I dag lanserar WWF sin uppdaterade version av Fiskguiden. Det är i stora delar dyster läsning. Flera fiskarter uppmanas konsumenter att helt låta bli.
2002 presenterade Världsnaturfonden, WWF, sin första bedömning av fiskebeståndet.
– Fiskguiden tjugo-årsjubilerar. Har det varit värt allt det arbete som ligger bakom? Ja! Fiskguidenarbetet har lett till otroligt mycket, säger Gustaf Lind, generalsekreterare WWF, på dagens seminarium ”Fiskguiden 2022: Hur mår våra matfiskar?” och exemplifierar:
– Miljöcertifierade sjömatsprodukter har ökat avsevärt, som MSC. Flera kockar lyfter vikten av det hållbara valet av fisk och skaldjur. Men främst har guiden varit ett handfast stöd tilll konsumenter som står i affären. Det är ju svåra val, säger han.
Fiskguiden ska förenkla valet genom sina tre indelningar: rött = låt bli, gult = var försiktig och grönt = bra val.
– Nytt för i år är att certifieringar som MSC för den viltfångade fisken, ASC för den odlade och KRAV som tidigare fått grön signal nu flyttats över till en egen avdelning, säger Inger Melander, ansvarig för Fiskguiden hos WWF.
Rekommendationen från WWF till den som överväger att äta fisk är att i första hand välja fisk som fått grönt ljus, i andra hand fisk som tillhör någon av certifieringarna.
Totalt bedöms cirka 95 arter. 55 procent av dem har fått grönt. 64 arter har fått gult. 94 har fått rött. Att summan av de olika delarna blir större än det totala antalet arter beror på att en och samma art kan få olika färgbedömningar beroende på var och hur de fiskats.
Några av de som får rött är den viltfångade laxen som fångas med långrev i Östersjön och den uppfödda laxen i Sydamerika, som fiskats ur insjöar eller i sydöstra Stilla Havet. De laxar som föds upp i öppna kassar i Norge, Skottland, Irland, Island eller Färöarna, samt de som är fiskad med bur/fällor i Östersjön får gult.
Ingen torsk får grönt. De som fiskas i Östersjön och Nordostatlanten får rött. Torsken i Barents hav får gult, liksom handlinefångad torsk fiskad utanför Färöarna.
Även den gulfenade tonfisken, om den dras upp med långrev, ringnot eller garn oavsett fångstområde, får rött. Om den dras upp med handlina eller spö i västra och centrala Stilla Havet, vid Indonesien eller Filippinerna får den grönt.
Från gult till grönt har den uppfödda regnbågen gått, tack vare foderförbättringar och bättre spårbarhet. Fler regnbågar som fått grönt är de som föds upp i landbaserade recirkulerande system, RAS, i Danmark, i öppna kassar i Frankrike och i landbaserade dammsystem i Schweiz.
Tecknad skarpsill. Illustration: WWF
Den omvända resan, från grönt till gult, har skarpsillen som fångats med flyttrål i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön gjort. Skarpsillen har drastiskt minskat i antal.
– Mängden lekmogen fisk i beståndet har minskat och fiskdödligheten på grund av fisket har ökat, säger Inger Melander.
Även den åttaarmade bläckfisken som fångas i östcentrala Atlanten går från grönt till gult eftersom fisketrycket är för högt.
Från gult till rött flyttas flundran fångad med garn och trål i Arkonahavet och Bornholmshavet. Detta på grund av ”fiskets negativa påverkan på torskbeståndet, bifångst på tumlare och problem med fisk som slängs överbord”.
Samma negativa utveckling har även liten hälleflundra, blåkveite, som fiskats med långrev i nordvästra Atlanten i grönländsk ekonomisk zon utsatts för. Förflyttningen till rött beror på ”för högt satta kvoter och att fisket påverkar känsliga och hotade arter” enligt WWF.
Kriterierna som bedömningarna i Fiskguiden 2022 baseras på är för de viltfångade fiskarna: Hur bestånden mår, om förvaltningen och kontrollen är effektiv och fiskets påverkan på ekosystemet, där exempelvis fiskeredskap och bifångster räknas in.
För de uppfödda arterna bedöms även varifrån fodret kommer, hur uppfödningen sker och miljöpåverkan från den, samt den anställda personalens rättigheter.
Tar ni med djurvälfärd som ett kriterium i bedömningarna?
– Ja, men inte i den grad som djurvälfärdsorganisationer önskar. Vi tittar på foder och vattenkvalitet, bland annat, vilket har betydelsen för välfärden. En massa kriterier finns med, men det skulle kunna utökas mer, säger Inger Melander.
Ta del av Fiskguiden 2022 här: Fiskguiden Fiskguiden är en av WWF:s tre konsumentguider. De andra är Köttguiden och Vegoguiden.
Text Katarina Hörlin
Foto iStock & WWF
Fler fiskar och skaldjur som fått rött
Ål, amerikansk hummer, sötvattenskräftor uppfödda i Kina får rött. Även nordhavsräkan har fått rött ljus i både svenska, danska och norska vatten på grund av problem med bifångster och bristande kontroll. Arter som bör undvikas helt är hajar (pigghaj) och rockor, skriver WWF.
Fler fiskar och skaldjur som fått grönt
Regnbåge uppfödd i svenska vatten, röding som föds upp i dammar i Europa, siklöja fiskad i Vättern, uppfödda blåmusslor från Tyskland och blåmusslor från svenska och danska vatten är några av arterna som får grönt i Fiskguiden 2022.
Källa: WWF
