser till att den får lagom värme för att hålla sin kroppstemperatur och ger den föda varje halvtimme. Har vi tur hittar vi adoptivföräldrar, men alla fåglar adopterar inte andras ungar. För en tid sedan fick vi in två små nakna fågelungar, vi hade ingen aning om vilken art de var. Som tur var hade vi kvar boet och två okläckta ägg som ledtrådar. Vi tog en bild, la ut den i en fågelgrupp på Facebook och efterlyste hjälp. Vi fick svar! Det var pilfinkar. Vi hade osannolik tur: precis här utanför hade vi en fågelholk med nykläckta pilfinkar. Vi räknade och det fanns plats för dessa upphittade också! De behandlades precis som de andra ungarna. En riktig lyckoträff.
Vad hade hänt om inte den nya pilfinksfamiljen varit så nära?
– Då hade jag fått fortsätta rehabilitera dem tills de vuxit upp till självständiga individer, som kunnat släppas fria.
Finns det något tillfälle när människor bör rycka in och hjälpa en fågelunge?
– Allra viktigast är att inte göra något förhastat innan du är säker på att det du gör är rätt. Kontakta alltid en viltrehabiliterare för råd. Om några veckor är det dags för svalorna och tornseglarna att få sina ungar. De föredrar mörka boplatser med direkt inflygning och brukar välja tak-tegelpannor. När ungarna kläcks klättrar de omkring under takpannorna. De kan komma för nära kanten och falla ner. Varje år får vi många samtal om tornseglarungar som ligger på marken. Innan du lyfter upp den kontakta först en fågelrehabiliterare för råd.
Det händer också att fåglar blir tagna av katter, då är det akut läge. Katter har mycket bakterier i sitt saliv och klorna. Ring direkt en viltrehabiliterare!
Djurskyddet Sverige har fått flera frågor från personer som attackeras av måsar, som skyddar sina ungar. Vad ska man göra åt det?
– Man får helt enkelt hålla sig undan måsarna. Man ska absolut inte flytta på boet, fågelföräldrarna har ju valt platsen medvetet för att just där finns bäst förutsättningar för deras unge att klara sig. Måsarna attackerar för att skydda sina avkommor och det är ett helt naturligt beteende. Måsar gör sällan någon illa utan vill varna och skrämma undan. Trutar kan däremot vara mer hårdhänta. Om de attackerar på skolgårdar så får föräldrar och skolpersonal ta tillfället i akt och prata om hur viktigt det är att aldrig störa fåglar eller fågelungar. Vi människor bygger större städer och breder ut oss alltmer. Fåglarna får allt mindre yta att leva ifred på. Vi måste respektera dem, säger Nina Peivert.
Så länge ungen piper efter sina föräldrar, verkar pigg och fjädrarna är fina är det ofta ingen fara. Foto: Nathan Vaughn Flickr.
Då brukar äggen kläckas
Maj och juni är björktrastungarnas tid.
Juni och juli är måsungarnas, svalungarnas och tornseglarungarnas tid.
Tre livsavgörande råd om fågelungar
* Mata inte fågelungen. Fel foder kan ta död på den. Välmenande människor matar ibland med uppblött bröd. En unge ska inte ha bröd. Fåglar äter kött, insekter, frö och växter – en del äter bara fröer och växter. Ungarna ska endast matas av utbildade personer.
* Ge aldrig fågelungen vatten direkt i näbben. Långt bak på fågelns tunga finns luftgången ner till luftstrupen. Det har hänt att människor droppat ner vattnet i svalget med en pipett. Dropparna har landat fel och hamnat i luftstrupen. Fågeln har dött.
* Vänta inte med att kontakta fågel- och viltrehabiliterare. Så snart du misstänker att fågelungen är i behov av hjälp, ring en utbildad rehabiliterare. Det finns ingen anledning att vänta några dagar. Ju mer du drar ut på det desto värre blir det för djuret.
Källa: Nina Preivert, volontär vid Rättviks viltjour.
Här finns fågel- och viltrehabiliterare
KFV Riks
Viltakuten
Nina och tornseglaren. ”Tornseglare är duktiga flygare och anpassade till ett liv i luften. Men kan behöva en hjälpande hand när de hamnat på marken. Prova att hålla den i handflatan och med dess huvud utåt, och vänta en stund. Om den backar in i handen mår den inte bra och behöver tas omhand”, säger Nina. Foto: Privat
Text: Katarina Hörlin
Foto: Tnkntx, Flickr (överst), Nathan Vaughn, Flickr (mellan) och privat.
