Kritiken mot infångandet av svenska vilda tjädrar för att föra dem till Tyskland och Polen är hård. Vi kontaktade projektledaren Alexander Erdbeer som håller i ett av de tyska projekten, Auerhuhnprojektet i Naturpark Niederlausitzer Heidelandschaft i Brandenburg.
– Vi är väldigt tacksamma mot Sverige som hjälper oss återinföra denna underbara fågel!
Fånga vilda fåglar med håv från rullande bilar. Långa transporter i papplådor. Och vad säger att tjädrarna inte dör ut igen på de platser dit de nu återförs? Oron för hur tjädrarna hanteras är stor och vi ställde frågorna till Alexander Erdbeer, biolog, som leder ett av de projekt där vildfångade svenska tjädrar förs till Tyskland.
Han betonar inledningsvis att han endast talar för sitt projekt.
– Det pågår andra projekt i tyska Türingen och i Polen, men jag kan bara svara för oss i Brandenburg.
Tjädrarna har ju en gång funnits, men dött ut i södra Brandenburg. Hur kan ni garantera att de tjädrar som förs dit från Sverige inte dör ut igen?
– Orsakerna till att tjädrarna utrotades har nu åtgärdats och med stöd av intressenter i regionen fortsätter tjädrarnas habitat, livsmiljö, kontinuerligt att förbättras. Tack vare den nya populationen är det osannolikt att tjädern kommer att dö ut igen i Brandenburg inom en snar framtid. Vårt mål är att inte behöva fånga fler tjädrar i Sverige under de kommande decennierna för att släppa ut här. Samtidig måste man ha i åtanke att många återinförandeprojekt har misslyckats eftersom de inte har genomförts under tillräckligt lång tid. Eftersom tjädern fungerar som en paraplyart (en art som har så stora krav på sin livsmiljö, habitat, att andra arter med ungefär samma behov kan leva på samma plats, under samma ”paraply”, reds anm.) på grund av dess habitatkrav, gynnas även många andra arter i regionen av de förbättrade habitatförhållandena. Projektet gör det möjligt att genomföra livsmiljöförbättrande åtgärder i stor skala och ökar skogarnas naturliga sätt att växa. I Brandenburg finns inga större kalhyggen längre, i allmänhet inte större än två hektar, och endast 0,5 hektar i skyddade områden, berättar Erdbeer.
Varför utrotades tjädrarna i de brandenburgska skogarna egentligen?
– Förr fanns det många tjädrar i skogarna i södra Brandenburg. På grund av förändringar i skogsbruket, att mer skog avverkades, kolbrytning infördes och det blev även mer militär användning av skogarna så utrotades tjädern i Brandenburg omkring år 2000. Redan då analyserades orsakerna till att tjädrarna försvann, åtgärdsplaner för återinförande togs fram och livsmiljöförbättringar gjordes genomfördes. Det var ett brett samarbete mellan markanvändare, som skogsägare, skogsbrukare och jägare, naturskyddsföreningar och naturvårdsmyndigheter. Naturpark Niederlausitzer Heidelandschaft (Landesamt für Umwelt Brandenburg) håller i och leder arbetet med att återinföra tjädern, berättar han.
Den första fångsten av tjädrar i Sverige för utsättning i södra Brandenburg skedde 2012. Sedan dess har 481 tjädrar från Sverige släppts ut där. Antalet infågade fåglar skiftar från år till år, men i genomsnitt har fyrtio fåglar släppts ut varje år.
– Vi fångar dem i Västerbotten och Jämtland. Vi strävar efter att få en balanserad kvot mellan de två områdena så fångsten sprids över ett mycket stort område. Infångningen sker när tjädrarna flyttar ifrån övervintringsområdena i öster till sommarområdena i väster. Vårt uttalade mål är att det svenska tjäderbeståndet inte ska hotas av vårt projekt. Höns med ruvfläckar på bröstet släpps omedelbart ut av oss. I år hade ingen av tjädrarna ruvfläckar, berättar han.
Fångstmetoden, att sticka ut en håv från rullande bil och fånga den vilda fågeln för att sedan stoppa ner henne i en pappkartong för vidare frakt till Tyskland, anses av en svensk veterinär vara mycket stressande. Vad säger du om det?
– Fåglarna fångas från en bil i rörelse med hjälp av en näthåv. Vi lärde oss denna fångstmetod av de svenska experterna Per-Arne Åhlen, Tomas Willebrand, Kjell Sjöberg och Maria Hörnell-Willebrand, som har publicerat sig här: Survival of Female Capercaillie Tetrao Urogallus in Northern Sweden i Wildlife Biology 19, sidorna 368–73. Dessutom samarbetar vi med den svenske tjäderexperten Eric Ringaby, som stöttar oss under fångsten. Infångningen sker mycket snabbt, vilket minimerar stress och risken för skador, betonar Alexander Erdbeer och sänder en video på hur hur fångsten går till, se filmen sist i denna artikel: Här håvas svenska tjädrar in till tyskt projekt.
Eftersom transportlådorna är mörka håller sig djuren lugna därinne, förklarar han.
– Lådorna är försedda med spacer, som håller benen still, och lufthål för att säkerställa god ventilation. Oftast sker transporten till Tyskland i maj. Landningen sker på en liten lokal flygplats för att minimera transporttiden och underlätta snabb transport till utsläppsområdena. Lastrummet är inte uppvärmt och de lägre temperaturerna på hög höjd under flygning säkerställer att tjädern inte överhettas En utbildad djurtransportör följer med på resan.
När tjädrarna anländer till Brandenburg och vid frisläppande finns en veterinär på plats.
– Vi förbättrar fortlöpande rutinerna eftersom det ligger i vårt intresse att minimera stress och inte riskera att skada fåglarna. Att tjäderåterinförandet ska lyckas hänger till stor del på djurens kondition.
Mellan år 2018 och 2023 har fem av 279 tjädrar avlidit i samband med transport och utsättning.
– Vi släpper ut fåglarna i skogsområdena med hjälp av en utsättningsvoljär. Den minskar stressen avsevärt. Vidare kan vi genom viltkameror observera att de beter sig lugnt och utövar sitt naturliga beteende, som att äta.
Alexander Erdbeer understryker att de är mycket nöjda med framstegen i tjäderprojektet så här långt.
– Återinförandet av tjäder är krävande men frisättning av just vildfångade individer har visat sig vara en mycket lämplig metod, vida överlägsen utsättningen av tjäder uppfödd i fångenskap. I ett vetenskapligt experiment i Thüringen i Tyskland visade vildfångade individer ha tolv gånger högre sannolikhet för överlevnad jämfört med individer som fötts upp i fångenskap.
Vad är svårast?
– Den största och första utmaningen var att genomföra själva omkoloniseringen till ett område där det inte längre fanns någon tjäder. Det är svårt att i förväg uppskatta hur många fåglar som behövs för sådan återintroduktion eftersom det krävs en viss baslinjepopulation för att etablera en lokal population genom regelbunden reproduktion.
Hur kontrollerar ni hur många nya tjädrar som växer upp?
– Våra övervakningsmetoder bygger i första hand på visuella iakttagelser och bred genetisk övervakning, som insamling av fjädrar och spillning. Utvärderingen av genetisk övervakning utförs i samarbete med experter från Leibniz Institute für Zoo und Wildlife Research i Berlin. Reproduktion bekräftades genetiskt för första gången 2014. På grund av områdets stora storlek – 60 000 hektar, varav minst 16 000 hektar har mycket goda habitatförhållanden – är det mycket krävande att utföra övervakning med konsekvent intensitet.
Antalet visuellt bekräftade kullar har ökat stadigt under åren. 2017 kom 4 kullar och 2022 kom 12 kullar.
– Utvärderingen av genetiska data bekräftar att 58 individer deltog i reproduktionen år 2021. Eftersom övervakningen inte omfattar alla områden och inte alla individer deltar i reproduktionen kan man anta att populationen är högre. Baserat på dessa data uppskattar vi för närvarande en population mellan 90 och 100 individer. Dessutom ökar populationen av tjäder som föds upp i Brandenburg kontinuerligt. Dessa lokalt uppvuxna individer har redan förökat sig. Faktum är att det 2016 föddes upp fler tjädrar i Brandenburg än vad det kom vildfångade individer från Sverige. Till exempel bekräftades 75 individer uppvuxna i Brandenburg 2018. Eftersom tjäder i Brandenburg även utsätts för rovdjur som hök och räv finns det en naturlig fluktuation över åren med god och dålig reproduktion, förklarar Alexander Erdbeer, som vill tillägga att såväl han som alla i Brandenburgprojektet är mycket tacksamma mot Sverige.
– Som tidigare nämnts är det viktigt för oss att inte påverka den svenska tjäderstammen negativt och att transportera tjädern till Tyskland på ett skonsamt sätt. Vi är medvetna om att det finns kritiska röster angående denna praxis i Sverige och jag hoppas att jag kan bidra till att klargöra situationen kring vad vårt projekt vill uppnå. Vi uppskattar att människorna i norra Sverige tar hand om tjädrarna och är engagerade i deras skydd. Det är avgörande för artbevarandet.
Tjädern är en mycket populär i Tyskland, understryker han.
– Många invånare i Brandenburg stödjer projektet, och lokalbefolkningen är mycket stolta över ”sin tjäder”. Det har visat sig genom enkätsundersökningar och i alla de evenemang som hållits. Många hus i regionen har avbildningar av tjädrar på fasaden, som visar denna stora sympati. Vi är därför mycket tacksamma mot Sverige för att ni gett oss möjligheten att föra tillbaka denna underbara fågel till Tyskland. Dessutom vill jag betona att tjädern i Tyskland står under skydd av jakt- och naturskyddslagar, med en stängd säsong året runt, vilket innebär att de i allmänhet inte jagas i Tyskland.
Text Katarina Hörlin
Foto Alexander Erdbeer
Så här har tjäderhonan det under transporten
Filmen nedan är tagen inifrån den pappkartong där tjäderhonan förvaras under transporten från Sverige till Tyskland. En resa som går via bil och flyg, och avslutas i en speciell voljär där honan får vara ett tag innan hon släpps ut.
