– Vi jobbar tillsammans med djurägaren – och djuret. Varje larmsituation är unik och vår erfarenhet växer för varje räddning, sa brandman Roger Joelsson, när han under söndagen tillsammans med kollegan tog emot Djurskyddet Snapphanens utmärkelse Skånes Djurvän 2018.
Inför en fullsatt sal på Kulturhuset i Hässleholm tog Conny Stolt och Roger Joelsson, från deltidsbrandskåren i Tyringe, som är specialiserad på djurlivräddning, emot en skinande pokal, blommor och muggar med gutefårsbaggen Oves porträtt på. Motiveringen till varför just de i hård konkurrens utsetts till Skånes Djurvän 2018 lästes upp av Djurskyddet Snapphanens ordförande Jeanette Thelander:
”När vi andra sover, firar midsommar eller jul, åker till stranden eller roar oss, finns det några som ständigt är redo att rycka in för att hjälpa djur och människor i nöd. I Tyringe finns en styrka som aldrig ger upp, även om läget för ett djur som hamnat i ett kärr, ramlat ner i en brunn eller på annat sätt råkat illa ut, ser hopplöst ut. Genom att rädda djur i nöd hjälper man också förtvivlade ägare och visar att livet är dyrbart oavsett om det tillhör två- eller fyrbeningar.”
– Tack! Vi är naturligtvis stolta och ni ska veta att det betyder mycket för oss att få detta pris, även om vi inte tänker på priser när vi åker ut på larm för att rädda djur, sa Roger Joelsson och berättade Tyringe brandstation består av en liten styrka, där kunskapen om hur rädda större tamdjur, som häst och ko, vuxit fram under årens lopp.
– Vi lär oss vid varje larm. Det finns inget facit, varje situation är helt unik och varje räddning ger oss ny erfarenhet. Vi jobbar tillsammans med djurägarna. Och djuret. Djur klarar mer än vad man tror.
Här dras ett sto upp ur ett dike. Den här gången fungerade det att dra upp hästen eftersom dikeskanten var så mjuk. Andra gånger måste djuret lyftas. Roger Joelsson är längst fram i gul hjälm. Foto: Martin Hansson.
Redan från starten tog Tyringekårens brandmän fram en enkel men funktionell utrustning för att kunna lyfta och dra upp djur. Detta skedde innan Conny och Roger började.
– De första brandmännen här på stationen var uppfinningsrika: Vi använder samma principer idag, som slangarna vi trär under djuret för att få möjlighet att lyfta eller dra.
Mellan fem och tio larm per år till Tyringestationen gäller djurlivräddning för större djur. Brandmännen hjälper även till i grannkommunerna.
– Det här är de positiva larmen, brukar vi säga. Vi kommer ut till ett elände, ett djur sitter fast, och nästan alltid när vi lämnar platsen är det glädje, kon är uppe och avspolad. Den står och äter hö och ägaren är lättad.
Det händer att veterinär får ringas in för att ge djuret lugnande medel. Att behålla lugnet i stressad situation är A och O.
– När vi kommer fram är det aldrig tidspress, utan vi tar den tid vi behöver. Ibland kan det röra sig om en snabb insats på en halvtimme. Andra gånger kan det ta sex till sju timmar. Vi utgår alltid såklart från djuret. Här har vi ofta stor hjälp av djurägaren som är den som känner sitt djur bäst.
– Vi börjar alltid med det enkla. Att bygga upp kring djuret så att det ska kunna lyftas eller dras upp. Det är som sagt ingen avancerad utrustning, men ihop med kunskap och samarbete fungerar det!
Grundregel nummer ett vid en räddningsaktion av ett större djur är: Håll dig mycket nära eller mycket långt ifrån djuret.
– Det är bästa sättet att inte själv bli skadad om djuret skulle kasta med huvudet eller sparka med benen. Står du tillräckligt nära träffas du inte, säger Roger Joelsson.
Deras allra viktigaste budskap till alla djurägare som har hästar eller kor vilka hamnat i knipa är: Ring räddningstjänsten! Direkt!
– Det kostar inte djurägaren något, och vi har alltid större chans att rädda djuret ju tidigare vi kallas in. Får vi larmet direkt har vi helt andra förutsättningar att klara det, så tveka aldrig eller tänk att vi måste försöka själv först.
– Nä, det vill vi verkligen ska framgå till alla er som har större tamdjur: Ring SOS direkt vid en nödsituation. Det ingår i räddningstjänstens uppdrag att rädda liv och egendom. Djur är egendom och ni får inga fakturor för att vi rycker ut, underströk Roger Joelsson.
Vanligaste orsaken till att djuren överhuvudtaget fallit ner i kärr eller dike är att de smitit ur hagen.
– Se över era stängsel är ett tips vi kan skicka med alla djurägare! sa Jeanette Thelander, innan de stolta brandmännen klev ner från scenen.
– Som brandmän är vi vana att hjälpa andra, det är ju vår uppgift. Men att bli uppmärksammad såhär är helt enormt. Vi och kollegorna är väldigt hedrade!, sa Conny Stolt, som själv är hund- och kattägare.
– Sedan är ju djurägare oftast väldigt tacksamma, men priset är naturligtvis något som vi alla är stolta över, sa Roger Joelsson, vars egna djur består av hund, katt och höns.
Sist, finns något uppdrag ni minns mer än andra?
– Mitt märkligaste uppdrag var larmet ”Häst i sjön!” Då simmade en häst omkring i Finjasjön och den var det ju inte bara att dra upp. Vi fick ordnat en båt som förde in den. Sedan tog vi emot hästen när den kom insimmande mot land, sa Roger Joelsson.
– Jag har också haft ett larm om en häst i sjön! Fast då var det en häst som gått ner i en isvak och vi fick hugga upp en ränna så att den kunde ta sig upp, sa Conny Stolt.
Djurskyddet Snapphanen delar varje år ut priset Skånes Djurvän. Här är ordförande Jeanette Thelander, vice ordförande Hannah Kendrup och styrelseledamot Ulrika Bengtsdotter.
Text Katarina Hörlin
Foto Martin Hansson och Katarina Hörlin
