Låt inte påskliljor och chokladägg förgifta hundar och katter. Ta reda på hur kycklingarna och hönsen som värpt äggen har det. Här är några snabba råd inför påskfirandet.
Choklad kan förgifta hundar
Hur mycket choklad som blir farligt beror på hundens vikt och är svårt att uppge exakt. Enligt en beräkning som Giftinformationscentralen gjort kan ”en hund som väger 10 kilo äta 12-40 gram mörk choklad utan att få så allvarliga symtom att veterinär eller djursjukhus behöver uppsökas. Har hunden ätit ljus choklad kan den äta cirka 100 gram.”
Ämnet som kan förgifta hunden heter teobromin. Tecken på teobrominförgiftning är hjärtklappning och skakningar. Hunden kan även kräkas, få smärta i buken, dricka mer, bli inkontinent och få ökad salivutsöndring. Har hunden dessa symtom ska du alltid söka veterinär. Är du orolig eller osäker på mängden choklad din hund fått i sig? Ring veterinären.
Skydda katten från påskliljor
Liljor från gruppen Liliumväxter kan skada katter svårt. Det finns katter som ätit 1–2 blad eller en hel blomma och blivit förgiftade. Både löksaften och bladen innehåller ämnen som är farliga för katter. Kontakta veterinär direkt om du ser en katt som tuggat på en påsklilja. Njurarna är det primärt utsatta organet, skriver Anna Moreno Berggren i sitt kandidatarbete i veterinärmedicin ”Förgiftning orsakad av liljor hos katt”, från 2015.
Kräkningar kan vara ett symtom på att katten blivit förgiftad av liljor. Njursvikt kan utvecklas inom 18–24 timmar. Det kan gå så illa att katten avlider av akut njursvikt 3–5 dagar efter att den ätit av liljan. Ta bort påskliljorna så att inte katterna råkar få i sig någon del av dem och kontakta alltid veterinär om du misstänker att din katt ätit av påskliljor.
Kontrollera var närmaste påsköppna veterinär är
Många veterinärkliniker stänger för påsken, men skulle olyckan vara framme är det viktigt att du vet var du ska vända dig. Börja med att höra om din vanliga veterinärer har öppet! Reser du bort? Undersök i förväg var närmaste öppna klinik finns. Här kommer länkar till Distriktsveterinärerna, Evidensias dygnet-runt-öppna kliniker och Anicuras akutmottagningar som har kliniker över stora delar av landet.
Var djurskyddsmedveten i påsk
Påskkortens duniga kycklingar och hönor som lägger sina vita varma vingar över dem är en bild som inte stämmer in på särskilt många riktiga kycklingar. Verkligheten för de miljontals höns och kycklingar som lever inom den storskaliga produktionen är mycket annorlunda. Konsumentguiden Handla Djurschysst har tagit fram 15 respektive 13 grundläggande djurskyddskriterier för värphöns och kyckling, och sedan undersökt hur olika märkningar/regelverk uppfyller dessa djurskyddskriterier. Ingen märkning klarar att tillgodose samtliga grundläggande kriterier.
OM HÖNSEN SOM VÄRPER ÄGGEN
Enligt branschorganisationen Svenska ägg äts 70 miljoner ägg i Sverige under påskveckan. De allra flesta kommer från höns, som avlats fram för att värpa enorma mängder ägg. År 2021 fanns fler än 8,7 miljoner värphöns i Sverige, enligt SVA, Statens Veterinärmedicinska Anstalt. De flesta, 77 procent, hölls frigående inomhus.
Hönorna i dagens svenska storskaliga värpnäring börjar värpa när de är omkring 20 veckor. Därefter lägger varje höna runt sex ägg i veckan tills hon blir 1,5 år. Då tar oftast hennes liv slut genom avlivning. Den röda djungelhönan, dagens hönors vilda ursprung, lägger cirka 20 ägg under hela sitt liv, ett liv som är betydligt längre än vad värphönans är. En värphöna i äggnäringen lägger cirka 300 ägg under sitt 1,5-åriga liv.
För värphöns bedömer konsumentguiden Handla Djurschysst om regelverken för de vanligaste svenska märkningar/produktionssystem uppfyller 15 grundläggande djurskyddskriterier. Märkningarna är bland andra KRAV, Svensk EU-ekologiskt, frigående ute och frigående inne. Kriterierna sträcker sig från hönans uppväxtmiljö till hur hon avlivas. Ingen av märkningarnas regelverk uppfyller alla 15 djurskyddskriterier. Samtliga får ej godkänt på att tuppkycklingar avlivas direkt, att elbedövning är tillåtet och att transporterna får pågå längre än 8 timmar.
Läs mer om vad en höna behöver och vilka problem dagens värphöns genomgår här: Handla Djurschysst Och kom ihåg att du alltid kan välja att avstå köp av produkter som kommer från djur.
OM KYCKLINGARNA
Kycklingproduktionen är en av de mest industrialiserade och specialiserade inom lantbruket. Fokuset på att kycklingarna ska växa snabbt för att kunna slaktas tidigare leder till de största problemen, står det i konsumentguiden, som för kycklingar tagit fram 13 grundläggande djurskyddskriterier. Ingen märknings regelverk uppfyller samtliga kriterier.
Ingen/inget av märkningarna/regelverken lever upp till att inte tillåta elbedövning, där fåglarna upphängda i sina fötter får huvudena nedsänkta i strömförsedda vattenkärl, eller att fåglarna maximalt får transporteras i åtta timmar, inklusive i- och urlastning. Inte heller uppfyller någon märknings regelverk kriteriet att föräldradjuren ska få tillräckligt med foder för att vara mätta och ha en tillväxthastighet som inte kräver restriktiv utfodring. Läs mer på konsumentguiden: här
Motionera mer – mata mindre!
Skärtorsdagens centralfigurdjur är katten, där den sitter uppflugen på häxans kvast. Dagens verkliga katter behöver ofta röra sig mycket mer och oftare för egen maskin. 45 procent av de katter som besökte Universitetdjursjukhuset UDS vid SLU var överviktiga, visar undersökningen Overweight in adult cats, av Malin Öhlund, Malin Palmgren och Bodil Ström Holst från 2018.
Medelålders kastrerade hankatter har en ökad sannolikhet för att bli överviktiga.
”Överviktiga katter var oftare drabbade av diabetes, sjukdomar i de nedre urinvägarna, hudproblem och rörelsestörningar. Att vara inaktiv och att äta mestadels torrfoder var också vanligare bland de överviktiga katterna” skriver SLU i sin Kunskapsbank ”Hur vanligt är övervikt hos våra svenska katter?”
Har du lyckan att få tillbringa påsken med en katt eller hund? Ge er ut på påskpromenader!
Ge katten en påskpresent: registrera den!
Om du ännu inte registrerat din katt i Jordbruksverkets register: Gör det direkt! Klicka här: Registrera din katt. I skrivande stund, den 4 april, frågar vi Jordbruksverket hur många katter som registrerats.
– Förra veckan passerade vi 300 000 registrerade katter. Det är i linje med vad vi beräknat, svarar Christoffer Leijonwirth, projektledare på Jordbruksverket.
Glad påsk!
Foto Linda Bing (katten King på promenad och mysbilden ovan), Johan Nilsson/TT (värphönorna från en av Sveriges anläggningar), Rae Walis, Unsplash (chokladen), Bales, Unsplash (påskliljorna), Frida Prieditis (Hönorna nedan ur Per Jensens bok) och iStock (kattunge och kanin) Text Katarina Hörlin
Psst, vill du veta ännu mer om hönor? Vi måste i år igen tipsa om professor Per Jensens bok ”Världens vanligaste fågel – en kärleksförklaring till höns”. Hönan framträder här i all sin fascinerande prakt. Han skriver om hönornas olikheter. Vissa vill alltid vara ute, andra håller sig inomhus. Vissa är blyga. Andra vill visa upp sig. I de stora anläggningarna finns, skriver Per Jensen, inte så mycket utrymme för hönan att göra individuella val, alla hönsen förutsätts vilja göra samma saker nära ihop med andra hönor. I boken ges också en tydlig bild av hur rikt socialt liv hönsen har om de får leva i enlighet med sin natur. Deras språk är avancerat. De kan räkna. Hönor är fantastiska djur.
