TEMA: DEN GODA DJURHÅLLNINGEN. Det finns fler än sju miljoner höns i Sverige. Tio av dem lever hos etolog Yezica Norling i Knivsta. De är ute på dagarna och sover inne om nätterna.
Till vardags arbetar Yezica Norling som etolog på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Hon har också en passion för hönor, som hon håller vid sin bostad på landet utanför Knivsta.
– Jag har tio värpande höns, och två kycklingar som kommit ur avelsägg jag köpt och lagt under en av mina hönor som var sugen på att ruva. I min flock finns både renrasiga, blandraser och industrihybridhöns.
Alla har egna namn och lägger ägg i olika färger, som Ellen med sina turkosa ägg och Viola som lägger mörkbruna med prickar.
Gladys.
Hur håller du dem?
– Jag har ett dubbeldass som jag har isolerat och satt in reden och sittpinnar. Det är inte stort, bara 2,5 kvadratmeter, men hönsen är mest ute i sin rastgård och går inte in förrän det är sovdags. När de fått vara i trädgården några timmar under dagen är det nöjda hönor som somnar på pinnen om kvällen.
Hur kom det sig att du skaffade höns?
– En dag blev det tre unghöns över efter ett försök vi haft på SLU. Jag tog hem dem och blev helt förälskad. Höns är inga ”hönshjärnor” utan har mycket individuella personligheter. När jag förstod att mina arbetskamrater gärna ville köpa ägg fick
flocken den storlek den har idag. Jag kan plocka in fyra till nio ägg per dag, året om.
Enligt lagen ska den som håller djur ”ha tillräcklig kompetens för att tillgodose djurets behov”. Hur tillägnar man sig den kunskapen?
– Som nybörjare finns det introduktionskurser man kan gå, bra böcker och även
hönsgrupper på Facebook. Helst ska man ”tänka färdigt” innan man skaffar höns.
Vill jag ha fåglar med ett speciellt utseende eller ett visst antal ägg? Vill jag ha
höns som ruvar? I mitt fall har det inte räckt med att vara utbildad etolog, utan
jag har lagt många timmar på att studera mina höns för att se hur de mår och vad de
behöver.
I lagen står också att man ska ha en god djurmiljö där djuren får utföra sina naturliga beteende. Hur gör du?
– De behöver utrymme och möjlighet att utföra sina naturliga beteenden, som att sova högt upp på en trygg plats, kunna krafsa och leta mat, ha material som de kan ”bada” i och en lugn, mörk plats att lägga sina ägg på. Det är när man tummar på möjligheten att bete sig naturligt som onormala beteenden kan uppstå, som fjäderplockning. Jag brukar låta hönsen gå lösa i trädgården under uppsikt. En del älskar att sola och andra är bara ute efter att fånga mask och insekter.
Vad är mest utmanande med att ge hönor en god djurhållning?
– En lurig bit är att klara sig från kvalster och löss. De kan man få på köpet när man
skaffar hönsen, via återanvända äggkartonger eller av vilda fåglar. En annan svår bit är att få till ett bra hönshus. Det måste vara ventilerat, men inte dragigt, och ska hålla värmen på vintern.
Som expert på etologi, vad skulle du säga är god djurhållning?
– God djurvälfärd handlar om mer än frånvaron av dålig miljö och omsorg. Vi
måste sikta högre än att bara försöka begränsa lidandet, utan vårt mål bör vara
att ge djuren livskvalitet utifrån artens och individens förutsättningar.
Vad tänker du kring hönsindustrin i stort, med tusentals värphöns på kläckerier –går det att få en god djurhållning under de premisser som råder där?
– Jag tror inte någon verkligen tror att höns som går i industribesättningar, med
tusentals individer, har ett toppenliv. Det man kan göra inom industrin i dagens
system är att försöka minimera de faktorer som gör välfärden direkt dålig. Så mitt
svar är nej, de kan inte leva så som de är genetiskt programmerade att göra under
de förhållandena.
Text Anna Thulin
Foto Privat
