Förra lördagen började björnjakten. Den sträcker sig fram till den 15 oktober och länsstyrelserna har gett tillstånd att sammanlagt skjuta 501 björnar. Ett län har redan fyllt sin kvot och jägarna i Dalarna vill få tillstånd att skjuta fler. I Värmland sköts under årets jakt en tidigare skadeskjuten björn.
I fjol fick 291 björnar skjutas under licensjakten i Sverige. I år har tillstånd getts för 501 björnar.
– Tillsammans med de 107 björnar som redan beviljats skyddsjakt blir det 608 björnar i år. Vi har överklagat besluten för sju länsstyrelser. Men till ingen nytta, säger Margareta Sturemyr, vice ordförande för organisationen Jaktkritikerna, när vi talar med henne några dagar innan jaktstart.
I överklagandet står att ”År 2021 kommer att framstå som ett massutrotningens år för den svenska brunbjörnen med totalt 608 offer. Den så kallade tilldelningen är katastrofal och i ljuset av en storskalig licensjakt, på en rödlistad och fridlyst art är risken stor för artens bevarande och biologiska mångfald och inte minst orsakar länsstyrelsens beslut brutalt och grymt lidande för björnarna och deras familjer.”
På torsdagseftermiddagen två dagar innan björnjakten började kom förvaltningsrättens beslut. Den avslog samtliga överklaganden. Förvaltningsrätten anser att det syfte som länsstyrelsen har angett är ”acceptabelt och finner inte anledning att ifrågasätta grunden för detta.”
Förvaltningsrätten bedömer vidare att ”en fritt växande björnstam kan förväntas medföra ökade skaderisker. En licensjakt kan förebygga ökade konflikter mellan människa och rovdjur, samt bibehålla en hög acceptans för björn och rovdjursförvaltningen. Förvaltningsrätten bedömer därmed att den beslutade jakten även kan anses vara ändamålsenlig i förhållande till angivet syfte.”
Beslutet om hur många björnar som får skjutas har Naturvårdsverket delegerat till Länsstyrelserna i norra och mellersta rovdjursförvaltningsområdena, alltså Norrbotten, Västerbotten, Jämtland, Västernorrland, Gävleborg, Dalarna och Värmland.
I Gävleborg kommer 70 björnar att ha skjutits efter årets licensjakt. Det är tio fler än i fjol. Skälet är inte att björnarna blivit fler utan att förvaltningsmålet, det antal björnar som bland annat Viltförvaltningsdelegationen bedömt vara ett rimligt antal, har sänkts. Tidigare ansågs 400 björnar vara rimligt, nu är det 300.
– Anledningen till att vi höjer tilldelningen i år är att förvaltningsmålet i länet har sänkts, det är korrekt, svarar Marielle Cambronero, handläggare vid enheten för vilt, på länsstyrelsen i Gävleborg och förklarar:
– Vi på länsstyrelsen ska förvalta en rovdjursstam på regional nivå och ha en dialog med olika intressen till exempel genom viltförvaltningsdelegationen. Länsstyrelsen Gävleborg har dialog med berörda forskare inför ett licensjaktsbeslut på stora rovdjur.
I skrivande stund, torsdagen den 26 augusti, har 66 björnar i Gävleborg fällts. Björnstammens storlek beräknas utifrån observationer och spillningsinventeringar. Varje länsstyrelse har satt målnivåer om hur många björnar som ska finnas i länet. När kvoten var fylld i stora delar av Dalarna i veckan och jakten avlystes krävde Svenska jägarförbundet i Dalarna att få en utökad licensjakt redan i år, enligt SR Ekot. I inslaget hävdar jägaren att björnstammen ökat medan länsstyrelsen bedömer att det saknas forskningsdata som visar detta. Dalarna hade tilldelats 48 björnar och 44 har fällts fram till i dag.
Vid förra årets licensjakt skadesköts en björn i Värmland. Den försvann och på platsen hittade eftersökshundar fragment av björnens tand. Under årets jakt blev denna björn den tredje och sista björnen av de tre som ingick i den värmländska kvoten. Vi kontaktar Per Larsson, som i nästan 20 år arbetat som naturbevakare på länsstyrelsen i Värmland. Han är även eftersöksjägare vid trafikskadat vilt. Det är hans uppgift är att besiktiga den skjutna björnen och i det här fallet dokumentera eftersöken.
Hur många eftersökinsatser har gjorts efter björnen sedan den skadesköts ifjol?
– Det gjordes fyra försök under en tvådygnsperiod med flera olika eftersöksekipage.
Hur vet ni att det är rätt björn som nu fällts?
– På grund av skadans beskaffenhet, det kommer även att bekräftas eller dementeras med hjälp av DNA-analys.
Vilka skador hade björnen?
– Övre vänstra hörntanden och en mellantand i underkäken saknades samt en skada på tungan.
Hur har den skadeskjutna björnen klarat sig ett år?
– Min bedömning är att den trots skadorna klarat sig ganska bra då den vägde 229 kg. En annan fälld hane i samma område och ålder vägde 206 kg.
Vilket lidande bedömer du att den har utsatts för under tiden?
– Svårt att svara på… Den har ju självklart lidit av skadorna men i jämförelse vad jag ser och har sett djur lida på grund av skador uppkomna i trafiken bedömer jag att lidandet varit av den lindrigare graden. Den har ju trots allt ökat kanske mer än normalt i vikt under året, svarar Per Larsson.
Vi ställer samma fråga till viltpatologen och biträdande statsveterinären Erik Ågren vid SVA, Statens veterinärmedicinska anstalt: Vilket lidande kan björnen ha utsatts för?
– Det innebär naturligtvis alltid ett lidande att få tänder bortskjutna, utöver att tanden blir utdragen så kan ju även skador av själva skottet komma. Tills skadan läkt av så finns det smärta, säger Erik Ågren, SVA.
– Utan att jag själv har sett just den aktuella björnen så var skadan vad jag förstår nu avläkt och björnen vid gott hull. Det indikerar att den kunnat få i sig föda. Just björnar är allätande djur så de kan klara sig utan hörntänder genom att livnära sig på vegetabilisk föda. Andra rovdjur hade förmodligen drabbats av svält om de förlorat flera tänder. Men björnen har nog i den stund som skadan varit avläkt fortsatt sitt liv, vilda djur lägger sig inte ner och ger upp, säger han.
De björnar som skjuts under licensjakten besiktigas av personal från länsstyrelserna. Det är tillåtet för den som skjutit en björn att behålla björnen, dock ska tand, muskler och hud skickas till SVA för att åldersbestämma och göra en genetisk analys av björnen.
Margareta Sturemyr och Eva Stjernswärd har nu för Jaktkritikernas räkning gått vidare och överklagat besluten till kammarrätten i Sundsvall. De har fått avslag på den delen som rör inhibition, alltså att jakten ska skjutas upp. Kammarrätten har inte tagit ställning till om den ska ge prövningstillstånd för de andra brister som Jaktkritikerna pekat på. Jaktkritikerna har fram till den 15 september på sig att komma in med fler argument.
– Vi inser att vi inte kan hjälpa en enda björn under årets jakt men vi arbetar för kommande år och hoppas kunna rädda fler björnar senare.
Jaktkritikerna vill att licensjakten ska slopas helt och tillsammans med Svenska rovdjursföreningen inväntar man nu möjligheten att få prövningstillstånd hos kammarrätten i Sundsvall.
– Antal björnar som får skjutas under licensjakten 2021 är katastrofal. Björnen är med på artdatabanken och bedöms vara nära hotad. Det finns en stor osäkerhet i hur man har räknat björnstammens population och det saknas forskningsdata som visar att björnstammen har ökat, säger Margareta Sturemyr.
Text Katarina Hörlin
Foto iStock
Så många björnar ska skjutas under årets licensjakt
200 björnar i Jämtland. I fjol var kvoten 100 björnar.
85 björnar i Västerbotten. I fjol var kvoten 25 björnar.
75 björnar i Västernorrland. I fjol var kvoten 35 björnar.
70 björnar i Gävleborg. I fjol var kvoten 60 björnar.
48 björnar i Dalarna.
20 björnar för Norrbotten, här har redan 65 björnar skjutits under skyddsjakt i år.
3 björnar i Värmland.
Källa: Svensk Jakt och Naturvårdsverket, som sammanställer antalet skjutna, eller fällda, vilket är begreppet myndigheten använder, björnar under licensjakten här: Licensjakt 2021
Licensjakt och skyddsjakt
Det finns två delar i svensk jakt: licensjakt och skyddsjakt. Den sistnämnda ger länsstyrelsen rätt att tillåta jakt om ett djur attackerat människor eller tamdjur. Licensjakt används för att begränsa storleken på rovdjursstammarna. För björn, varg och lodjur beslutas antalet som får skjutas av länsstyrelsen i de län där ”antalet föryngringar för arten i rovdjurförvaltningsområdet överstiger de fastställda miniminivåerna”. Licensjakt är ett sätt att se till rovdjursstammarnas storlek begränsas, att de inte är för många, skriver Naturvårdsverket.
