TEMA FISK. Fiskars välfärd har länge varit ett eftersatt område. Nu satsar EU på att öka den. En undergrupp och en stor enkätundersökning om medborgarnas inställning till fiskvälfärd öppnar för förbättringar.
Fiskar utgör omkring 60 procent av jordens ryggradsdjur och är de mest exploaterade av
människan. Vid slakt ses de inte ens som individer, utan räknas i vikt istället för antal.
En av de mest insatta på området är Douglas Waley, som leder fiskvälfärdsprogrammet inom Eurogroup for Animals. Det är en djurskyddsorganisation på europeisk nivå med 63 medlemsorganisationer, där bland annat Djurskyddet Sverige ingår.
Det finns gott om regelverk, säger Douglas Waley, men de behöver bli mer specifika och efterföljas bättre.
– Reglerna är generella, man talar om att fiskar ska besparas från onödigt lidande. För att översätta det till exempelvis slaktmetoder behöver man vara mer detaljerad.
Vissa länder har kompletterat med nationella riktlinjer, bland annat har Norge, Nederländerna, Tyskland och Tjeckien infört regler för hur fiskar får slaktas. I Storbritannien finns en särskild märkning för lax och forell. I östra Europa är karpodlingar relativt bra, där djuren utfodras i dammar, har mer utrymme och lever likt sin naturliga miljö.
Men överlag är Douglas Waley kritisk till hur både vildfångad och odlad fisk hanteras.
– Jag kan inte säga att något land är bra på fiskars välfärd, säger han.
Två stora problem handlar om slakt och uppfödning, inte minst för odlad fisk som ofta lever hela sitt liv i fångenskap. I Sverige är det inte ovanligt att man avlivar lax med koldioxidmättat vatten, där det kan ta flera minuter innan fiskarna kvävs till döds.
Världsorganisationen för djurhälsa, OIE, rekommenderar att slakt ska genomföras så att fiskar blir medvetslösa inom en sekund och avlivas innan de återhämtar sig. Det kan göras för hand eller med en maskin, till exempel med elektrisk bedövning.
För transport är fiskpumpar att föredra, vid både vild och odlad fisk. Odlad fisk hålls ofta i karga miljöer utan skydd, med onaturligt ljus eller för många timmar ljus. Det kan vara stora stim där smittor sprider sig lätt. Det är viktigt att skapa anläggningar som inte bara är anpassade för människorna som jobbar där, utan också för fisken. Att prata om fisk som en och samma sort är egentligen missvisande, då det rör sig om 30 000 arter med olika behov.
– Egentligen berör det en större fråga, nämligen att vi inte förstår fiskars behov särskilt väl. Mycket forskning har gjorts och mycket mer behöver göras. Bristen på kunskap är ett stort problem för fiskars välfärd, säger Douglas Waley.
Förutom de etiska skälen finns det starka ekonomiska argument för att förbättra djurskyddet. Om man till exempel bättre förstod kopplingen mellan stress och immunförsvar, så skulle färre fiskodlingar drabbas av sjukdomar och massdöd.
– Välfärden borde förbättras, om inte annat för att industrin annars kommer få större problem med hälsa och produktivitet. Regelverket är där och det kommer förbättras ju mer forskning som görs och kunskap når ut.
En god nyhet är att det nu skapas en undergrupp för fiskars välfärd inom EU-plattformen för djurskydd. Initiativet kommer från Grekland, med stöd av bland annat Sverige. Gruppen kommer att bestå av representanter från civilsamhället, industrin och EU-ländernas regeringar. Det är inte klart ännu vad gruppens fokus blir, men troligen odlad fisk.
– Förutom att planera framtida åtgärder kommer de att skapa riktlinjer för god praxis. Jag hoppas det leder till bättre villkor och mer fokus på fiskars liv, säger Douglas Waley.
Hur ser då framtiden ut? Ett hot mot fisken kommer från ett lite oväntat håll, nämligen miljörörelsen. Detta för att fiske ofta ger lägre miljöpåverkan än köttproduktion på land.
– Människor uppmuntras att äta mer fisk. Vi måste få folk att förstå att det är ännu bättre att inte äta fisk alls, säger Douglas Waley.
Han menar också att det råder en missuppfattning kring att äta fisk av hälsoskäl.
– Folk pratar om nyttiga fiskoljor och omega 3, men fisken skapar inte dessa ämnen. De kommer från alger och tång som fiskar äter. Om man vill få i sig de näringsämnena kan man lika gärna äta vattenväxter.
Ju mer medveten allmänheten blir, desto lättare är det att förändra politiken och industrin. Så, vad kan man själv göra för att förbättra för fiskar?
– Du kan berätta vilken fisk du vill äta, att du vill ha välfärdsgarantier för att sätta press på leverantörerna. Eller så kan du sluta äta fisk helt.
Text Anna Thulin
Foto Eurogroup For Animals och iStockphoto
Douglas Waley.
FEM SÄTT ATT FÖRBÄTTRA VÄLFÄRDEN FÖR FISK I ODLINGAR
1. Uppfödning. Fiskar bör födas upp i enlighet med sina naturliga beteende så långt det är möjligt.
2. Transport. Vattenkvalitet bör kontrolleras och riktlinjer införas för hur många fiskar som får transporteras tillsammans.
3. Slakt. Tydligare lagar kring avlivning. Fiskar ska helst slaktas i vatten och av utbildad personal.
4. Statistik. Fiskar ska räknas som individer, inte i ton. Välfärdsstatistik kring hälsa och dödlighet bör samlas in och publiceras.
5. Handel. EU bör kräva att importerad fisk håller hög välfärdsnivå.
Källa: Eurogroup for Animals årsrapport 2017. Läs den här: Årsrapport 2017
Mer om organisationens material om Fiskvälfärd i Europa kan läsas här: Fish Welfare in European Aquaculture
