TEMA: DEN GODA DJURHÅLLNINGEN Vad är en häst? Vad är en gris? Hur uppfyller vi bäst deras behov? I svaren på dessa frågor börjar all god djurhållning. Alla djur ska ses som de kännade intelligenta varelser de är. Men långt ifrån alla djur ses så.
I april trädde den nya djurskyddslagen i kraft. Den syftar till att ”säkerställa ett gott djurskydd och främja en god djurvälfärd och respekt för djur”. Så lyder första paragrafen i första kapitlet. Att en god djurvälfärd och respekt för djur skrivs ut är nytt.
– Det innebär att vi ska se djur som kännande varelser och med ett egenvärde
oavsett vilket ekonomiskt värde de anses ha, förklarade Frida Lundmark Hedman,
doktor i husdjursvetenskap under Djurskyddet Sveriges djurskyddskonferens i
våras.
Andra kapitlet berättar om hur djur ska hanteras, hållas och skötas. Det ska de göras i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att de bland annat ska kunna utföra sina naturliga beteende. En nyhet i den nya lagen var att ett kompetenskrav på djurhållaren införts. Nu står det uttryckligen att den som håller eller tar hand om djur ska ha tillräcklig kompetens
för att tillgodose djurets behov.
Men vad betyder då detta i praktiken? Vi vänder oss till veterinär Elina Åsbjer. Hon arbetar på Nationellt centrum för djurvälfärd, SCAW, vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, är ledamot i Djurskyddsutskottet i Sveriges veterinärförbund och ordförande i
Veterinärer utan gränser Sverige.
Vad är god djurhållning?
– En god djurhållning är för mig en djurhållning som tar hänsyn till och är anpassad efter det specifika djuret och som uppfyller djurens fysiska, såväl som psykiska behov och möjliggör för djuren att utföra naturligt beteende. Att man arbetar aktivt för att förebygga problem, skador och sjukdomar så att vi inte skapar problem hos djuren genom att ge dem
felaktiga förutsättningar, och det gäller allt från fiskar till nötkreatur. Men det är komplext. Frihet från sjukdom är viktigt för djurens välfärd. Samtidigt kan det vara svårt att upprätthålla ett gott smittskydd i en mer extensiv (alltså att djuren hålls i lösdrift) djurhållning.
Elina Åsbjer med hund.
Vad är dålig djurhållning?
– Man skulle ju kunna säga att det är motsatsen till en god djurhållning, men riktigt så enkelt är det inte utan det finns ju grader av vad som är bra, vad som är sämre och vad som är riktigt dåligt. Djurskyddslagen talar om vad som är lägstanivå, vad som är acceptabelt, sämre än så får det inte vara, men det får gärna vara bättre. Det är viktigt att fundera över vad det är för djur man håller: vad är en häst, vad är en gris, vad är en höna och hur uppfyller man deras behov? En häst till exempel är ett socialt flockdjur som vandrar över stora områden och letar föda och äter en stor del av dygnet. Är det då lämpligt att begränsa både deras rörelsefrihet och sociala umgänge genom att hålla dem en och en i box och hage? Därmed inte sagt att all boxhållning av hästar är dålig. Men man bör fundera över hur man uppfyller djurens behov. Riktigt dålig djurhållning är ju där djuren far uppenbart illa, djurskyddsfall och djurplågeri och det drabbar både sällskapsdjur och lantbruksdjur.
Har du någon gång kommit till en gård och slagits av hur bra djurhållningen är?
– Absolut! Vi har bland annat en gård utanför min hemstad som håller både får, kor, grisar och höns för livsmedelsproduktion ur ett hållbarhetsperspektiv där djurens välfärd och möjlighet till att utföra naturligt beteende är en självklar del. Man blir ju väldigt glad när man till exempel får se grisar gå ute, böka och grisa ner sig och när hönsen går i mindre grupper tillsammans med tupp och får röra sig i skogsvegetation. När djuren sedan ska slaktas har de en kort transportväg till ett närbeläget slakteri. Detta är ju än så länge en nischmarknad men det känns som att det är på frammarsch och att produkter som kommer från den här typen av djurhållning efterfrågas allt mer. För att främja en sådan djurhållning behöver man samtidigt arbeta aktivt med smittskyddsarbete och sjukdomsövervakning. Sjukdomar som fågelinfluensa och afrikansk svinpest kan sätta
stopp för en mer extensiv djurhållning.
Vad bör göras för att förbättra djurhållningen för så många djur som möjligt?
– Uppmärksamma djuren som kännande och intelligenta varelser. Forskarna vet
allt mer om djurs kognitiva förmågor och känsloliv, men människor har en förmåga
att distansera sig till detta när det kommer till vissa djurslag, enligt det kända begreppet
”some we love, some we hate, some we eat”. De allra flesta djur, räknat i antal, som
hålls av människan, hålls och slaktas för livsmedelsproduktion.
Utöver det så fiskar vi årligen stora mängder fisk ur haven. Det handlar om miljarder djur som tillhör kategorin ”some we eat”. Så ska vi förbättra situationen för så många djur som möjligt så är det här vi behöver göra en insats.
Människor behöver ändra sitt förhållningssätt till konsumtion av livsmedel och bli medvetna konsumenter. Vi har blivit bortskämda med att maten ska vara billig, men vi måste sluta efterfråga billiga produkter, kött – inklusive fisk – i stora mängder. När något är billigt så innebär det att någon annan får betala priset, andrahandsmarknaden kan möjligen vara undantagen, så som djuren, lantbrukaren och miljön. Att det till exempel är dyrare att köpa vatten på flaska, som du kan få nästan gratis direkt ur kranen, än mjölk är vansinnigt och talar om att något inom livsmedelsproduktionen är uppenbart fel. Att efterfråga mindre men bättre kött och mjölkprodukter, både i affären och på restaurangen, som kommer från en hållbar produktion där djuren haft en bra välfärd från produktion till slakt och vara beredd att betala mer för det, är en bra början och ett tankesätt som behöver spridas globalt.
Text Katarina Hörlin
Foto Privat
