Danmark inför djuromsorgsmärkning på kött från grisar

Danmark inför djuromsorgsmärkning på griskött.
”Det är inte osannolikt att danskt griskött kommer till Sverige med dansk märkning. Nu är det upp till svenska grisnäringen att inte tumma på svenskt djurskydd och vara tydlig med vad djurskyddslagstiftningen innebär” säger Gunnela Ståhle, styrelseledamot i Djurskyddet Sverige.

I maj lanserar Danmark djuromsorgsmärkningen ”Bedre Dyrevelfærd” på griskött. Ju bättre djuromsorg desto fler hjärtan får köttet märkas med.
Ett hjärta ges då kraven på lösgående suggor i hela produktionen, hela svansar och halm uppfylls.
Två hjärtan ges då grisarna har mer plats och mer halm än hos de som fått ett hjärta.
Tre hjärtan ges då grisarna har ännu mer plats och halm, grisningen ska ske på friland och grisarna ska ha tillgång till uteområden.

Märkningen är frivillig och grundkraven för att få märka köttet med ett hjärta överträffar lagstiftningen i både Danmark och EU, skriver branschorganisationen Landbrug & Fødevarer, som tillsammans med danska staten via Miljø- og Fødevareministeriet, och detaljhandeln tagit fram märkningen. Tidigare har ett system med stjärnor varit aktuellt men det har nu ersatts med hjärtan, ”för att få den rätta känslan”, som Christer Lundin, talesperson Landbrug & Fødevarer i Sverige, sa till tidningen Lantbruk i höstas.

Syftet är att förbättra djuromsorgen på danska grisgårdar och öka transparensen för konsumenterna. Tanken är att de konsumenter som är beredda att betala mer för djuromsorg enkelt vid köttdisken ska kunna få en överblick av hur djuret haft det.
”Det nylanserade systemet omfattar till en början griskött, men kommer senare även att omfatta kött från andra djur”, skriver Landbrug & Fødevarer i ett pressmeddelande.

Liknande system finns redan i flera europeiska länder. Gunnela Ståhle, styrelseledamot i Djurskyddet Sverige, är en av de mest insatta i märkningsfrågan och har flera gånger skrivit om ämnet i sin blogg:

”I Nederländerna finns ”Beter Leven” (Bättre liv) som är uppbyggt kring ett trestjärnigt betygssystem utifrån djurvälfärden. Storbritannien har ”Freedom Food”. I Storbritannien säljs 95 procent av icke burägg och en fjärdedel av allt griskött under Freedom Food-märkning. Totalt 10 miljoner djur, varav 3, 9 är kycklingar, är certifierade enligt Beter Leven. Det intressanta är att det finns Beter Leven- certifierade gårdar också i Storbritannien, Irland och Frankrike. Den trovärdiga avsändaren anses vara en del av framgången.”, skriver Gunnela Ståhle i sin blogg och vi frågade henne:

Vad tänker du kring det danska märkningssystemet?
– Systemet stimulerar till bättre djurvälfärd. Det är inte osannolikt att danskt griskött kommer till Sverige med dansk märkning. Det kan vara väldigt svårt för svenska konsumenter att förstå vad en, två respektive tre hjärtan innebär. Och vad som skiljer denna märkning från svensk djurskyddslag, svarar Gunnela Ståhle.

Anser du att Sverige behöver ett liknande system?
– Jag fick just frågan från Norge, som diskuterar en motsvarande djurvälfärdsmärkning som i Danmark. Det är ingen nackdel om vi har djurvälfärdskoncept som går utöver svensk djurskyddslagstiftning. Men det är oerhört viktigt att sådana koncept inte ersätter en ambitiös svensk djurskyddslagstiftning. Det skulle innebära att man överlämnar till konsumenterna att avgöra nivån på svenskt djurskydd. Det är något som LRF har drivit och finns i vissa motioner från Alliansen.

Finns det något märkningssystem i Sverige som bara utgår från djuromsorgen?
– Nej, i  Sverige finns ingen motsvarighet. Man har väl ansett att djurskyddslagstiftningen går tillräckligt långt. Svenskt Sigill har regler som går utöver svensk djurskyddslagstiftning, men innehåller också kriterier för miljö med mera. I KRAV-regelverket går djuromsorg långt över svensk djurskyddslag.

Vad talar för och vad talar emot att det skulle gå att införa ett liknande system här?
– I Holland och England är det djurskyddsorganisationerna som är huvudmän, vilket är  trovärdiga avsändare. I Danmark är det lantbruksnäringen. Att vara huvudman för en märkning kräver stora resurser och jag tror inte det finns någon organisation som är beredd att ta bollen i Sverige.

Flera undersökningar har visat att svenska konsumenter bryr sig om djurvälfärden. Finns det risk att Sverige tappar mark i arbetet med en god konsumentupplysning vad gäller djuromsorg?
– Ja, Danmark har bestämt sig för att ta sig in på den svenska marknaden och djurvälfärdsmärkning kan vara ett sätt. Nu är det verkligen upp till svenska grisnäringen att inte tumma på svenskt djurskydd och vara tydlig med vad djurskyddslagstiftningen innebär. Svenska grisnäringen måste också se till att behålla sin certifiering. Det blir en utmaning, säger Gunnela Ståhle.

^{Gunnela Ståhle.}

”Bedre Dyrevelfærd”, som på svenska kan översättas till ”Bättre djuromsorg” ingår i en 7-punktsplan som initierades av dåvarande livsmedelsministern Dan Jørgensen, år 2014. Läs mer om det här: Bedre Dyrevelfærd 

Text: Katarina Hörlin
Foto: iStockphoto och Maja Brand.