Vart tredje hushåll har sällskapsdjur. Vad händer med dem vid ett krig om de inte räknas som skyddsvärda av totalförsvaret? Forskaren Aida Alvinius lyfte under Almedalsseminariet Krisberedskap för våra djur sex saker som måste förändras.
Många människor stannar hellre hos sitt djur än låter sig evakueras om djuret inte får följa med vid en svår kris. Det har flera katastrofer visat. När orkanen Katrina skapade förödelse i USA 2005 stannade flera djurägare kvar hos sina hundar när de inte fick ta med sig dem vid evakueringen. En pojke vars lille vite hund Snowball togs ifrån honom när han skulle kliva på räddningsbussen var otröstlig och NBC News skrev att pojken skrek hundens namn så högt och många gånger att han till slut tappade andan och kräktes. Fallet blev känt i hela USA och till slut återförenades pojken med sin hund genom en djurskyddsförening som räddat såväl Snowball som 42 andra hundar och 16 katter från katastrofplatsen.
Lärdomen av hjälpinsatserna efter Katrina är, förutom att djurens lidande hade kunnat mildrats, att färre räddningsinsatser hade krävts för att söka efter överlevande på katastrofplatsen om ägarna direkt hade kunnat ta med sina djur vid evakueringen.
– Det kan hända att människor inte söker skydd för att de inte vill lämna sin katt, sa Aida Alvinius, universitetslektor i ledarskap och ledning vid Försvarshögskolan, och själv kattägare, när hon talade på Djurskyddet Sveriges seminarium i Almedalen under torsdagen.
Tillsammans med forskarna Arita Holmberg och Miranda Holmberg publicerade hon i våras den vetenskapliga artikeln Människans sociala relationer med djur – en utmaning för totalförsvaret? där de lyfter fram att djurens ställning i samhället har förändrats sedan kalla krigets slut på 1980-talet när dagens svenska säkerhets- och försvarssektor byggdes upp.
– Då var synen på djur mer instrumentell, konstaterade Aida Alvinius.
Hon talade om synen på djur, där sällskapsdjuren värderas annorlunda än lantbruksdjuren. Hundar och katter ses i dag i många hem som familjemedlemmar. Människor har nära relationer till dem och det är främst sällskapsdjurens behov av att kunna evakueras och få skydd vid kriser och krig som lyfts fram i debatten. Grisar, kor, tjurar och får ses främst som djur vars främsta funktion är att bli livsmedel vid ett krig.
– Men det paradoxala är att i dag är det just lantbrukets djur som har ett visst skydd i totalförsvarssammanhang på grund av deras instrumentella roll i livsmedelsberedskapen, förklarade Aida Alvinius, och tillade att Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, lyft fram att även sällskapsdjur bör få veterinärvård vid krig om det är möjligt.
Just veterinärvården tas också upp i den vetenskapliga rapporten, där Alvinius med sina kollegor skriver att: ”Argumentet för detta är att det ökar försvarsviljan hos befolkningen. Djur ska dock inte prioriteras före människor om resurserna är bristfälliga”.
Seminariets moderator Åsa Hagelstedt, generalsekretare för Djurskyddet Sverige, läste upp de råd som MSB, myndigheten för samhällsskydd och beredskap, ger på sin hemsida till djurägare vid ett läge där människor uppmanas söka skydd i skyddsrum: ”I ett skyddsrum ska man dock inte vistas mer än några dygn – så med extra förråd av mat och vatten, har ditt djur goda förutsättningar att klara sig på egen hand tills du är tillbaka”.
Förutom att en hund skulle bli traumatiserad av att bli lämnad ensam i flera dagar, finns även aspekten att ägaren skulle bli utom sig av oro, konstaterade Alvinius. En överhängande risk om inte också sällskapsdjur inkluderas i totalförsvarskontexten är att inte bara försvarsviljan kommer att förloras utan också förtroendet för myndigheterna.
– Vi måste forska mer om hur vi ska inkludera djuren. Krigslagarna gäller om kriget kommer men vi har levt skyddat i så många år att de inte har hunnit uppdateras. Vi behöver se en förändring, sa Aida Alvinius som tog upp sex konkreta förslag på vad som måste beforskas mer för att kunna förändras så att även djur skyddas vid krig. Förslagen är:
1. Begreppet om vilka som är skyddsvärda måste breddas till att inkludera djur.
2. Totalförsvarsjuridiken ska omfatta att även djur är skyddsvärda.
3. Djurskyddslagen ska tillämpas vid krig och likställas krigslagarna.
4. Även om varje djurägare har ett individuellt ansvar för sina djur måste myndigheterna kunna hjälpa till med exempelvis evakuering så att inte djur blir springande ute.
5. Frivilliga aktörer måste inkluderas i evakueringsarbetet.
6. Veterinärmedicinsk katastrofhjälp måste utvecklas.
MSB hade bjudits in till seminariet men avböjt.
Text Katarina Hörlin
Foto iStock
Läs den vetenskapliga artikeln om skydd av djur vid krig
Här via Försvarshögskolans hemsida kan hela den vetenskapliga artikeln som Aida Alvinius, Arita Holmberg och Miranda Holmberg skrivit laddas ner: Människans sociala relationer med djur – en utmaning för totalförsvaret?
