Med fokus på djurskydd – är och förblir Sverige världsmästare i djurskydd? Så löd namnet på Djurskyddet Sveriges fullbokade konferens som hölls i Stockholm under fredagen. Svaret: Nej, inte världsmästare, men tillsammans och med hårt arbete kan djurskyddet höjas.
– Vi ser med tillförsikt fram emot den nya djurskyddslagen, äntligen kommer den. Vi ska ta det bästa ur den. Det betyder inte att vi slutar arbeta för en stärkt djurskyddskontroll, eller fortsätter att kämpa för att samhällets syn på djurskydd i en positiv riktning. I dag går vi tillsammans med flera andra djurskydds- och konsumentorganisationer ut med ett gemensamt uttalande där vi kräver att regering och riksdag stärker arbetet med djurskyddsfrågorna när Jordbruksverket nu organiseras om. Jobba tillsammans, jobba ihop, det är bästa sättet att nå framgång, sa Linda Maria Vonstad, Djurskyddet Sveriges ordförande i sitt öppningstal.
Hela uttalandet hittar ni här: Uttalande vid djurskyddskonferens
Linda Maria Vonstad med Elin Bengtsson.
Det finns för lite forskning om hur djurs kroppsspråk förändras vid positiv välfärd, berättade professor Linda Keeling i sitt föredrag Djurskydd då och nu – utvecklingen av ett tvärvetenskapligt ämne.
– De flesta indikatorer på djurvälfärd omfattar inte det positiva, utan kan bara visa frånvaron av det negativa, såsom skador, dödlighet, sjukdom, stress och stereotypier, sa Linda Keeling och presenterade två undersökningar som mätt hundars och kors kroppsspråk när de uttryckte positiva känslor.
Linda Keeling.
Hundar studerades utifrån hur tassar och svans rörde sig när de tittade på en köttbulle kontra en träpinne. Likaså noterades i en annan undersökning kors huvudhållning, öronposition och svans när de borstades, åt och väntade.
– Det är fortfarande för lite forskning på hur djurs kroppsspråk förändras vid positiv välfärd men detta är steg på vägen, sa Linda Keeling och betonade att djurvälfärd är kopplat till flera andra viktiga frågor i samhället som människors hälsa, säkra livsmedel, hållbar produktion och konkurrenskraft.
– Djurskydd har gått från att vara ett tvärvetenskapligt ämne till att bli en del av ett sammanhang där några av vår tids viktigaste frågor diskuteras, avslutade Linda Keeling.
Om Sverige fasar ut sin minkuppfödning, elefanter på cirkus och sina delfinarium skulle landet kunna gå från silverplats till guld på World Animal Protections indexlista API, Animalprotection index, berättade Roger Pettersson generalsekreterare World Animal Protection Sverige.
– Listan mäter regelverk och lagar, inte tillämpningen, inom fem områden. I vår första kartläggning 2014 ingick 50 länder och utifrån den är Sverige inte världsbäst på djurskydd längre.
I toppgruppen hamnade England, Nya Zeeland, Österrike och Schweiz. Nästa indexering görs 2020.
– Ett av de viktigaste målen är att få upp och förbättra djurskyddet för de länder som ligger i bottenskiktet.
Hela den senaste rapporten finns att läsa här: API
Lotta Berg.
Vi har väntat i trettio år på en ny djurskyddslagstiftning och nu är lagrådsremissen äntligen här! Så brukar det sägas, men det stämmer inte helt och hållet, förklarade professor Lotta Berg, under sitt föredrag Vad innebär den nya djurskyddslagen egentligen?
– För lagen har ju uppdaterats under årens lopp. 2016 infördes ett förbud mot sexuellt utnyttjande av djur. Man kan ibland få intryck av att inget hänt alls på 30 år, sa Lotta Berg.
Flera saker i propositionen till ny djurskyddslag har slagits upp som nyheter, men som i praktiken redan idag är förbjudet. Förbud att överge djur och att djur ska bedövas innan slakt – det är två av de många exempel Lotta Berg gav på saker som inte är tillåtet idag men som presenterats som nyheter.
– Dock förtydligas detta i nya lagen, sa professor Lotta Berg.
Roger Pettersson, Linda Keeling,
Lotta Berg och Åsa Hagelstedt.
Kattens juridiska process ligger 273 år efter hundens. Men den kan nog komma ikapp snabbare nu när politiker äntligen erkänt den hemlösa katten som ett problem, sa Linnéa Stålhandske, styrelseledamot i Djurskyddet Sverige, när hon gav en exposé över kattens djurskydd.
– Först 1999 uppmärksammades katten i djurskyddsföreskrifterna men då gällde det storleken på förvaringsutrymmena.
Därefter kom föreskrifter från dåvarande Djurskyddsmyndigheten 2004, vilka följdes av nya från Jordbruksverket 2008. Dessa la fokus på kattens behov och föreskrev bland annat att katten inte fick avvänjas före tolv veckors ålder och att den skulle ha fri tillgång till vatten.
– Och så kom då lagrådsremissen i år som tar upp den hemlöse katten som ett djurskyddsproblem. 273 år efter att problemen med hemlösa hundar uppmärksammades.
Hemlösa katters situation lyftes av Linnéa Stålhandske.
Nya kattföreskrifter är på gång och i samrådsgruppen pågår, enligt Linnéa Stålhandske, ett ambitiöst arbete som utifrån nya forskningsresultat på katt ska forma framtidens föreskrifter.
– Förhoppningen är att kattreglerna inte bara ska vara en mild kopia av hundreglerna utan anpassade efter kattens behov.
Lagrådsremissen förslår att obligatorisk ID-märkning och registrering av katt ska utredas vidare. Tio EU-länder har redan obligatorisk ID-märkning och registrering: Italien, Spanien, Nederländerna, Frankrike, Slovakien, Litauen, Grekland, Belgien och Portugal. I USA är det vanligt med kastrering vid omplacering, och flera delstater subventionerar ingreppet.
– Sverige är idag långt ifrån bäst på djurskydd för katt. Jag blev ofta förvånad när jag som djurskyddsinspektör kom till gårdar där ägarna kunde säga saker som ”Katterna får inte ha för mycket mat, då jagar de sämre” eller som argument till varför de inte kastrerade sina katter ”Naturen får ha sin gång. Pesten och trafiken reglerar antalet katter”. De ser alltså trafiken som en del av naturen. Idag finns i ännu en katthållning som inte förändrats på tusentals år. Hemlösa katter tillhör inte en skamfläck i vår historia, inte ännu. Men hur lång tid ska gå innan vi kan sluta skämmas?
Under eftermiddagens föredrag gav Thomas Melin, riksdagsledamot Miljöpartiet (MP) information om hur arbetet med att få fram propositionen till en ny djurskyddslag egentligen gått till. Han tog tillfället i akt och bemötte kritiken som riktats mot att flera av de förslag som många anser redan borde ingått i lagen – som minkars möjlighet till att utföra naturligt beteende i pälsdjursuppfödarnas burar och obligatorisk ID-märkning för katt – ska utredas vidare.
– Det betyder inte att regeringen begraver frågan. Tvärtom. Vi vill kunna lägga ett starkt förslag och måste kunna presentera ett som håller, därför vill vi att de ska utredas vidare, sa Melin.
Helena Elofsson, Jordbruksverkets djurskyddssamordnare informerade om hur Jordbruksverket arbetar med djurskyddsfrågorna via sitt 3R-center, EU-plattformen och SLU:s vetenskapliga råd.
– De föreskrifter som är på gång gäller häst och hund och katt. De för häst har varit på två remissrundor och förbereds nu. För hund och katt gäller en total översyn och mycket arbete återstår.
Margot Decory, vid AAP, Animal Advocacy and Protection, en organisation som räddar vanvårdade primater och andra exotiska däggdjur, berättade om arbetet med att införa en Positiv Lista.
– Istället för att lista alla de djur som inte är tillåtna att hålla som sällskapsdjur, vilket skulle kunna bli fler än tusen, kom den nederländska regeringen 1992 på ett helt nytt koncept: En enda lista med arter som är lämpliga att hålla som sällskapsdjur, en Positiv Lista.
I Europa finns ett växande intresse. Behovet är stort, slog Decory fast, inte minst för att kunna reglera handeln med exotiska djur. Positiva Listan är ett sätt att förenkla lagstiftningen genom att det blir mindre administrativt arbete för myndigheterna samtidigt som det blir ett större skydd för djuren, medborgarna och miljön.
Konferensens moderator Åsa Hagelstedt och Martine Lie.
I Norge ska pälsdjursuppfödning avvecklas. Nyheten kom i januari i år och Martine Lie från Dyrevernalliansen gav en inblick i hur politiskt påverkansarbete och samverkan med andra djurskyddsorganisationer samt avslöjande av exakt hur livet för djur i pälsdjursuppfödningen ser ut ledde till att avvecklingen nu är möjlig.
– Länge fördes argument om att en avveckling av pälsdjursfarmarna skulle slå hårt mot landsbygden, men det visade sig att vid tidigare nedläggningar att 96 procent stannade kvar på orten.
66 procent av norrmännen anser att pälsdjursuppfödning är fel, enligt en undersökning från i fjol. Samtidigt mobiliserar norsk pälsnäring just nu för att försöka rädda kvar sin verksamhet, och i år kommer norska myndigheter att presentera en kompensationsplan för uppfödarna.
– Vi i Dyrvernalliansen kommer att med demokratiska metoder fortsätta kämpa för en ansvarsfull avveckling till dess burarna är tomma, sa Lie.
Maria Hellrådh Röhman och Katarina Bengtsdotter.
Konferensen var välbesökt. Den lockade politiker, veterinärer, Djurskyddet Sveriges medlemsföreningar och flera andra djurskydds- och konsumentorganisationer, forskare och tjänstemän. I lunchpausen mötte Tidningen Djurskyddet två djurvänner som tagit semester från sina arbeten för att kunna vara med.
– En jättebra konferens, nivån ligger helt rätt även för oss som inte kan alla paragrafer i djurskyddslagen, men som ändå brinner för frågorna och gärna engagerar oss på en privat nivå. Roger Petterssons föreläsning om API, indexeringen av djurskydd i olika länder, var en AHA-upplevelse! Vi kände inte till att det fanns och kommer att läsa på mer. Även Lotta Bergs genomgång om vad som är nytt i djurskyddslagspropositionen var mycket intressant, sa Maria Hellrådh Röhman och Katarina Bengtsdotter.
Konferensens moderator Åsa Hagelstedt, generalsekreterare Djurskyddet Sverige, gav avslutningsvis publiken rådet att fortsätta arbeta för ett starkt djurskydd och gärna passa på att inför det kommande valet i september påverka politikerna genom att ställa frågor om djurskydd direkt till dem.
– På så sätt lyfter ni frågorna och politikerna inser att detta är frågor som väljarna bryr sig om. Då tvingas de arbeta för detta. Mejla in till partierna och fråga var de står i olika djurskyddsfrågor så att de känner ”Oj det här var viktiga valfrågor som berör många.” För anledningen till att det händer för lite i de här frågorna är att de har för låg politisk status. Då ska vi som djurskyddare och väljare göra vad vi kan för att förändra det!
Text & foto Katarina Hörlin
Se hela konferensen
Ta del av alla föreläsningarna här:
Djurskyddskonferens del 1
Del 2
Del 3
