Låt löven och grenarna ligga – så kan de rödlistade igelkottarna få hjälp

Igelkottarna klassas som nära hotad att utrotas enligt senaste rödlistningen. Populationen har minskat sedan 2015.

Dela artikeln:


De flesta Valborgsmässofiranden med sina brasor var inställda i år. Men om löven och grenhögarna får ligga kvar så kan det kanske vara till nytta för alla igelkottar, som nu klassas som ”nära hotade” i Artdatabankens aktuella kartläggning.

Minskningen av antalet igelkottar har drabbat hela landet. Varför igelkottarna blivit färre finns det inget säkert svar på.
– Det kan vi än så länge bara spekulera i, skriver forskaren Henrik Thurfjell på SLU:s hemsida.

Han är ordförande i Artdatabankens expertkommitté för däggdjur och hans förslag till förklaring är bland annat att det kan vara grävlingen, ”som är ett av få rovdjur som dödar och äter igelkottar” som har gynnats av de senaste årens milda vintrar.

I radioinslaget ”Flera hotade arter på årets rödlista” som sändes av Vetenskapsradion Klotet i veckan, lyfte veterinär Lotta Persson vid Gotlands Igelkottsfond fram fler faktorer:
– Trafiken tar kål på många igelkottar. De fastnar också i jordgubbsnät, trillar ner i pooler och faller ner för källartrappor. De blir bitna av hundar. Sedan finns förklaringar som miljögifter plus det faktum att lantbrukarna röjer upp i markerna och tar bort platser där igelkottar kan vara, även i trädgårdarna röjer folk upp mycket mer idag, det finns väldigt lite rishögar och lövhögar som ligger kvar.

Även den torra sommaren 2018 kan ha påverkat igelkottarna, både då de inte fick dricka tillräckligt med vatten och att daggmaskarna de skulle ha ätit inte klarade torkan.
– Sätt ut vatten till igelkottarna, låt lövhögarna ligga i trädgårdarna på hösten och skaka försiktigt på dem om ni ska ta bort dem på våren, så att igelkottarna har chans att ta sig ut, sa Lotta Persson i radioinslaget och tipsade om att servera kattmat till igelkottarna.

Men kan de inställda eldarna i år kanske till och med gynna igelkottarna? Vi frågar Nina Peivert, viltrehabiliterare, som ger råd om vilda djur och hur man kan hjälpa dem på sin Facebooksida Ninas Vilthjälp.
– Det finns egentligen ingen statistik  över exakt hur många igelkottar som drabbas varje år av valborgsmässoeldar, igelkottar söker sig inte enbart till rishögar för sin vintersömn utan även under hus och ladugårdar. Men genom att inte bränna upp sina rishögar gynnar man inte bara igelkotten utan många andra smådjur och insekter och även växt- och svamparter som är beroende av ostädad mark, säger Nina Peivert och fortsätter:

– Vi människor är kapabla att alltför mycket lägga oss i det naturliga kretsloppet när vi i själva verket ska låta den vara. Naturen har sin egen process och nedbrytningsförmåga, ju mindre vi stör den desto fler djur och växter får chans att må bra. Många fågelarter, såsom rödhaken, häckar vid marknivå och rishögar är ett perfekt näste både för att söka skydd och föda.

Vad skulle du ge för råd till den som vill hälsa våren välkommen på ett djurvänligt vis?
– Det finns inget härligare än att ge sig ut i naturen och njuta! Ta med matsäck och kikare och spana efter djur och växter, alla de fåglar som kommit tillbaka inför sin häckning. Men visa vördnad och respekt och skräpa inte ner. Det  är det bästa sättet att välkomna in våren, som jag tycker, svarar Nina Peivert och tillägger:

– Istället för att bränna upp rishögen så ska den som vill fira en djurvänlig Valborg låta den vara. Förutom rödhaken så bygger också andra fågelarter bon vid låg höjd och nära marken bland täta buskage, som koltrasten och gråsparven. Men när det väl är så att rishögen ska brännas så är det viktigt att flytta på den dagen innan, helst samma dag, innan den tänds på. Lyft försiktigt upp högen och leta igenom riset och flytta den en bit bort. Är rishögen stor så går det bra att ta till hjälp av en lång planka eller liknande och försiktigt häva upp högen och titta igenom ordentligt, tipsar Nina Peivert.

Text Katarina Hörlin
Foto Unsplash & iStock

Så fungerar rödlistningen och här är några av listans nya arter

Årets Rödlista är den femte  som publicerats. Den förra kom 2015. Listan baseras på den internationella naturvårdsunionens, IUCN:s, rödlistningskriterier och i rödlistan bedöms hur stor risken är för att enskilda arter av djur, växter, svampar och alger ska sluta finnas i Sverige.

Bedömningen görs av SLU Artdatabankens medarbetare i samverkan
med fler än 100 artexperter.  Ungefär 21 740 arter och runt 2 400 lägre taxa (apomiktiska arter, underarter och varieteter) har fått sina tillstånd och trender bedömda. Av dessa klassificerades 2 249 som hotade och 4 746 som rödlistade. Andelen rödlistade arter av antalet bedömda är 21,8 procent, en ökning jämfört med tidigare år.

Det finns olika kriterier inom rödlistan. En art som benämns rödlistad kan vara:
Nationellt utdöd (RE)
Akut hotad (CR)
Starkt hotad (EN)
Sårbar (VU),
Nära hotad (NT)
Därtill finns även Kunskapsbrist (DD).

Igelkotten är rödlistad i kategorin nära hotad på grund av populationsminskning, enligt A-kriteriet. År 2015 var igelkotten livskraftig.

På årets lista finns flera jaktbara djur införda och tidningen Svensk Jakt har i artikeln ”Vanliga jaktbara arter på nya Rödlistan” frågat hur  det kommer sig att fåglar som björktrast vilka finns i mer än en halv miljon häckande par kan anses ”nära hotad”?
Svaret som ges i artikeln är att denna och andra arter ”inte rödlistas då de har små populationer utan för att de minskar” och att populationsstorlek endast är ett av flera kriterium. Henrik Thurfjell är den som svarar och lyfter i Svensk Jakts artikel exemplet med den nordamerikanska vandringsduvan som det fanns miljoner av men som dog ut på några decennier.

Nya djur- och fågelarter som finns på årets lista och klassas som nära hotade är skogsharen, fiskmås, kråka, alfågel, järpe och björktrast. Som nya sårbara klassas: Kricka, bläsand, havstrut.
På listan finns som tidigare vargen, vilken nu bedöms vara starkt hotad. Nära hotad är kronhjort och björn. Fortsatt sårbara bedöms järv, lodjur och knubbsäl vara.

Källor: Svensk Jakt, SLU och Rödlistan

Läs hela Rödlistan här: Rödlistade arter i Sverige 2020

 

 

Det här inlägget publicerades i Okategoriserade och har märkts med etiketterna , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.