Cavaliersällskapet planerar inkorsningsprojekt

Cavaliersällskapet startar ett inkorsningsprojekt i höst. Beskedet kom förra veckan och välkomnas varmt av flera tongivande personer i hundvärlden.

 – Det här gör mig glad! Ett bra och helt nödvändigt initiativ av cavalierklubben. Cavalierer är underbara hundar, men med så stora hälsoproblem och hög inavelsgrad är korsningsavel det enda rimliga alternativet. Jag hoppas att fler rasklubbar vågar följa efter, säger Emma Brunberg, sakkunnig hos Djurskyddet Sverige.

SKK, Svenska kennelklubben, har ännu inte fått en formell ansökan om inkorsningsprojektet.
 – Men när den kommer behandlas den på nästföljande ordinarie möte i SKKs avelskommitté, säger Helena Skarp, chef över avdelningen för avel och hälsa hos SKK.

Samarbetet sker mellan Cavaliersällskapet, SKK, veterinärer och genetiker. Inkorsningsprojekt görs då och då och har gjorts framgångsrikt inom ett antal andra raser, skriver sällskapet.

– Jag tycker att Cavaliersällskapet tar ett väldigt fint ansvar för sin ras och arbetar föredömligt. Klubben arbetar systematiskt och genomtänkt tillsammans med rasens uppfödare. Det har resulterat i ett mycket gediget projekt som jag tror har alla förutsättningar att ge goda resultat i praktiken! säger Helena Skarp.

Det svenska Cavaliersällskapet skriver på sin hemsida att ”Rasen har haft hälsoprogram för hjärta under 22 års tid, med en åtstramning 2017. Det har blivit mycket bättre med dessa åtgärder men det räcker inte”.

De konstaterar att cavalieren är en fantastisk ras, men behäftad med några allvarliga sjukdomar, bland annat blåsljud på hjärtat och syringomyeli. Två allvarliga sjukdomar som är svåra att avla bort om rasen inte får in nya gener. ”Hur noga vi än är i vårt avelsarbete så kan det poppa upp sjuka individer. Vi har duktiga ansvarsfulla uppfödare som gör sitt bästa, ingen vill ju föda upp sjuka hundar” skriver Cavaliersällskapet på sin hemsida.

Därför drar de nu igång två satsningar. Den ena är att alla hundar som MRI-scannas, alltså undersöks med magnetkamera, kommer att läggas upp i ett öppet register på Cavaliersällskapets hemsida.

Den andra är inkorsningsprojektet. I grova drag, förklarar sällskapet, går det ut på att ett antal cavalierer korsas med en annan ras. ”De raser som kan bli aktuella ska helst ligga långt ifrån cavalieren genetiskt, vara ungefär lika i storlek och i mentaliteten. Valparna från den första inkorsningen kommer sedan att paras med cavalierer. De får stamtavlor och registreras i SKKs X-register. Inkorsningen sker endast en gång. I fjärde generationen räknas de åter som renrasiga cavalierer och kommer att registreras som sådana. I slutändan hoppas man på att dessa cavalierer ska sprida sina nya friska gener i den övriga populationen”, skriver Cavaliersällskapet.

Efter att beskedet släpptes förra veckan har nyheten blivit den stora snackisen i hundvärlden och Cavaliersällskapets inlägg har delats friskt på sociala medier. I kommentarsfälten har nyfikenheten över vilken ras det kan tänkas bli som kan användas vid inkorsningen lett till flera spekulationer.

Men det är inte officiellt ännu. Dock står det klart att ”alla avkommor kommer att följas upp minutiöst och det kommer att ställas stora krav på uppfödarna men också på de personer som köper dessa valpar” som Cavaliersällskapet skriver.

Text Katarina Hörlin
Foto Geoff Oliver, Unsplash

De svåra sjukdomarna hos cavalier king charles spaniel

De svåra ärftliga sjukdomar som rasen har fick fullt fokus i fjol när den norska djurskyddsföreningen Dyrebeskyttelsen Norge stämde uppfödare, rasklubben och norska kennelklubben, NKK, för brott mot djurskyddslagen.

Rätten ansåg att fortsatt avel på cavalier king charles spaniel var olaglig på grund av att risken för att föra vidare ärftliga sjukdomar till avkommorna är för hög. Domen överklagades och igår kom beskedet att den ska prövas i högsta instans i Norge.

Chiari-liknande missbildning, CM, ett tillstånd där djurets hjärna är för stor för skallhålan, så att hjärnan trycks ut ur bakhuvudet och ner mot ryggraden. Nästan alla cavalierer i Norge har denna missbildning. Av dessa visar cirka 15 procent kliniska symtom på CM som smärta, vokalisering, omotiverad klåda, undvikande av aktivitet eller beröring och/eller sömnproblem. CM går inte att bota, men smärtan kan lindras till viss del av medicinering eller hjärnkirurgi. Dessutom antas CM även orsaka:

Syringomyelia, SM, ett tillstånd där djuret får vätskefyllda hålrum i ryggmärgen, delvis till följd av minskad absorption och blockerat flöde av spinal- och cerebrospinalvätska. SM kan inte botas, men operation eller medicinering kan minska symtomen för vissa. Kliniska symtom inkluderar smärta, sensoriska och motoriska tecken som fantomklåda, sned ryggrad, svaga muskler och nedsatt förmåga att gå. Frekvensen av SM ökar med stigande ålder – vid ett år har cirka 25 procent och efter fem år har cirka 70 procent av cavaliererna förändringar i ryggmärgen kompatibel med SM. Alla dessa har inte allvarliga kliniska symtom – experten Clare Rusbridge uppskattar att minst 22 procent av de drabbade hundarna får allvarliga kliniska symtom.

Hjärtklaffssjukdomen Myxomatous Mitral Valve Disease, MMVD, en ärftlig sjukdom som innebär att en eller flera hjärtklaffar läcker. Obehandlad leder sjukdomen till vätskefyllda lungor (lungödem) och hjärtsvikt. MMVD kan drabba alla hundraser, men sjukdomen är särskilt utbredd hos cavalierer där den också debuterar särskilt tidigt. Cirka 10 procent av cavalierer får MMVD första levnadsåret, sedan får cirka 10 procent sjukdomen varje levnadsår så att i stort sett har 100 procent av individerna i rasen cavalierer fått MMVD sitt tionde levnadsår. MMVD är den viktigaste orsaken till för tidig död hos cavalier.
Källa: Domen från Oslo tingrett, januari 2022